Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 61 Titel: Föräldrars uppfattning om handikappridning Författare: Camilla Borgström och Sofia Österlund Handledare: Ann-Sofi Råstam Datum: 2006-06-08 Bakgrund: För funktionshindrade barn och ungdomar kan handikappridning fungera som fritidsnöje men också ha en positiv inverkan på funktionshindret. Vi inriktade oss på föräldrar till funktionshindrade barn i vår undersökning eftersom vi ville få en inblick i hur funktionshindrade barn kan påverkas av ridningen. Som pedagoger tycker vi att det kan vara bra att känna till att handikappridning finns och att det kan vara en hjälp och ett stöd för elever med funktionshinder som vi kanske möter i klassrummet. Även om handikappridning inte behöver vara en direkt del av skolverksamheten så kan det vara relevant för pedagogen att ha kunskapen om handikappridning för att kunna ge information och stöd till elever och föräldrar. Syfte: Handikappridning är intressant eftersom det handlar om något som kan vara både roligt och hälsosamt för de inblandade oavsett förutsättningar. Syftet med vår undersökning är att visa på hur föräldrar till funktionshindrade barn uppfattar att deras barn påverkas av ridningen.

Bakgrund: Mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder är komplicerat på grund av att de sistnämnda har ett annat sätt än andra att uppfatta och förstå omvärlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vårdas oftare på sjukhus och har längre vårdtid än andra personer på grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningarna i mötet mellan vårdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vårdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsättningar i mötet för att skapa en vårdrelation.

SammanfattningFunktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.

Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lärare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, både ur elevens och lärarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lärarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lärare har också varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar också att eleverna ser positivt på sin skolgång, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna är så anpassade att de kan ta sig fram överallt.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

ADHD är ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma område. Av vårt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse är viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det är viktigt att anpassa de utifrån individens specifika begränsningar och behov.

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare på en F-9 skola, ser på sin strävan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lärare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? Utgångspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat tre lärare från en och samma skola i Lunds kommun, som alla har Barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lärarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjälpa sina elever att nå kunskap och känna social samhörighet. Resultatet visar också att lärarna i hög grad ser elevernas skolsvårigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bärare av problemen.

Uppsatsen bygger i första hand på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever från en gymnasiesärskola. Syfte med intervjustudien är att ge läsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser på sig själva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de går på en gymnasiesärskola. Uppsatsen presenterar också en enkätundersökning med samtliga elever på samma gymnasiesärskola, vilken belyser frågan om tidigare skolgång i särskoleklass eller integrerad skolform påverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benämna sina svårigheter. Enkätstudiens resultat är inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gått i särskoleklass är lite mer medvetna om sitt funktionshinder än de som gått i integrerad skolform.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål.Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder..

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

The aim of this study has been to investigate whether people with siblings that have disability have been personally affected when making choices about their studies and careers based on their upbringing with their siblings. The method chosen was qualitative data and consists of six interviews with people who are familiar with the chosen problem area. In conclusion, our results do not show a link between choices of study in relation to the sibling's disabilities. However a link was found between career choices, many choose to work in the area of health and well-being. This link was also found in literature we have researched, people living with disabled siblings have chosen careers and jobs within health and well-being..