Sök:

Sökresultat:

12003 Uppsatser om Barn i svćrigheter - Sida 47 av 801

Strategier för inkludering : - En intervjustudie om förskollÀrares strategier för barns inkludering i lek

Jag har utfört en studie dÀr jag granskat vilka strategier och lekregler förskollÀrare anvÀnder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar frÀmst vad lek Àr och vilka förutsÀttningar ett barn behöver behÀrska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag anvÀnt mig av för att besvara mina frÄge-stÀllningar Àr kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollÀrare som arbetar med barn i Äldern 1-5 Är. I resultatet framkom att det Àr förskollÀrarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det Àr förskollÀrarnas deltagande i leken som frÀmjar ett inkluderande.

Barnsjuksköterskors uppfattningar av förutsÀttningar som bör finnas för att smÀrtskatta prematura barn : En fenomenografisk studie

Forskning om smÀrta hos barn började ta fart i mitten pÄ 1980-talet. Innan dess fanns uppfattningar av att barn inte upplevde smÀrta. Resultatet av denna forskning, som fortfarande pÄgÄr, har lÄngsamt implementerats i praktiken. Först pÄ 1990-talet omsattes dessa resultat i praktiken, av att barn ÀndÄ kunde kÀnna smÀrta. VÄrdpersonal fick en ökad medvetenhet om smÀrta och smÀrtskattning hos barn.

ModersmÄlstöd i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare frÀmjar utvecklingen för barn med annat modersmÄl Àn svenska sÄ att de ska fÄ möjlighet att utveckla flersprÄkighet. Studien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin pÄ barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lÀrande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollÀrare har intervjuats i tvÄ kommuner. Resultatet visar att det Àr en brist pÄ modersmÄlslÀrare vilket gör att alla barn inte har tillgÄng till modersmÄlstöd i form av en lÀrare. De modersmÄlslÀrare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom omrÄdet.

"Det var inte jag, det var min hand" : En kvalitativ studie om hur olika förskolor arbetar för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter

Barn med koncentrationssvÄrigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag dÀr de mÄste anpassa sig till verksamheten. FörskollÀrare förstÄr inte problematiken och barnet fÄr dÀrför inte sina behov tillfredsstÀllda. Forskning visar att dessa barn inte kan rÄ för att saker hÀnder kring dem och att de stÀndigt behöver vuxenstöd för att fÄ sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning dÀr Ätta verksamma förskollÀrare har svarat pÄ frÄgor med fokus pÄ olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvÄrigheter och hur miljön pÄverkar dem.

Barn i sorg - vad innebÀr ett professionellt förhÄllningssÀtt i lÀrarens möte med barn i sorg

Intresset i vÄr studie Àr hur nÄgra lÀrare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att fÄ reda pÄ hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. LÀrarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berÀttade om vilka redskap som de anvÀnt sig av i mötet med barn i sorg, och Àven i den övriga undervisningen nÀr de talat om sorg och död.

AnmÀlningsplikten : En studie om fem förskollÀrares uppfattning om den gÀllande anmÀlningsplikten

I detta arbete har vi undersökt hur mycket kunskap det finns om den rĂ„dande anmĂ€lningsplikten i tvĂ„ kommuner. Syftet med detta var att undersöka hur anmĂ€lningsplikten uppfattas av fem verksamma pedagoger. Vi har tagit del av deras berĂ€ttelser och upplevelser genom att intervjua dem angĂ„ende hur de uppfattar anmĂ€lningsplikten och det ansvar som det innebĂ€r. Av resultatet som framkom konstaterade vi att det behövs mer kunskap och fortbildning inom Ă€mnet hos pedagogerna för att kunna sĂ€kerstĂ€lla barnens vĂ€lbefinnande.Barnomsorgen har gĂ„tt frĂ„n att ha varit en förvaringsplats för barn till förvĂ€rvsarbetande förĂ€ldrar till en verksamhet med pedagogiska mĂ„l och riktlinjer. Även synen pĂ„ barn har drastiskt förĂ€ndras frĂ„n att barnen tidigare setts och behandlats som ?smĂ„? vuxna till att fĂ„ lagar och rĂ€ttigheter som Ă€r mer anpassade för barn.

Aggressiva barn : hur socionomer inom barn- och ungdomspsykiatrin arbetar med barn som uppvisar ett aggressivt beteende

Our purpose was to examine how social workers, within the child- and youth psychiatry, works with aggressive children and which theoretical perspectives they use. The questions we wanted to examine were how they worked with these children, how they motivated their work and which theoretical perspectives they used. The method that was used was a qualitative interview, where six social workers were interviewed. The result showed that their work foremost was based on conversation methods and all social workers emphasized the importance of a near cooperation with the parents since they considered that parents had the strongest influence on the children. Some social workers focused foremost on altering children's aggressive behavior while others focused on understanding the meaning of the behavior.

Hela vÀrlden runt hörnet --En undersökning om hur förskollÀrare och grundskollÀrare möter och arbetar med barn med annat modersmÄl Àn svenska i sydsvenska förskolor och skolor.

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Barns platser pÄ kartan : En reflekterande essÀ om barns egna platser i staden och platser planerade för barn, med utgÄngspunkt i lekplatsens historia.

Barn finns i vÄra stÀder, i massor, och har funnits dÀr i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgÀngliga för barn Àndrat sig genom historien? Och hur lÀnge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan Àr en representation av verkligheten, den verklighet som den Àr ritad i. Vad som finns med och varför beror pÄ mÄnga saker, vad Àr syftet med kartan, för vem Àr kartan ritad och vem ska titta pÄ den? Med detta i Ätanke nÀr man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har Àndrat sig genom Ären.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jÀmförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingslÀnder.

Kan femÄringar ha matematiksvÄrigheter?

VÄrt syfte var att se om man kunde upptÀcka matematiksvÄrigheter redan pÄ förskolan. Vi har genomfört arbetet med hjÀlp av litteratur, kvalitativ undersökning och diskussioner. Vi valde att lÀgga upp arbetet utifrÄn smÄ barns matematikförstÄelse till att gÄ in pÄ varför en del barn fÄr svÄrigheter med matematiken. Slutsatsen vi drar av vÄrt arbete Àr att man kan upptÀcka barn med dessa svÄrigheter redan pÄ förskolan och vi fÄr Àven belÀgg för detta genom litteraturen. Det har inte forskats sÄ mycket om varför barn hamnar i matematiksvÄrigheter.

Vem syns? : En kvantitativ studie av mÀn och kvinnor i Norrbottens lokalpress

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Anknytning samt beteendemÀssiga- och emotionella problem hos barn födda prematurt

En prematur födsel kan innebÀra ökad risk för medicinska, kognitiva, beteendemÀssiga- och emotionella svÄrigheter. Anknytningens utveckling hos barn födda prematurt Àr fortfarande relativt outforskad. Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevd trygghet i anknytningen till förÀldrarna samt beteendemÀssiga- och emotionella problem hos prematurt födda barn, jÀmfört med barn födda efter fullgÄngen graviditet i Äldrarna 8-14 Är. Vidare undersöktes sambandet mellan barnens upplevda trygghet i anknytningen och förÀldrarnas respektive anknytningsstilar. Studien baserade sig pÄ totalt 132 barn , av vilka 64 var födda prematurt.

Pedagogers syn pÄ smÄbarns inomhusmiljö och barn i behov av stöd

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn pÄ fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgÄ ifrÄn varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter frÄn tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrÄn skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning Àr Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för bÄda Àr miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan nÄgon uttalad pedagogisk inriktning.

Rytmisk rörelsetrÀning som alternativ insats : FörÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar gör ett val.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar upplever deras möjligheter nÀr det gÀller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform Àr tilltalande för dem. För att nÄ det empiriska resultatet, intervjuades fyra förÀldrar som valt Rytmisk rörelsetrÀning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att förÀldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig Àven vara av stor vikt för val av insats..

Barns rörelse

Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning Àr att barn i dagens samhÀlle Àr mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt lÀroplanen för förskolan ska förskolan strÀva mot att barn görs medvetna om vikten av god hÀlsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition pÄ begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen pÄ förskolan och om de anser att det Àr viktigt med rörelse. Fjorton femÄriga barn intervjuades enskilt dÀr intervjun försöktes göras som ett samtal.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->