Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av störd sömn vid sjukdom. Studien har baserats på 11 vetenskapliga artiklar som motsvarade vårt syfte. I analysen användes en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen utgick från två frågeställningar. Den första frågeställningen Vad stör sömnen vid sjukdom resulterade i tre kategorier: Miljön på sjukhuset som ljud, ljus och omvårdnad stör sömnen, Oro och tankar stör sömnen och symtom från sjukdomen stör sömnen.

Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping".

SAMMANFATTNINGBröstcancer är något som kvinnor i alla åldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det är männen som finns där för att stötta kvinnorna men även finnas där för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det är av största vikt att beskriva hur det är att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderåriga barn då detta kan medföra en komplex livssituation.

Andlighet är en dimension som ofta förbises i omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av andlighet vid sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna tillit till Gud eller en högre makt, att känna bönens betydelse, att behöva andligt stöd av andra, att tvivla på Gud och att stärkas av känslan i kyrkan och musiken. Resultatet visade att personer som drabbats av sjukdom fann styrka i Gud.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan.

Hepatit C är en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och är vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovägen inte klart påvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C är genom antiviral läkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som påverkar personers livskvalitet.

IBS eller Irritable bowel syndrome är en kronisk funktionell mag- och tarmsjukdom sominnebär lidande för de som är drabbade. Mellan tio och tjugo procent av västvärldensbefolkning uppskattas lida av sjukdomen. En tydlig biologisk förklaring till obehaget ochsmärtan som sjukdomen orsakar saknas. Livskvaliteten är sämre hos de som har IBS än hosnormalpopulationen. Då IBS är ett vanligt förekommande sjukdom är det av stor vikt förblivande sjuksköterskor att ha kunskap och förståelse för vad det innebär att leva med IBS.Både för att förstå deras situation och för att kunna ge ett bättre bemötande.

En betydande andel individer med bipolär sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. Sådana restsymtom är förenade med sänkt livskvalitet och förhöjd risk för återfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling är genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte användes en single-subject design med upprepade mätningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen är genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom.

Att drabbas av och leva med hjärtsjukdom, innebär en förändrad livssituation för den insjuknade. Den hjärtsjuka människan ska lära sig att leva med en sjukdom som inkräktar på det vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. Fjorton internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. De sju kategorierna var: att vara för trött för att orka med sina sysslor, att känna sig mindervärdig och gråta över hur livet blev, att vara en besvikelse gentemot sin familj och andra, att inte bli trodd och ibland sakna förståelse, att känna rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och dö, att inte förstå och fråga sig varför jag drabbats och att acceptera sin sjukdom och se valmöjligheterna.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund: Att anhöriga till närstående med svår sjukdom upplever ett behov av stöd visar många studier på. För att på bästa sätt kunna lämna detta stöd är det viktigt att ta reda på hur de anhöriga upplever erhållet stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med närståendes svåra sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på granskning av artiklar. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever många olika situationer vid vård av barn på sjukhus och tillgodoser både barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnå mål med omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskan upplever vid vård av barn på sjukhus.Metod: En allmän litteraturstudie som beskrev resultatet från utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehållsanalys, där det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) Känslor relaterat till arbetsförhållanden, (2) Känslor relaterat till kunskapsnivå, (3) Känslor relaterat till omvårdnadssituationer, (4) Känslor relaterat till att kunna behålla sin professionalitet samt (5) Motstridiga känslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar barn upplever olika känslor som kan påverka dem på flera sätt både i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de känslorna skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas vid det svåra arbete som vård av barn kan innebära..

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.