Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollÀrare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla Àr för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollÀrare. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollÀrarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det Àr vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fÄtt frÄn förskollÀrarna, dÀrför Àr resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltsÄ inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollÀrarna som deltagit har en samstÀmmig syn pÄ barnen och gemensamma tankar pÄ hur de ska inkluderas.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att vÀxa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer dÀr ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgÄngar och syskonen pÄverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

AbstraktBakgrund: NÀr en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vÄrden genomgÄr de en kris. DÀrför Àr det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingÄ i omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvÄrdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vÄrden. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

SAMMANFATTNINGBakgrund: BenförlÀngning har hjÀlpt mÄnga barn att fÄ lika lÄnga ben. Det Àr en tidskrÀvande och ofta en smÀrtsam procedur att genomgÄ denna behandling. Ett fÄtal studier visar barns upplevelser av att ha genomgÄtt benförlÀngning. FörÀldrarna spelar en viktig roll under vÄrdtiden men deras upplevelser i samband med deras barns benförlÀngning Àr tidigare inte studerat.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förÀldraupplevelser av vÄrdprocessen nÀr barnet genomgÄr benförlÀngning.Design och metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och deskriptiv design. Urvalet var sju förÀldrar vars barn genomgÄtt benförlÀngning det senaste Äret.

Abstract Titel: TvÄ tioÄriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera tvÄ pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med sÀrskilda behov Àr vÀldigt liten. Det Àr viktigt att kunskap sprids om Àmnet för att barnen skall kunna fÄ sina individuella behov tillgodosedda . För att fÄ mer kunskap behövs det forskning inom Àmnet. DÀrför Àr detta en studie om autism som bygger pÄ tvÄ fallstudier, om tvÄ tioÄriga pojkar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn pÄ blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de anvÀnder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de anvÀnder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa anvÀndes som utgÄngspunkt i bÄde resultatdelen och analysdelen.

Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig frÀmst till barn i koncentrationssvÄrigheter i Äldrarna 3 till 5Är. Barnboken syftar till att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla och identitetsutveckling samt att skapa förstÄelse och igenkÀnning hos barn i behov av sÀrskilt stöd. BerÀttelsen i vÄr barnbok handlar om fyra karaktÀrer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvÄrigheter, dÀr var och en av egenskaperna framstÀlls som nÄgot positivt och som har ett vÀrde i sig.

Alla som arbetar med mÀnniskor möter frÄgor kring förlust, sorg och sorgeprocesser. Syftetmed föreliggande studie har varit att öka kunskapen om sorgeprocessen och undersöka vadsom varit hjÀlpsamt och inte för förÀldrar som har varit med om att förlora ett barn genomplötslig död. Fyra personer intervjuades. DÀrefter analyserades svaren utifrÄn Kvales (2009)meningsanalys. Resultatet frÄn intervjuundersökningen visade att det som var gemensamt förde intervjuade var att de ville ha respekt för sitt eget sÀtt att sörja, dÄ kan hjÀlpen frÄn andrabli bÄde hjÀlpsam och lÀkande.

Syftet med studien Àr att visa hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar som besvaras i studien Àr: Hur ser förskollÀrarens och specialpedagogens arbetsÀtt ut gÀllande barn i grÄzonen? Hur samarbetar förskollÀrare och specialpedagoger i förskolan kring grÄzonsbarn? Hur pÄverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i grÄzonen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fem verksamma förskollÀrare och tvÄ verksamma specialpedagoger frÄn olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgÄr studien frÄn teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollÀrare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollÀrare gÀrna samarbetar med specialpedagoger.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsÀttning i förskola. En intervjustudie av nÄgra pedagogers uppfattning och arbetssÀtt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachersŽ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde: FramgÄngsfaktorer för barn med hörselnedsÀttning har kartlagts, dÀribland nÀmns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsÀttning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Vi fattade intresse för det hÀr Àmnet för nÄgot Är sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rÀdsla som ett tema pÄ en praktikperiod. DÀr sÄg vi att det fanns mycket rÀdsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berÀtta för nÄgon om olika rÀdslor. Anledningen till att vi började jobba med detta omrÄde Àr bl.a.