Vårt syfte med denna studie är att ta reda på pedagogers tolkningar av begreppet barn med särskilda behov, men även se skillnader mellan pedagogers föreställningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns på förskolorna, och därmed väcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med särskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med särskilda behov? ? Hur ser pedagogerna på bemötandets betydelse för barn med särskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med särskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov.

Syftet med undersökningen är att se hur pedagoger på fem kommunala förskolor i en sydsvensk kommun resonerar kring utevistelse, samt om det är skillnad mellan förskolorna utifrån olika områden så som hälsa, lärande, social utveckling och ett par områden till. Vi använde oss av den kvantitativa metoden enkätundersökning för att få svar på våra frågeställningar. Sedan analyserade vi empirin och tidigare litteratur genom de fyra ovan nämnda områden samt övriga argument för eller emot att gå ut. Pedagogerna som medverkat i vår undersökning anser att det är viktigt att var ute, för både barn och vuxna. Undersökningen visar att det spelar mindre roll var man arbetar eller hur länge för verksamhetens utevistelser. Viktigast för barnens fysiska hälsa och lärandeförutsättningar är vilka pedagoger som arbetar med dem, på vilken förskola de går samt personalens personliga inställning till utevistelse.

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till. Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken. Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt. Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation..

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

SAMMANFATTNING Examensarbetet skildrar hur barn och ungdomar påverkas av den fysiska miljön på skolgårdar samt hur miljön påverkar pedagogik och sociala mönster. Undersökningens främsta syfte är att åskådliggöra vilka utvecklingsriktningar som är aktuella då det gäller förbättringar av skolgårdsmiljöer. Eftersom skolgårdens fysiska utformning även påverkar den sociala miljön, undersöks den fysiska miljöns sammansättning i relation till pedagogiska och sociala behov. Barn och ungdomar vistas på skolgården flera timmar varje dag i många år, därför är det väsentligt att den utemiljö de har att tillgå ger stimulans och rekreation. Dagens debatter handlar till stor del om behovet av att vistas i naturen för att få helhet i undervisningen, träna motorik och kondition, tydliggöra samband samt lära eleverna lyssna till sin intuition.

Syftet med studien är att ta reda på hur buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ?vanliga? elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får.

Ronneby kommun har år 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mål den sätter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar på om denna nyantagna profil och vad den står för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jämföras med fallstudiernas åtgärder. På så sätt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och därmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spår i planeringen.

Syftet med uppsatsen är att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och därmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn används ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys används för att klarlägga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hållbara argument.

Syftet med studien är att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhållningssätt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende på vilken kurator man talade med samt var denne arbetade någonstans. Resultatet har analyserats med hjälp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sätt att förändra den fysiska boendemiljön för att främja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att känna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder på att en mer hemlik och familjär miljö, arrangemang av rum och föremål så att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och färgkontraster främjar aktivitetsutförandet.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Syftet med vår studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollärarna på två olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville även studera hur de ser på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande och även vilken barnsyn och kunskapssyn förskollärarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan någon specifik inriktning. Vi valde att begränsa vår undersökning till två förskolor med avdelningar där barnen var i åldrarna 1-2 år. I undersökningen deltog tre förskollärare från respektive förskola i intervjuerna.