Språkstörning är ett funktionshinder som inte kan kompenseras fullt ut och som kvarstår genom livet men ändra karaktär över tid. Vårt syfte med denna studie är att undersöka på vilket sätt språkstörningen är ett handikapp för barn i ålder 4 - 16 år i ett socialt och kommunikativt sammanhang.Studien baseras på intervjuer av pedagoger, specialpedagoger och logopeder. Vi har även undersökt uppfattningen hos föräldrar till barn i språkklass med hjälp av enkäter. Resultatet av våra intervjuer bekräftar de erfarenheter vi själva har från arbete med språkstörda barn. En språkstörning är ett socialt och kommunikativt handikapp.

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Syftet med studien är att se vilken uppfattning barn, fem och sex år gamla, har av begreppet tid inom matematikområdet. Vi vill även undersöka vilka tänkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier från Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgångspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssätt och styrdokumenten kommer även redovisas. I vår studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta som hindrade aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskänslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes på 26 barn och ungdomar i åldrarna 8-19 år med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-19 år. Data samlades in genom en enkätundersökning på Överviktsenheten för barn och ungdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primärvården i Uppsala läns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smärta förekom i båda grupperna och ingen skillnad kunde påvisas mellan de båda.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Bakgrund: Leukemi hos barn är en allvarlig och livshotande sjukdom. Trots att överlevnaden har ökat de senaste decennierna innebär den långa behandlingen en stor påfrestning för hela familjen. Sjukdom hos en av familjemedlemmarna har inverkan på hela familjen och den nya tillvaron kräver ofta nya sätt att ta sig an vardagen. Vid omvårdnad av långvarigt sjuka barn är målsättningen för sjuksköterskan att arbeta utifrån ett familjecentrerat synsätt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi.

I Sverige lever ungefär 15 000 barn med autismspektrumtillstånd och diagnosen är vanligare än cancer, diabetes och Downs syndrom. Tillståndet är livslångt och det finns inget botemedel. När ett barn får en diagnos inom autismspektrumtillstånd påverkas hela familjens livssituation. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med autismspektrumtillstånd. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar, där en analys av åtta artiklar sedan kom att mynna ut i vårt resultat.

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Bakgrund: Barn har fått en mer stillasittande livsstil. Detta tros vara en bidragande orsak till att övervikt och fetma hos barn har ökat. Överviktiga barn löper ökad risk att utveckla fetma och andra allvarliga sjukdomar i framtiden till följd av sin övervikt. Det är föräldrarna som har det huvudsakliga ansvaret för sina barn och deras vikt. När barnet har viktproblem behöver föräldrarna stöd och hjälp, men upplever ofta oförståelse från vårdpersonalen.Syfte:Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn som har övervikt eller fetma.Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Schizofreni är en sjukdom vars orsak ännu är okänd och ungefär 1 procent av befolkningen drabbas. Sjukdomen kan påverka både personen med schizofreni och de anhöriga på ett negativt sätt. När ett barn insjuknar är det ofta föräldrarna som tar på sig ansvaret för att vårda barnet. Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vårda ett vuxet barn med schizofreni. Litteraturstudien genomfördes genom att vetenskapliga artiklar inom ämnet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem i världen. Karies är en väl utbredd sjukdom globalt. Både karies, övervikt och fetma är multifaktoriella sjukdomar som har kostvanor och socioekonomi som gemensamma riskfaktorer. Världshälsoorganisationen (WHO) har därför tagit fram strategier i försök att förebygga och kontrollera karies och viktökning bland barn. Syfte: Att beskriva kariesprevalensen hos barn i åldrarna 2-12 år med övervikt och fetma. Frågeställningar: Vilken är kariesprevalensen hos barn med övervikt och fetma jämfört med normalviktiga? Metod: Litteraturstudien bygger på insamlad data från vetenskaplig litteratur publicerad 2007- 2014. Resultat: Nio av 16 studier visade att barn med övervikt och fetma hade högre kariesprevalens än normalviktiga barn, medan sju artiklar inte kunde påvisa någon statistiskt signifikant association.

Syftet med arbetet är att belysa det behov av hjälp och insatser som skolorna anser sig behöva för att på bästa sätt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvårigheter. Vi valde att intervjua åtta personer, vilka möter dessa barn på ett eller annat sätt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av både pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas på flera skolor samt att diagnosen inte sades ha någon betydelse för insatserna för dessa barn..

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår kriser, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.