Studiens syfte är att undersöka hur personalen på förskolan arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt vilken stöd och hjälp personalen får i sitt arbete med dessa barn. Kvalitativ metod användes och åtta personer intervjuades. Utifrån det förskolepersonalen beskrivit framträder ett arbetssätt i förskolan där barnen inkluderas i gruppen och att de barn som är i behov av särskilt stöd inte ska känna sig annorlunda. Miljön är en viktig del i arbetet med barnen och personalen anpassar därför miljön efter barnens olikheter och mångfald. De mest framträdande metoderna som personalen använder sig av i arbetet med barnen var tecken och bilder.

Sammanfattning:Denna uppsats handlar om barnsexturism och hur spridningen ser ut världen över. Uppsatsen tar upp ett känsligt ämne, barnsexhandel där barnsexturism ingår. Barnsexturism innefattar när en person reser från ett land till ett annat för att begå övergrepp mot barn mot ersättning som går till barnen själva eller till någon annan. Barnsexturister kallas de personer som begår dessa brott mot barn och en barnsexturist kan vara vem som helst. En barnsexturist kan innan resan ha som syfte att ha sex med en minderårig.

Vad säger litteraturen samt barn själva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vänskap och vilka känslor finns med när barn leker? Vi tycker det är intressant och kommer att belysa detta utifrån vår problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i åldrarna fyra och fem år. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken är för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna är för barn. Våra teoretiska grunder vilar på Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka förskollärares uppgifter om hur utagerande barns vardag är i förskolan och hur förskolans och föräldrarnas samspel fungerar. Vi ville även undersöka hur de uppger att förskollärarna och barnen i barngruppen bemöter utagerande barn, men också vilken betydelse de uppger att leken har för att kunna stärka dessa barn och lära dem att bli delaktiga i verksamheten och lita på sig själva. Vi använde oss av kvalitativ undersökning när vi gjorde våra intervjuer i förskolor i två kommuner i Blekinge. När vi analyserade våra intervjuer fokuserade vi på innehållet utifrån de frågor vi ställt i frågeställningen.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i lägre grad i fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i åldrarna 7-18 år.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress.

Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.

En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sätt att lära sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. Många barn tillbringar långa dagar i förskolan och därmed är förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem är att hjälpa barn som inte förstår och behärskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsätt personal i förskolan har på barns lek samt vilka arbetssätt och metoder de använder för att hjälpa barn som saknar förmåga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med åtta intervjupersoner.

Kommunikationsproblem mellan användare och systemutvecklare har varit känt i systemutvecklingskretsar under lång tid. På senare tid har även företagen börjat uppmärksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom användare och systemutvecklare träffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation är det här som mycket av kommunikationsproblemen uppstår. Problemet består till stor del av att systemvetarna har svårt för att lyssna på icketeknisk kunskap. Användarnas språk blir helt enkelt för amatörmässigt.Vid valideringsfasen skall användarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och jämföra två olika polisenheters per-spektiv på barn som bevittnat våld inom familjen. Syftet var även att ta del av de-ras kunskap och försöka förstå deras syn på dessa barn. För att uppnå syftet genomfördes fokuserade gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, en kvalitativ metod där gruppdeltagarna diskuterade teman och frågor kring deras erfarenheter och tankar om barn som har bevittnat våld i sin familj. Vi intervjuade poliser från familjevåldsenheten respektive närpolisen. Resultatet visade att polismännen från båda enheterna var medvetna om att barn far illa av att erfara våld inom familjen men att de i liten utsträckning uppmärksammar dessa barn.

Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor.

Självkänslan är ett begrepp som i vardagliga sammanhang framställs som något som är lätt att förstå sig på och att förändra men forskningen visar det motsatta. Självkänslan är sannolikt ett av de mest undersökta fenomen inom socialpsykologin. Forskarna är inte ense om en definition av begreppet eller om självkänslans kausalitet med det är framförallt två teorier om självkänslans tillblivelse som är rådande inom forskningen. 1994 skrivs begreppet självkänsla in i läroplanen och blir således skolans angelägenhet. Forskningen visar att självkänslan har ett prediktionsvärde för de yngre elevernas prestationer samtidigt som elevernas prestationer påverkar självkänslan.

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad.