Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolBarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.Theories used are Erving Goffman?s theory of Stigma and Michael Foucault´s theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berättelser om sin uppväxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns många barn i behov av särskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstå och att låta förståelse vara vägledande i kontakten med någon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begränsad förståelse för hur Barn med ADHD upplever sin situation och vad som påverkar dem. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse kring hur det kan vara att växa upp och ha ADHD.

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med elever som har ADHD, i skolmiljön. Studien bygger på intervjuer med 12 verksamma lärare från 5 grundskolor i Mellansverige. Det vi lagt fokus på är hur läraren arbetar för att underlätta skolarbete för elever med ADHD, samt arbetets betydelse i skolmiljön.  Resultatet av intervjuerna visar att alla lärarna framhävde att barn/ ungdomar är olika och att man måste arbeta utifrån den enskilde individen. Vidare menar flera av lärarna att det är viktigt att skapa struktur i vardagen för elever med ADHD. Att skapa struktur menar lärarna att man till exempel kan hjälpa eleven att hitta rutin så att vardagen i skolan fungerar.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom särskolan i allmänhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet är med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras på intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men även på en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frågan och det är därför inte möjligt att dra några generella slutsatser angående hur särskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots är det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstämmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprätthålla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjälpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

AbstractWe have chosen to examine how it can be to be diagnosed with ADHD in adults. Our purpose of this study was to examine the experience of being diagnosed with ADHD in adulthood. We wanted to investigate if people feel that the diagnosis has led to a change and if so, in what way. We also wanted to investigate the impact that the participants attribute the diagnosis. We have made a qualitative study in which we interviewed five men aged 31-45 years, who have all had their diagnosis for a year or more.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

Studien ämnar undersöka om människor med ADHD uppvisar en högre prevalens av otrygg anknytning (enligt testet ASQ) än normalbefolkningen. Metoden som har använts för att mäta detta är en internetbaserad självskattningsenkät; Attachment Style Questionnaire, ASQ, som är ett test som mäter olika kateogier av relationella mönster baserade på anknytningsteori. Testresultatet indikerar en hög förekomst av otrygg anknytning (95 %) i den undersökta gruppen. Med tanke på begränsningar I validiteten främst på grund av endast användningen av enbart ett test för mätning och på grund av att ASQ mäter relationella aspekter i en individ så undersöker studien först och främst resultatet av relationella mönster i gruppen ADHD..

Huvudsyftet med den här studien var att ta reda på hur vi som pedagoger kan hjälpa barn som är i behov av särskilt stöd för att underlätta deras skolverksamhet. Vi ville även få ökad förståelse och kunskap om vad DAMP, ADHD, Tourette syndrom och Asperger syndrom är och hur de olika symtomdiagnoserna kännetecknas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom detta ämne. Syftet med intervjuerna var att ta reda på hur intervjupersonerna anser att man ska arbeta med barn i behov av särskilt stöd i skolverksamheten. I undersökningen intervjuade vi en rektor, två specialpedagoger och två förskollärare.Vår slutsats är att det inte finns någon färdig mall för hur pedagoger skall arbeta med barn i behov av särskilt stöd.

Under senare år har man via forskning kunnat påvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie är det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgår det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig ålder i jämförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar också att snabbare och oftare få återfall. Risken är allra störst om personer med ADHD har haft både ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

Denna litteraturstudie är avsedd för sjuksköterskor som i sitt vardagliga arbete träffar personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Denna patientgrupp förekommer överallt i vården. Författarna tror att det saknas tillräckligt med kunskap hos sjuksköterskan för att kunna möta och ge dessa personer en så bra vård som möjligt. Syftet med studien är att undersöka evidensen av sambandet mellan personer med ADHD och riskerna att utveckla ett framtida missbruk för att öka sjuksköterskans kunskap. Forskningen är oense om huruvida det föreligger en ökad risk för missbruk vid ADHD, dock kan det ses att om personen samtidigt har en uppförandestörning så ökar risken.

Syftet med det här examensarbetet är att som lärare få en inblick i hur det är att få enelev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasätt att ta hand om och lära dessa elever att klara sin skoldag och att få en meningsfullutbildningIntresset för detta ämne startade då man inom skolan och även utanför skolan pratarom att dessa elever får för lite hjälp för att klara av sin skoltidFör att få hjälp med denna undersökning har jag intervjuat både skolpersonal ochelever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig många svar på hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa elever och även att den personal som jag har intervjuat läggeroerhört mycket tid och kraft för att hjälpa dem.Som exempel kan nämnas attAdhd -eleven behöver tydliga, avgränsade instruktionergärna med bilder och tillhörande text för att lättare komma ihåg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter på ordnade scheman somtydligt visar vad eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angående hur Adhd påverkar människan,hur man kan hjälpa dem att få en bättre vardag och hur man kan verka i skolan..

Studiens syfte är att undersöka hur stor del av de män och kvinnor som döms till fängelse som har uppmärksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall även besvara frågan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som används är självskattningsformulär som är välbeprövade inom detta område, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). Formulären besvarades av 49 fängelsedömda män och kvinnor, vilka var inskrivna på kriminalvårdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har både ADHD och ASPD.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.