Sökresultat:
22801 Uppsatser om Barn i behov av stöd - Sida 56 av 1521
?Det Àr ju just det hÀr att man matchar rÀtt, dÄ behöver det inte bli sÄ mycket sammanbrott, men vi har ju inte sÄ mycket att matcha med mÄnga gÄnger? : En kvalitativ studie om anstÀllda vid socialtjÀnstens upplevelser av att matcha barn och fami
Av de 17 500 barn som varje Är placeras i samhÀllsvÄrd i Sverige idag slutar var fjÀrde placering i ett sÄ kallat sammanbrott, vilket betyder att placeringen avbryts i förtid. Tidigare forskning menar pÄ att det höga antalet sammanbrott kan bero pÄ att matchningen mellan barn och familjehem inte alltid sker optimalt. Syftet med studien var att undersöka vad anstÀllda vid socialtjÀnsten upplever att de har för förutsÀttningar för att genomföra en god matchning mellan barn och familjehem, samt hur anstÀllda vid socialtjÀnsten upplever att de kan förebygga den instabila samhÀllsvÄrden. För att fÄ en djupare förstÄelse inom Àmnet valdes en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnde oss av djupintervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt fÄnga respondenternas upplevelser och syn pÄ omrÄdet. Enligt 6 kap 6c§ SoL har socialtjÀnsten ett ansvar för att tillgodose den utbildning som familjehem och jourhem har behov av nÀr de ska ta emot placerade barn.
"Man pratar aldrig om det" : nÄgra pedagogers erfarenheter av barns sexualitet och könsrollsskapande i förskolan
Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.
Miljön i förskolan? ett specialpedagogisk redskap?
Ur ett pedagogiskt perspektiv Àr det viktigt att utgÄ ifrÄn att skolan Àr en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjÀlp av förÀndringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan gÄr att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, fÀrg, material, inredning och utemiljön visar pÄ möjligheter dÀr barnen kan fÄ utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhÄllningssÀtt, pedagogik och metoder.
God vÄrd av cancersjuka barn - förÀldrars upplevelse
I Sverige insjuknar 250-300 barn varje Är av cancer. De cancertyper som drabbar barn Àr vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer krÀver olika typer av behandling, dessa Àr cytostatika, operation samt strÄlbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta förÀldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredstÀlla behovet av en god omvÄrdnad. För förÀldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svÄrt lidande, som kan kÀnnas helt outhÀrdligt.
NÄgra förskolelÀrares perspektiv pÄ kommunikation med yngre barn
LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.
Naturen ett lÀrorikt Àventyr. : 4 pedagogers uppfattning om hur en barnslinga kan utformas.
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrÄn fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör mÀnniskan lugn och harmonisk, att grönomrÄden hjÀlper kroppen att ÄterhÀmta sig. Det finns studier som visar pÄ att barn mÄr bra av att vara i naturen och det underlÀttar vid inlÀrning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmÀnheten pÄ grund av avstÄnd till grönomrÄden och kÀnslan av otrygghet. Uppsatsens bygger pÄ en kvalitativ metod.
Likriktat = Lekriktat? : en studie av lekplatser och lekredskap, deras lekvÀrden och utvecklingsmöjligheter ur ett landskapsarkitektperspektiv
Uppsatsen behandlar utseendet och anvÀndningsfrekvensen hos lekplatser och lekredskap. Skarp kritik riktas mot deras potential att gynna olika former av lek och det argumenteras för huruvida de faktiskt anvÀnds.
Arbetets mÄl Àr att undersöka hur man som landskapsarkitekt kan arbeta med lekredskap pÄ ett mer mÄngsidigt och kreativt sÀtt Àn vad som görs idag. Syftet med arbetet Àr att föreslÄ strategier för hur lekredskap kan förbÀttras sÄ att lekplatser ska bli sÄ attraktiva som möjligt för barn och deras familjer.
Arbetet utgÄr ifrÄn att lek Àr viktigt för barns utveckling och inkluderar en kort introduktion till detta baserat pÄ litteraturstudier. Vidare diskussioner kring lek pÄ offentliga lekplatser med avseende till lekvÀrde och lekbehov förs med hÀnvisning till litteraturstudier. SÀkerhetsstandarden SS-EN 1176-1177 ges sÀrskilt utrymme för att pÄvisa fördelar och nackdelar som standarden medfört pÄ lekplatser och lekredskap.
FörÀldrars erfarenheter av att fÄ sitt barn sövt i samband med undersökning eller dagkirurgiskt ingrepp : En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Att vara pÄ sjukhus innebÀr för de flesta förÀldrar och barn att vistas i en ny och okÀnd miljö. Det Àr viktigt att vÄrdpersonalen kan stödja förÀldrar och barn pÄ ett bra sÀtt. Idag organiseras sjukvÄrden sÄ att familjemedlemmar inte separeras mer Àn nödvÀndigt. Flertalet av de ingrepp som görs pÄ barn Àr av mindre omfattning och görs dÀrför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland Àven för diagnostiska undersökningar.
En studie av indirekta kostnader pÄ MÀlardalens högskola:SUHF-modellen och ABC-modellen
Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.
Barns upplevelse av skolidrotten - en jÀmförande studie mellan barn med övervikt och fetma och normalviktiga barn.
Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma upplever skolidrotten i förhÄllande till normalviktiga barn. Undersökningsgruppen bestod av barn i Ärskurs fyra i en kommun frÄn nordvÀstra SkÄne. Sammanlagt deltog 76 barn med fördelningen 35 flickor och 41 pojkar varav 52 normalviktiga, 19 överviktiga och fem barn med fetma. Datainsamlingen genomfördes i form av gruppenkÀter som delades ut, besvarades och samlades in vid samma tillfÀlle. EnkÀten inleddes med frÄgor om hur barnen upplever skolidrotten, hur lÀraren och kompisarna behandlar barnet i frÄga för att sedan komma in pÄ hur det Àr att byta om och duscha tillsammans med kompisar.
Ensamkommande barn : -En retrospektiv studie om unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige.
Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.
Behandlares syn pÄ BBIC : RÀttssÀkerhet, delaktighet och att fÄ sin röst hörd
DÄ BBIC mötts av bÄde positiv och negativ kritik ifrÄgasÀtter författarna vad BBIC gör för barnen. Syftet Àr att, utifrÄn behandlarens syn, undersöka vad BBIC bidragit till dÄ det gÀller att stÀrka barnets stÀllning och öka rÀttssÀkerheten inom socialtjÀnstens öppenvÄrd. FrÄgestÀllningarna rör barns behov, delaktighet, att fÄ sin röst hörd, förÀndringar i behandlarens arbete samt innehÄllsskillnader i dokumentationen. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod dÀr sex intervjuer genomförts med behandlare inom barn- och familjeenheten. I resultatet framkommer bl.a.
Att vara pappa ifrÄn allra första början : en intervjustudie om förstagÄngspappors erfarenhet av delaktighet och stöd
Under de senaste tvĂ„ till tre Ă„rtionden har vĂ„rdpersonalen som möter barnfamiljer börjat uppmĂ€rksamma att pappan har en egen och sjĂ€lvstĂ€ndig roll till sitt barn och i familjens liv.I följande kvalitativa studie fĂ„r vi ta del av nĂ„gra förstagĂ„ngspappors erfarenheter av hur deras delaktighet har varit under graviditeten, under förlossning och BB-tiden samt under den första tiden tillsammans med sitt barn. De berĂ€ttar ocksĂ„ om hur deras erfarenheter av stöd har varit under samma tid, ifrĂ„n sĂ„vĂ€l deras personliga som det professionella nĂ€tverket. Det visar sig att dessa pappor har varit engagerade tillsammans med sin partner ifrĂ„n allra första tiden av graviditeten. De har deltagit i förberedelserna hemma, vid besök hos barnmorskan och vid förĂ€ldrautbildningen och de har varit med sitt barn till BvC.Papporna har medvetet prioriterat tid tillsammans med sitt barn och familjen och varit angelĂ€gna om att lĂ€ra kĂ€nna sitt barn och delta i omsorgen och skötseln pĂ„ ett sjĂ€lvstĂ€ndigt sĂ€tt. Samspelet med sin partner har byggt pĂ„ ömsesidig respekt vilket har inneburit att papporna har haft förmĂ„gan att bĂ„de ta aktiv del i skötsel och omsorg, men ocksĂ„ funnits dĂ€r som ett stöd till sin partner, allt utifrĂ„n barnets behov.Det framkommer i studien att papporna har uppskattat stödet ifrĂ„n mor-och farförĂ€ldrar och syskon nĂ€r stödet har anpassats och utgĂ„tt ifrĂ„n deras behov. Ăven stödet ifrĂ„n vĂ€nner som sjĂ€lva har barn har ocksĂ„ haft stor betydelse.Dessa pappors erfarenhet av stöd ifrĂ„n det professionella nĂ€tverket har varit mycket positivt, bortsett frĂ„n BB-tiden dĂ€r de saknade information, praktiskt stöd och bra bemötande.
Sömnlöshet och ohÀlsa bland högskolestudenter : ? En kvantitativ studie
SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmÀtning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonÄringar och att jÀmföra uppfattningarna mellan barn i olika Äldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval dÄ de kom för energibalansmÀtning pÄ Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkÀt fylldes i av barnen efter att de genomgÄtt en mÀtdag pÄ laboratoriet samt fyra mÀtdagar sjÀlvstÀndigt i hemmet. EnkÀten innehöll elva frÄgor varav tio frÄgar handlade om de olika mÀtmetoderna som barnen genomgÄtt. Författarna koncentrerade sig pÄ fyra av dessa mÀtmetoder. FrÄgorna besvarades med hjÀlp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanstÀlldes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mÀtmetoder uppfattades nÄgorlunda likvÀrdigt av barnen, oavsett kön.
Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar : - hinder eller möjlighet i skolan?
Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar Àr idag lÀttare att diagnostisera och det Àr vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer kÀnt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att fÄ mer förstÄelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lÀrare, men Àven hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsÀttning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras förÀldrar och lÀrare. FrÄgorna har handlat om hur ungdomarna sett pÄ diagnosen, livet med den och Àven hur de klarat av skolgÄngen med sin funktionsnedsÀttning.