Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppvÀxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjÀlper unga att fÄ en egen lÀgenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda pÄ detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda pÄ i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. DÀrefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en sÀrskild pedagogisk inriktning för dessa barn.

Övervikt och fetma hĂ„ller pĂ„ att utvecklas till ett globalt folkhĂ€lsoproblem. År 2010 fanns det fler Ă€n 43 miljoner överviktiga barn (under fem Ă„rs Ă„lder) i vĂ€rlden. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pĂ„ om den orala hĂ€lsan pĂ„verkas hos barn med övervikt. Författarna valde begrĂ€nsningen barn i Ă„ldrarna 2-19 Ă„r, och studien utfördes i form av en allmĂ€n litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökning i de medicinska databaserna PubMed och Science Direct.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Detta arbete handlar om den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. Arbetet bestÄr av intervjuer och observationer pÄ olika skolbibliotek i en medelstor kommun och pÄ Rum för barn pÄ Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jÀmförts med skolbiblioteken.

Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje Är och nÀstan 10% behöver neonatalvÄrd pÄ grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig förÀldrarna i en vÀrld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos förÀldrarna. För att sjuksköterskan i omvÄrdnaden ska kunna bemöta förÀldrar pÄ ett adekvat sÀtt dÄ deras barn Àr beroende av sjukhusvÄrd, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i frÀmmande miljö, Stöd genom att skapa nÀrhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av deras barn och       dÀrigenom fÄ möjlighet att hantera situationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur textillÀrare kan hanterar undervisningens alla utmaningar nÀr det gÀller elever med sÀrskilda behov och hur rustade de Àr inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som anvÀndes i undersökningen Àr kvalitativ intervju med öppna frÄgor och litteratursökning. En jÀmförelseanalys anvÀndes för att visa pÄ resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden Àr att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svÄrigheter/möjligheter och att förstÄ elevernas problematik. I den litteratur vi lÀst pÄpekas det att som lÀrare mÄste man vara pÄlÀst om olika diagnoser för att kunna ge rÀtt undervisning för elever med behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de textillÀrare vi intervjuat inte fÄtt rÀtt förutsÀttningar för att kunna jobba för elever med behov av sÀrskilt stöd eftersom de ofta inte fÄr information om eleverna.

Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Bakgrund: Varje Är insjuknar mÄnga svenska barn i cancer. NÀr ett barn blir sjukt förÀndras livsvÀrlden för mamman. Allt som tidigare varit tryggt och sÀkert förÀndras till osÀkerhet och kaos dÄ mammans livsvÀrld faller samman. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livsvÀrlden för mödrar som lever med ett cancersjukt barn. Metod: Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie av tre sjÀlvbiografiska böcker.

Introduktion: Förskolan Àr en plats dÀr infektionssjukdomar sprids. SkÀrpt hygien och ökadkunskap om de vanligaste infektionssjukdomarna och deras smittvÀgar har visat sig minskasjukfrÄnvaron och öka följsamheten till hygienrutinerna i förskolan. Syfte: Syftet med dennalitteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskans kompetens kan öka medvetenheten kringhygienrutiner och smitta och smittspridning hos förskolepersonalen och dÀrmed minskabarnens infektionssjukdomar i förskolan. Metod: Artikelsökningen genomfördes viadatabaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och manuell sökning pÄ författarnamn. Resultatenbaseras pÄ 18 vetenskapliga artiklar.

Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har Ätminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jÀmstÀllda villkor med sin man/sambo nÀr det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller rÀtt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jÀmstÀllda villkor nÀr det gÀller att ta hand om barn?  Vem av förÀldrarna har tagit förÀldraledighet och vilka Àr i sÄ fall orsakerna till det?  Det empiriska materialet pÄvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller Àr mammalediga. UtifrÄn kvinnornas resonemang framgÄr en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar nÀr det gÀller barnuppfostran och att ta hand om sina barn.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlÀgga skadebilden inom innebandy pÄ elitnivÄ under en sÀsong samt att jÀmföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare betrÀffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt trÀnare och spelare informerades om studien vÄren 2009. Innebandyspelare frÄn herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under sÀsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frÄnvaro frÄn trÀning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik betrÀffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelÄg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försÀsongen (p=0.01), huvudsÀsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor Àn mÀn.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Syftet med Barnahus Ă€r att barn som misstĂ€nkts blivit utsatt för vĂ„ld eller övergrepp ska i en trygg och barnvĂ€nlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjĂ€lpa barnet genom stöd och insatser att bemĂ€stra utsattheten. Studien grundas pĂ„ kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingĂ„r i studien representerar SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar samverkansparternas upplevelse av samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rĂ€ttigheter tillĂ€mpas i utredningsprocessen. Resultatet pĂ„visar att respondenterna upplever samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmĂ€ssig utveckling, och att samverkan över yrkesrollerna Ă€r en förutsĂ€ttning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

Sjuksköterskor har enligt lag skyldighet att anmÀla till socialtjÀnsten vid misstanke om nÀr ett barn far illa. Trots det Àr det anmÀrkningsvÀrt fÄ anmÀlningar frÄn hÀlso-och sjukvÄrden som nÄr socialtjÀnsten. Syftet med studien Àr att, inom barnhÀlso-och sjukvÄrden,beskriva specialistutbildade sjuksköterskorsupplevelservid misstanke om nÀr ett barn som far illa. Specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd, slutenvÄrd och skolhÀlsovÄrd deltog.Kvalitativa fokusgruppintervjuer. Resultatet visade upplevelsenatt möta barn som far illa, upplevda hinder samt hur hindren kan överstigas.