SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors syn på arbetet med övervikt och fetma hos barn. Studien var kvantitativ i form av en enkätstudie och genomfördes i ett län i södra Sverige. På BVC arbetar distriktssköterskor som är specialiserade i öppen hälso- och sjukvård samt barnsjuksköterskor med utbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Resultatet visade att mer än hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde övervikt och fetma hos barn som ett stort problem. Barnsjuksköterskor ansåg i högre utsträckning än distriktssköterskor att övervikt hos barn behöver åtgärdas.

Cancer är en vanligt förekommande sjukdom som beräknas drabba var tredje svensk person. Den som drabbas av svår sjukdom ställs inför utmaningar såväl kroppsliga och existentiella som etiska. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor upplever sin kropp vid cancersjukdom. Litteratursökningen skedde i CINAHL och PubMed och genererade totalt 14 studier. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv Analysen resulterade i fem kategorier; att känna att kroppens inre förändras, att leva med en främmande kropp, att förlora en del av sig själv, att inte kunna kontrollera eller lita på kroppen och att vara positiv till kroppen trots sjukdom.

AbstractThe aim of this literature review was to describe the quality of life in stoma patients after stomasurgery. Different combinations of the keywords ?stoma?, ?Quality of Life?, ?stomasurgery? were used when searching in the databases Medline, Cinahl, Academic Search Elite and PubMed. A total of nineteen articles were used in the result. Fifteen studies had comparing design and four studies had describing design.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare bemöter utåtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhåller sig till utåtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utåtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lärare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har använts där vi har gjort observationer av tre lärares bemötande av två utåtagerande barn.

Syfte med studie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva distriktssköterskornas roll och upplevelse vid palliativ omvårdnad av patienter med cancer i hemmet. Design: beskrivande design. Metod: beskrivande litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar ingick i studien, materialet hämtat från databaserna Cinahl och Pub med. Artiklarna analyserades utifrån en kvalitativ och en kvantitativ granskningsmall. Resultat: Majoriteten av distriktssköterskorna tyckte att det var positivt att vårda cancerpatienter i hemmet.

Telephone counselling has been around for more than forty years and remains a widely accepted communication support, both in the primary care and the outpa-tient departments of our hospitals. In many cases, this form of communication might be the only way in which the patient will have contact with the health ser-vices, primarily the nurse. In this study, the authors have chosen the word com-munication support as a generic name for the various technology tools, which are already present or in the future, might be an important link between the patient and the nurse. The aim of this study was to examine which communication sup-port that is available and patients´ perceptions of those and the patients´ percep-tions. Our patients can sometimes be affected by their illness, which means that their perception might be influenced and the advices or the prescriptions given by telephone will not be correctly perceived.

Socialstyrelsen (2011) skriver att det är under de senaste tio åren som man har börjat uppmärksamma barn som bevittnat våld och att dessa barn kan reagera på samma sätt som barn som själva har utsatts för våld och är i behov av stöd och hjälp. Syftet med studien är att öka kunskapen om Socialtjänstens och Polisens arbete med barn som bevittnat våld. Målet är att försöka förstå om det finns en skillnad på myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld och hur denna skillnad i så fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med Socialtjänsten och tre med Polisen.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur såväl lärar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lärare på förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick från barn och lärare på förskolan. Vi har även kategoriserat svaren efter lämpliga ämnesområden.Barn har väldigt livlig fantasi och använder sig dagligen av den när de leker sina lekar på förskolan. Lärarna är däremot väldigt koncentrerade på sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara på vilka intressen barnen har.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD. Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som omfattar tumörsjukdomar med onaturlig och okontrollerad cellväxt. Sjukdomen drabbar tiotusentals personer i Sverige varje år. Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som använts för att beskriva individers uppfattning av sitt välmående i relation till sin hälsa. Livskvaliteten kan användas som ett verktyg för att förstå patientgruppen och de förändringar de genomgår i samband med sjukdomsprogression och behandling. Onkologisk rehabilitering erbjuds vissa patientgrupper.