Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag.

Förskolan är barns sociala arena där de vistas många timmar om dagen. Samtidigt lever barnen i lekens värld, vilken är betydelsefull för deras utveckling. På förskolan skapar barnen kamratskap och lär sig upptäcka världen på ett naturligt sätt genom leken. Men det är inte bara barn på förskolan. Barnen delar arenan med vuxna, pedagoger, som har en avgörande roll för att skapa utrymme för barnens lekar.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor.

I Sverige drabbas varje år mer än 150 barn av allvarliga skador under infusionsbehandling.I nära samarbete med Hallands sjukhus Halmstad och har ett varningssystem utvecklats för att detektera infiltration under infusionsbehandling. Detta är en produkt som efterfrågats i 30 år av barnläkaren och idéskaparen till projektet, Kent-Åke Henricson. Infiltration är en medicinsk term som beskriver när infusionsvätska läcker ut i omgivande vävnad runt blodvenen. Beroende på vilket läkemedel som infiltrerats kan skadans allvarlighetsgrad variera från en lätt hudreaktion till allvarlig nekros. Vid en allvarlig infiltration förlängs vårdtiden vilket blir kostsamt för sjukhusen.Moneo underlättar arbetet för sjukvårdspersonal likaså ger det barn en trygg och säker behandling.

I samhället talas det idag mycket om överviktiga barn och dåliga betyg. Dagens barn och ungdomar blir allt mer stillasittande samtidigt som kommunikationsteknologin växer och tar över deras fritid. Eftersom dessa barn och ungdomar spenderar största delen av sin barndom i skolan kan vi som lärare göra något åt denna fysiska inaktivitet. Men vad kan vi göra när timmarna för idrott minskar? Vi valde att göra vår studie om ökad fysisk aktivitet i skolan på grund av vårt intresse för idrott och för att vi utbildar oss till lärare.

Att bli mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med stroke uppfattar den fysiska boendemiljöns användbarhet i dagliga aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 32 personer i åldern 48 till 83 år. Medelåldern var 69 år. De var bosatta i Västerbottens och Västernorrlands län. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats med ett självskattningsinstrument, "Användbarheten i min bostad", som besvarades skriftligt.

I denna fallstudie undersöks och jämförs avfallshanteringen i två flerbostadsområden i Motala kommun. Syftet med fallstudien är att undersöka, jämföra samt analysera hushållens attityder och beteenden till att sortera ut sitt avfall i relation till den fysiska strukturen som omgärdar avfallshanteringen i respektive område- närhet till återvinningsrum/återvinningsstation, utformning av återvinningsrum/återvinningsstation samt servicegrad. Intervjuer har genomförts med åtta hushåll för att få fram hushållens attityder samt beteenden till sortering av avfall. Studien visar att samtliga hushåll var beredda att lägga tid och engagemang på avfallssorteringen. Vissa hushåll kände krav från hyresvärden till att sortera sitt avfall medan övriga hushåll sorterade ur miljösynpunkt.

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen.Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus.Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys.Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad.Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj.

Bakgrund Man vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet. Metod Undersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever.

Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

Bristande kognitiv förmåga eller ordförråd kan medföra svårigheter för barnet att kunna berätta om sin smärta och sålunda göra smärtan svåridentifierad. Barnet använder sig av lek och sömn för att hantera sin smärta vilket kan göra att smärtan inte uppmärksammas i mötet med ambulanssjukvården. All personal som vårdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. Smärta är en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vårdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med smärta.