Inom svensk rätt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nämligen skuldsaneringslagen. Denna lag är väl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall träda i kraft januari 2007. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i den gamla lagen med hjälp av traditionell juridisk metod. Men även studera den nya lagens innebörd och förändringar mellan den nya och den gamla lagen. Skuldsaneringens huvudsyfte är att verka rehabiliterande för de gäldenärer som blir beviljad det. Meningen är att lagen skall verka preventivt, alltså så att färre personer skall hamna i denna "övermäktiga" skuldsituation.

In this study ? Just a girlfriend who lives far away? ? I interview fifteen girls about their experiences with computer mediated relationships. From a queer theoretical perspective I examine how these girls do and talk about their relationships, in relation to norms about relationships and sexuality as well as notions about online and offline.My aim is to discuss in which ways the performing of these relationships both reproduce and challenge norms about relationships and sexuality. The girls I interview attempt in different ways to show that doing relationships online is just as ?normal? as doing them offline.

Syftet med det här arbetet är att söka svar på frågan vad vuxna som går och tarsånglektioner i grupp i en privat sångskola har för mål och drivkrafter i sittmusicerande. Undersökningen bygger på tre intervjuer och en mailenkät.Resultatet visar att de mål personerna i undersökningen har med sina musikstudier inte iförsta hand handlar om att man vill bli musiker och stå på scen. Det handlar mer om enönskan att få in mer musik i sin vardag, men man vill också utvecklas i sitt musicerandeoch man vill se hur bra man kan bli. Undersökningen visar också att det ofta handlar omatt man vill få ett större musikaliskt självförtroende, få en stund för sig själv, få göranågot som man känner att man mår bra av, ha roligt och träffa andra med sammaintresse. Genom att ta lektioner kan man också skapa sig en musikalisk identitet.Undersökningen visar också att ett privat alternativ kan vara ett komplement tillstudieförbundens och kyrkornas verksamheter med studiecirklar och körer..

Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan.

Under hela min tid på Konstfack har jag mer eller mindre medvetet jobbat med en slags spiritualitet. Jag har sökt en poesi i mina verk och jag har försökt nå någon form av djupare mening i livet genom mitt konsthantverk. Traditionellt sett har det här behovet av spiritualitet uppfyllts av religion men idag ser det inte ut så längre och jag är själv helt obunden avreligioner. Jag hoppas att med hjälp av mina verk försöka skapa en stämning av andlighetoch en påminnelse om vikten av spiritualitet i varje persons liv. Mina första intryck avandlighet i keramiken fann jag hos de gamla keramikerna Bernard Leach (Leach 1988) och Shoji Hamada (Peterson 2004).

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoutvecklare, folkhälsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?Så mycket mer än bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhälsovetenskapliga arbetsfältet är en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhälsovetarnas villkor på arbetsmarknaden är få och merparten av dessa är av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hälsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan åren 2004-2007 upplevde sin 3-åriga utbildning på Hälsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.Frågeställningar: Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av bemötandet av det hälsofrämjande perspektivet på arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrågan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter från Hälsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys där teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvårar möjligheten att professionalisera sig på arbetsmarknaden där det finns en del legitimitetssvårigheter.

Undersökningen tar upp hur rösten används, närmare bestämt berättarröstens påverkan, när den tjänstgör som berättarverktyg för läsupplevelsen. Språket är inte bara förknippat med det mänskliga intellektet utan också med den mänskliga kroppen. Språket är bundet till kroppen via vår röst. Vi har analyserat röster från ljudböcker och har använt oss av en lyssningsmodell för att byta fokus var vi lyssnade. Rösten i ljudboken bär med sig orden från författaren men även en del av sig själv.

En genomsnittlig villa på 149 m² i Sverige med direktverkande el för uppvärmning använder ungefär 23980 kWh el per år. Av detta så står uppvärmningen för ungefär 13480 kWh, eller 90,5 kWh/m². Att minska denna energianvändning är gynnsamt både för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus på ungefär 161 m² med energisnål utrustning, luftvärmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfångare så kan elanvändningenminskas med ungefär 20170 kWh per år, till en användning på ungefär 4900 kWh per år.Vad uppvärmningen beträffar så är detta en minskning från 14570 kWh (90,5kWh/m²) till ungefär 1400 kWh (9,4 kWh/m²). Skulle huset användas som ett fritidshus under åtta månader per år, så skulle elanvändningen bara hamna på ungefär 2500 kWh, vilket iförhållande till den uppskattade energianvändningen på 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebär en minskning på ungefär 7535 kWh. För värmens del så innebär detta en minskning från 3035 kWh (18,85 kWh/m²) till ungefär 256 kWh (1,6 kWh/m²).Varmvatten kan fås från solfångare.

Denna uppsats behandlar elevers attityder och förståelse för läxor, även lärares åsikter och motiveringar till läxor samt föräldrars inställning till deras barns läxor. Syftet är att få en insyn hur dagens sjätteklassare tänker kring ämnet läxor och om de verkligen förstår varför de får läxor av sina lärare. Uppsatsen tar även upp hur forskningen ser på läxors för- och nackdelar, vad läxor har för positiv respektive negativ påverkan på elevers utveckling och inlärning. En undersökning genomfördes i en mindre kommun i södra Sverige i form av elevintervjuer samt lärar- och föräldraenkäter. De tillfrågade elevernas inställning till läxor liknade varandras då de inte bara ser läxor som något negativt utan även en viktig del till en bra framtid..

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Uppsatsen Röst och inskription. Utkast till den inre monologens teckenteori kan sammanfattas som ett försök att beskriva och förklara strukturella och funktionella egenskaper hos inre monolog (i engelsk litteratur inner speech), samt relatera dessa egenskaper till ?yttre?, dialogiskt talspråk. En axial grundtanke som löper genom hela undersökningen är att monologen inte utan vidare låter sig reduceras till en enkel formel som ?talspråk minus röst? etc., utan att monologen bör anses betingad av andra lingvistiska förutsättningar, bland vilka frånvaron av fysisk röstbildning bara är en bland flera faktorer..

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Bakgrund: Varje år stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta påverkar individens livskvalitet på ett eller annat sätt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen är gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).