Vårt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus på några olika förskolor i vår kommun. För att avgränsa vårt arbete har vi fokuserat oss på rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med både pedagoger och barn på tre olika förskolor tagit reda på om rörelse prioriteras inomhus och i så fall hur? Resultatet visar utifrån frågeställningar, observationer och intervjuer med både pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan är begräsad, lekhallen används både som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand är avsikten med vårt arbete att vi som blivande förskollärare ska inse och förstå vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras.

Kritiskt sjuka barn som vårdades på intensivvårdsavdelning väckte svåra känslosamma reaktioner hos föräldrarna. Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelse av omvårdnaden av sitt barn på intensivvårdsavdelning. Metoden som användes var litteraturstudie och omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av MESH-termerna: intensive care, critical care, parent, experience och need via databaserna PUBMED och CINAHL. Resultatet visade att ovissheten, barnets förändrade utseende och smärta hade betydelse för hur föräldrarna upplevde barnets sjukdomstillstånd.

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

Att vårda barn inför operation kräver att anestesisjuksköterskan kan förstå barnets livsvärld och bemöta eventuell oro. Första gången som ett barn kommer i kontakt med sjukvården kan upplevas som skrämmande. Hur barnet blir bemött har en stor betydelse för framtida besök. Med bra förberedelse skapar anestesisjuksköterskan trygghet och underlättar inför operationen för både barnet och deras föräldrar. Informationen till barnet är en viktig del i den preoperativa delen och måstes anpassas till barnets ålder.

Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av extremt prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: ? Vilken roll har lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med venpunktion på barn. Nio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier framträdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rädsla hos barn och föräldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion på barn kan innebära att ställas inför en komplex situation där sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande överväga vilka omvårdnadsåtgärder som skapar de bästa förutsättningarna..

I vårt arbete har vi undersökt hur föräldrar med barn i neuropsykiatriska svårigheter ser på det stöd deras barn fått i skolan. Vi har intervjuat sex föräldrar i Skelleftå kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit är att alla barn har fått någon form av stöd, föräldrarna är överlag nöjda med det stöd deras barn fått. Enligt vår undersökning är de områden skolorna skulle behöva utveckla föräldrainflytande, skrivande av åtgärdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsättningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig på en kvalitativ metod där intervjuer med fem pedagoger har använts för datainsamling. Enligt resultatet från intervjuerna upplevde några pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gå på möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar på dem om barnet ska få vara med på olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger såg på delaktigheten som en central och otroligt viktig del men även att det många gånger kan vara svårt att verkligen få delaktigheten att fungera.

Syfte: Syftet för studien var att studera vilka förhållningsstrategier mottagande lärare har i Förskoleklassen för att bemöta Barn i behov av särskilt stöd under deras första år i skolans värld. Som utgångspunkt för att komma åt forskningsfrågan studerades verksamheten utifrån hur pedagogerna utformar sin praktik för att bemöta Barn i behov av särskilt stöd. Teori: Studiens teoretiska grundvalar bestod av det relationella perspektivet samt symbolisk interaktionism. Inom det relationella perspektivet ska barnets förutsättningar att nå målen ses i relation till omgivningen. Om förutsättningarna i omgivningen ändras, ändras också individens möjligheter att nå de krav som är uppsatta.

De begåvade barnen har, som alla barn, behov av att bli bekräftade och bemötta utifrån sin mognads- och utvecklingsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger i förskoleklass och grundskolans tre första år definierar begreppet begåvade barn och om och i så fall hur de beskriver att de tillvaratar barnens begåvning. Studien ger en översikt av tidigare forskning kring bland annat begreppet begåvning, de begåvade barnens sociala situation och skolsituation samt den specialpedagogiska rollen. För att uppnå vårt syfte gjorde vi en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger, tre pedagoger i förskoleklass samt tre pedagoger i grundskolans tre första år. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att pedagogerna upplevde att det var svårt att definiera begreppet begåvade barn och att det finns många olika sorters begåvningar.

Syftet med denna studie var att belysa hur litteraturen beskriver hur syskon till barn med cancer mår, vilka behov de har och vad som görs för dessa syskon. Fjorton artiklar inkluderades i studien och dessa hittades i databaserna Cinahl och Medline (via Pub Med). Sökorden cancer, siblings, emotions, childhood neoplasms, feelings, neoplasms, coping och support har använts i kombination för att hitta artiklarna. Av studiens resultat framkom att många syskon fick förändrad livskvalitet. De kände sig oroliga för det sjuka barnet, en del fick beteende problem som försvann, medan andra kvarstod under en längre tid hos andra.