Syftet Àr att fÄ en insikt hur det Àr att arbeta med barn i av sÀrskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förstÄelse inom Àmnet för oss som blivande pedagoger. FrÄgestÀllningar -Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd? -Vad Àr viktigt i mötet och relationer med barn i behov av sÀrskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av sÀrskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkÀter och intervjuer. Vi kom fram till i vÄr undersökning att barn i behov av sÀrskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svÄrigheter har ökat med Ären och det Àr idag vanligt att de inte har nÄgon diagnos.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrÄgor till Ätta pedagoger i tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i Äldrarna ett till sex. Resultatet pekar pÄ att stressfaktorer i dagens samhÀlle pÄverkar bÄda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar ocksÄ att de vuxna (pedagogerna och förÀldrarna) i första hand behöver lÀra sig att hantera sin egen stress.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svÄrigheter. Forskningen berör olika faktorer som Àr betydelsefulla i arbetet med dessa barn sÄ som miljö och förhÄllningssÀtt. HÀr presenterar vi Àven centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svÄrigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollÀrare för att möta barn med socioemotionella svÄrigheter pÄ ett bra sÀtt i förskolan?MetodI studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och vi har anvÀnt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat Ätta förskollÀrare, pÄ fyra förskolor, i tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vÄr studie visar pÄ att förskollÀrarna betonar vikten av ett medvetet förhÄllningssÀtt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrÄgor vi stÀllde var hur förskollÀrare definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, hur förskollÀrare gör bedömningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur förskollÀrare tolkar förskolans uppdrag nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka dessa frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. FörskollÀrarna i vÄr studie sÄg begreppet som omfattande och det visade sig att det gÄr att lÀgga mÄnga olika innebörder i begreppet. I vÄr studie fann vi Àven att begreppet kan ha olika innebörder Àven för en och samma förskollÀrare.

Bakgrund: Venprovtagning kan orsaka sm?rta hos barn vilket kan leda till negativa upplevelser och undvikande av v?rd i framtiden. Virtual reality (VR) ?r en ny teknik inom h?lso- och sjukv?rd som bland annat b?rjat anv?ndas som distraktion f?r barn vid venprovtagning. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka effekten av VR som sm?rtlindring f?r barn i samband med venprovtagning.

ABSTRACTVĂ€xjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvĂ„rd, C- uppsats 10pTitel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN ? a study of the handlers? experiences.Författare: Karolina Lindh och Lisa PeterssonHandledare: Marita RosellDatum: Mars 2007Antal sidor: 30Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn,sexuella övergrepp, kĂ€nslor, bemötandeSAMMANFATTNINGSyftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förstĂ„else för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta kĂ€nslor och tankar som kan uppstĂ„ i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn. Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrĂ„n ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrĂ„n von Wright och Buber. Resultatet av vĂ„r undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen Ă€r som vilka barn som helst som man bemöter med respekt.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar pÄ institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ IFO-chefer och tvÄ socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar pÄ dessa frÄgor: Har det placerats fÀrre barn och ungdomar pÄ institution under 2009 jÀmfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lÄgkonjunkturen? Vad anser socialtjÀnsten om institutionsplacering för barn och ungdomar? AnvÀnder man sig hellre av andra typer av metoder (Àn institutionsplacering) för att hjÀlpa barn och unga som har behov av det? NÀr blir placering pÄ institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvÀgen? KÀnner de anstÀllda pÄ de olika socialkontoren att de har förutsÀttningar för att göra sitt jobb pÄ ett sÀtt som kÀnns bra och tillfredsstÀllande? Resultatet visar pÄ en balansgÄng för socialtjÀnsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hÀnsyn till ekonomi, ev.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur syskon till barn med funktionsnedsÀttning pÄverkas psykosocialt. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för Àmnet. De intervjuade har redovisat sin syn pÄ hur de anser att barn pÄverkats av att vÀxa upp som syskon till barn med funktionsnedsÀttning inom autismspektrumtillstÄnd.Resultatet pÄvisar att syskon under sin uppvÀxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation Àn jÀmnÄriga och blir mer Äsidosatta Àn barn i övrigt. Undersökningen visar ocksÄ att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum fÄr med sig karaktÀrsdrag sÄsom större empati, mognad och ansvar. Att fÄ kunskap över sitt syskons funktionsnedsÀttning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Med denna studie vill vi fÄ pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehÄll nÀr det gÀller att hjÀlpa barn att bearbeta sorg. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjÀlpa och underlÀtta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna pÄ förskolan tillgÄng till en krisplan om nÄgot barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? VÄrt resultat visar att i den kommun dÀr vi gjorde vÄr undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgÄng till en krisplan och en krislÄda, för att underlÀtta arbetet med barn i sorg. Det visade sig ocksÄ att de intervjuade pedagogerna har mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta med och möta barn i sorg..

UtsÀttas för det okÀnda kan vara skrÀmmande för varje mÀnsklig varelse. NÀr ett barn mÄste genomgÄ en undersökning eller behandling kan en sÄdan situation representera det okÀnda och det hotfulla. Barn i alla Äldrar behöver förberedas inför alla situationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur barn, i samband med sjukhusvistelse, förbereds inför undersökningar och behandlingar samt hur förberedelserna pÄverkar barnen. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Academic Search EliteResultatet, baserat pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar, visade att barn som förutom verbal information fick ett utökat förberedelseprogram i form av terapeutisk lek, audiovisuell information eller kognitiv beteendemetod, uppvisade lÀgre oro och stressnivÄer i samband med undersökningar och behandlingar..