Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar mångaområden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemästra sjukdomen används olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets allaområden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpåverkas och anpassas för att individen ska kunna återtakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..

Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast drabbar yngre personer. Det är inte vanligt att barn insjuknar de första levnadsåren men sedan ökar risken och toppen nås vid 12- 14 års ålder. Diabetes typ 1 behandlas alltid med insulin och egenvården är en central del i behandlingen. Det är viktigt att hela familjen når en god livskvalitet trots sjukdomen. Sjukdomen och den nya livsomställningen kan skapa lidande hos bland annat föräldrarna och det är vår uppgift som sjuksköterskor att försöka lindra det lidande som uppstår.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleåldern har diagnoser, våra forskningsfrågor blev därför följande, vilka diagnoser är vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna på att barn i tidig ålder får en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med föräldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i två olika kommuner. Det vi fått fram är bland annat att alla våra informanter någon gång under sin karriär stött på barn i behov av stöd. Vi har även fått en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull är en diagnos inte viktig, men den behövs för att sätta in de resurser som är viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt..

Osteoartrit är en vanligt förekommande sjukdom hos våra hundar som associeras med kronisk smärta. Som behandling mot smärtan används ofta non-steroid antiinflammatory drugs (NSAID) som hämmar enzymet cyklooxygenas (COX). De traditionella NSAID-preparaten har vid långtidsbehandling gett upphov till allvarliga biverkningar såsom mag- och tarmslemhinneskador. Upptäckten av de två isoenzymerna COX1, som uttrycks kontinuerligt i alla vävnader, och COX2 som uttrycks kontinuerligt i vissa vävnader samt uppregleras vid inflammation, ledde till utvecklingen av coxiberna. Det är en typ av NSAID som utvecklades med intentionen att minska biverkningsfrekvensen genom att selektivt inhibera COX2.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

I denna systematiska litteraturstudie analyseras och beskrivs sjuksköterskans förebyggande(prevention), undervisande och rådgivande funktion i att stödja (promotion) patienter medsjukdomen diabetes typ 2 och i att förhindra (protection) att komplikationer uppstår. I Sverigefinns cirka 365 000 personer som har en diagnostiserad diabetes typ 2 och ungefär lika mångaberäknas ha sjukdomen oupptäckt och odiagnostiserad. Förekomsten av diabetes ökarlavinartat i hela världen just nu. Ökningen kommer att få stora hälsoekonomiska konsekvenserför olika länders sjukvård och samhällen. Då diabetes är en kronisk livslång sjukdom krävsdet i framtiden ökade kunskaper för att möta den utmaning som den pågående utbredningenav sjukdomen utgör.Syftet med denna studie var att söka kunskap utifrån aktuell forskning mellan åren 2005-2009om sjuksköterskans undervisande och rådgivande funktion angående egenvård i samband meddiabetes typ 2, hur uppkomst av fotsår förhindras samt undervisningens effekter.Datamaterialet (10 inkluderade studier) analyserades och sammanställdes.Studiens resultat visade att undervisning i egenvård inte är patient eller individbaserad, attfotkomplikationer inte förebyggs tillräckligt, att det föreligger starkt samband mellanutbildning och livskvalitet samt att sjuksköterskan behöver öka sin pedagogiska kompetens..

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Osteoartrit är en vanligt förekommande sjukdom hos våra hundar som associeras med kronisk smärta. Som behandling mot smärtan används ofta non-steroid antiinflammatory drugs (NSAID) som hämmar enzymet cyklooxygenas (COX). De traditionella NSAID-preparaten har vid långtidsbehandling gett upphov till allvarliga biverkningar såsom mag- och tarmslemhinneskador. Upptäckten av de två isoenzymerna COX1, som uttrycks kontinuerligt i alla vävnader, och COX2 som uttrycks kontinuerligt i vissa vävnader samt uppregleras vid inflammation, ledde till utvecklingen av coxiberna. Det är en typ av NSAID som utvecklades med intentionen att minska biverkningsfrekvensen genom att selektivt inhibera COX2.

Syfte:Målet med studien var att undersöka om prevalensen av hyperopi (och inducerad hyperopi) och astigmatism skiljer sig mellan barn med dyslexi och barn med ospecifika läs- och skrivsvårigheter. Blir de hjälpta av eventuell korrektion?Metod:Skolpedagoger i Kalmar, Nybro och Mörbylånga lämnade ut inbjudan för synundersökning till barn med läs-och skrivsvårigheter.Synundersökninanra genomfördes på C-optik synklinik i Kalmar.Tjugofyra barn med ospecefika läs- och skrivsvårigheter och nio barn med dyslexi deltog i undersökningen . En tid efter synundersökningen kontaktades förädrar för en uppföljningsintervju.Resultat: Jämförelse mellan grupperna visade ingen skillnad med avseende refraktion. Alla barn som deltog förutom ett, ordinerades korrektion för hyperopi.

Att drabbas av epilepsi innebär en stor förändring i den drabbade personens liv. Epilepsi är en mångfacetterad kronisk sjukdom som har stor inverkan på personens välbefinnande och livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med epilepsi. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att sjukdomen blir ett hinder i vardagen: Att vara annorlunda: Att känna oro och osäkerhet: Att känna ilska, sorg och förlust: Att acceptera sin tillvaro.

Introduktion: HIV-infektion medför en kronisk och progressiv sjukdom som, i obehandlad form, leder till en successiv försämring av immunförsvaret och utvecklandet av AIDS.Syfte: Att vid två lärosäten undersöka sjuksköterskestudenters kunskaper om HIV och inställningen till behovet av HIV-testning.Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Genomförd som enkätstudie bland studenter vid Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet (N=95), som studerade på sjuksköterskeprogrammets tredje år. Resultat: Majoriteten (88,4 %) angav korrekt att samlag med fler än en partner ökar risken att smittas med HIV. Tre studenter (3,2 %) angav felaktigt att det finns ett vaccin mot HIV-infektion. Nästan hälften (42,1 %) saknade kunskap om att glidmedel, tillsammans med kondom, inte minskar risken för HIV-smitta.

Sveriges befolkning blir allt äldre och med hög ålder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland någon form av särskilt boende. Den boendeform som bäst passar för personer med Alzheimers sjukdom är ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rätt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men också problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansågs också som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvärderades och kvalitetssäkrades.

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ?chronic heart failure? och ?nursing?.

Bakgrund: Multipel skleros [MS] är en neurologisk kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Det finns olika former av sjukdomen som har skilda sjukdomsförlopp men har några gemensamma symtom såsom trötthet, balanssvårigheter, stelhet och inkontinensbesvär. I Sverige är ungefär 17,000 svenskar som har fått diagnosen MS, sjukdomen drabbar fler kvinnor än män. Syftet: Syftet med studien är att belysa hur Multipel skleros påverkar individer i det dagliga livet och hur en sjuksköterska kan hjälpa till i omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturstudiebaserad på 11 kvalitativa vetenskapliga studier som analyserats och sammanställts till ett resultat.