BakgrundVarje Är kommer det barn under 18 Är, utan sina förÀldrar, frÄn andra lÀnder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom sÄ mÄnga som 2250 ensamma barn.Enligt mÄnga rapporter underlÀt kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltÀnkta boendenas lÀmplighet. Den 1 juli 2006 trÀdde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting betrÀffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet Àr att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta pÄ boendena under deras asylprocess. SÀrskilt fokus har vi lagt pÄ att undersöka om man pÄ boendena tar hÀnsyn till att de ensamkommande barnen kommer frÄn en annan social miljö, med en helt annan kultur.FrÄgestÀllningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrÄn kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger pÄ djupintervjuer med en flyktingsamordnare, tvÄ chefer för olika boenden och tvÄ asylsökande barn som bor pÄ ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bÀttre pÄ ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anstÀllt mer personal med kulturkompetens.

Att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt kan vara en svÄr utmaning för ambulanssjuksköterskor och stÀller stora krav pÄ kompetens och kreativitet. Behovet av pediatrisk akutsjukvÄrd Àr inte vanligt förekommande men nÀr det vÀl behövs Àr det viktigt med effektiva och omedelbara ÄtgÀrder för att förbÀttra utfallet för det akut sjuka eller skadade barnet och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende vid vÄrd av akut sjuka och skadade barn prehospitalt. Studien har en kvalitativ ansats och data samlades in genom individuella, semistrukturerade intervjuer med nio specialistutbildade ambulanssjuksköterskor med mellan 5 och 18 Ärs erfarenhet av prehospital ambulanssjukvÄrd. Dataanalysen genomfördes med en tematisk innehÄllsanalys och ett övergripande tema: Att tillgodose nÀrstÄendes enskilda behov, och fem kategorier framkom: Att kÀnna trygghet i sin yrkesroll, Att etablera en vÀrdefull relation med nÀrstÄende, Att möta och hantera svÄrigheter i mötet med barnets nÀrstÄende, Att bli kÀnslomÀssigt berörd och Att kÀnna behov av att bearbeta jobbiga hÀndelser.

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vÄrdmötet med barn vara en viktig hÀlsofrÀmjande resurs för samhÀllet nÀr det gÀller förebyggande ÄtgÀrder och tidig upptÀckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans stÀllningstagande i att anmÀla sin oro dÄ barn misstÀnks fara illa. Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrden upplever prehospitala vÄrdmöten dÀr barn misstÀnks fara illa.

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

I Sverige i dag, Àr mÀn underrepresenterade i förskolan, cirka 3% av arbetskraften Àr mÀn. Utbildningsstyrelsen i Sverige, Skolverket, försöker Àndra pÄ detta genom elevrekryteringskampanjer riktade mot mÀn. De upprÀttar ocksÄ nÀtverk inom universiteten för att öka antalet manliga sökande i förskoleutbildningen och för att minska antalet mÀn inom detta omrÄde som dra sig tillbaka. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att avgöra vilka kvaliteter och / eller egenskaper mÀn har som Àr tillgÄngar till förskolor i Sverige. KÀnner barn och förskollÀrare ett behov av mÀn i förskolan, och i sÄ fall, hur definieras dessa behov? Undersökningen sker genom observationer och intervjuer med tio pedagoger i tvÄ förskolor; Men endast en av dessa lÀrare var mÀn.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter nÀr det gÀller övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvÀrderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser mÄste dessa tolkningar undersöka för att fÄ belÀgg för dem. Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ gruppintervju av pedagoger i tvÄ olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd. Formen pÄ intervjun Àr halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebÀr att den innehÄller ett antal teman med relevanta frÄgor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlÀmningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut pÄ de olika förskolorna hur överlÀmningssamtalen fungerar.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ mer inblick samt bidra till ökad kunskap kring de barn i förskolan som lever i hem med alkoholmissbruk. För att nÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i förskolan. De resultat som framkommit i studien Àr att övervÀgande av de intervjuade pedagogerna har mött barn som lever i hem med alkoholmissbruk. UpptÀckterna gjordes frÀmst genom förÀldrar som luktat vid hÀmtning eller lÀmning. Bland de barn som nÀmns i intervjuerna Àr det bara ett som sjÀlv berÀttat för en pedagog.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med inkludering av barn i förskolan, hur förskollÀrare anpassar verksamheten efter de olika behov som finns och vad en förskola för alla Àr för dem. Det utfördes genom kvalitativa intervjuer som metod av verksamma förskollÀrare. ForskningsfrÄgorna som ligger till grund för studien har direkt koppling till syftet och handlar om förskollÀrarnas arbete och hur anpassning kan ske. Det Àr vi som forskare som filtrerat och kategoriserat svaren vi fÄtt frÄn förskollÀrarna, dÀrför Àr resultatet i studien en tolkning vi gjort av deras erfarenheter och svar, resultatet och slutsatsen av studien behöver alltsÄ inte vara absolut. Resultatet i studien visar att förskollÀrarna som deltagit har en samstÀmmig syn pÄ barnen och gemensamma tankar pÄ hur de ska inkluderas.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att vÀxa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer dÀr ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgÄngar och syskonen pÄverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

AbstraktBakgrund: NÀr en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vÄrden genomgÄr de en kris. DÀrför Àr det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingÄ i omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvÄrdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vÄrden. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

SAMMANFATTNINGBakgrund: BenförlÀngning har hjÀlpt mÄnga barn att fÄ lika lÄnga ben. Det Àr en tidskrÀvande och ofta en smÀrtsam procedur att genomgÄ denna behandling. Ett fÄtal studier visar barns upplevelser av att ha genomgÄtt benförlÀngning. FörÀldrarna spelar en viktig roll under vÄrdtiden men deras upplevelser i samband med deras barns benförlÀngning Àr tidigare inte studerat.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förÀldraupplevelser av vÄrdprocessen nÀr barnet genomgÄr benförlÀngning.Design och metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och deskriptiv design. Urvalet var sju förÀldrar vars barn genomgÄtt benförlÀngning det senaste Äret.

Abstract Titel: TvÄ tioÄriga pojkar med autism och deras vardag. Författare: Anna Carlsson och Catarina Fogelberg Syftet med uppsatsen var att studera tvÄ pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med sÀrskilda behov Àr vÀldigt liten. Det Àr viktigt att kunskap sprids om Àmnet för att barnen skall kunna fÄ sina individuella behov tillgodosedda . För att fÄ mer kunskap behövs det forskning inom Àmnet. DÀrför Àr detta en studie om autism som bygger pÄ tvÄ fallstudier, om tvÄ tioÄriga pojkar.