Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete.Vår problemformulering lyder:Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom Banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen?Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom Banksektorn.

The purpose of this study is to investigate how the major swedish banks look upon and promote student profitability as well as long-term relationships within the student segment from a CRM point of view. The study incorporates a qualitative course of action with an abductive research approach which has been carried out by conducting personal and telephone interviews with representatives from three out of the four major swedish banks Nordea, Swedbank and Handelsbanken. Our research finds that the banks appear to regard their relationships with students as long-term investments, but that they simultaneously seem to lack distinctive, clear and procreative strategies for securing these relationships. Furthermore, the development of profitability within the student segment is considered an informal process that does not necessarily need to be computed through the use of quantitative estimates. Also, educational variables does not influence the banks as they segment their customer base and the student-centred offerings within the banking industry is to be deemed as being standardized rather than differentiated..

Inom Banksektorn kan det vara svårt att mäta effektivitet då det är svårt att mäta input och output. Wallander har löst detta problem på Handelsbanken genom att använda sig av alternativa sätt att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats var att beskriva vilka styrformer som används inom olika arbetsuppgifter och skapa förståelse för varför olika arbetsgrupper inom en bank har olika syn på hur verksamheten styrs. Vi ville även beskriva vilka olika styrverktyg som används. Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer och enkäter som skickades ut till olika Handelsbanks kontor i Norrbotten.

Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete.Vår problemformulering lyder:Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom Banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen?Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom Banksektorn.

Banklån är den finansieringsform som är vanligast bland företag på den svenska marknaden både idag och historiskt sett. När 2008-års bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade Banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat åt sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa källor för finansiering. Obligationer är den alternativa finansieringsform som är mest i ropet idag men det är endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer från olika håll visar att potentialen är stor för denna marknad, tycks tillgängligheten vara begränsad för många av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar på hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den åtstramade kreditgivningen och hur det har påverkat deras verksamheter.

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsätta företagsobligationer. Metoden är baserad på en modell skapad av Hall & Miles (1990) och har tillämpats med viss framgång på Banksektorn i tidigare studier. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och använder aktiekursinformation som enda informationskälla. Undersökningen utfördes genom att applicera modellen på 49 slumpvis utvalda amerikanska företag och ta fram en tio års lång kreditbetygshistorik. Denna kreditbetygshistorik jämfördes sedan med kreditbetyg på de 49 företagen satta av kreditvärderingsinstitutet Moody?s under samma period.

Belöningssystem används av många företag i syfte att rekrytera och behålla kompetent personal. Humankapital har blivit allt viktigare inom företag, därmed har det blivit allt viktigare att motivera anställda att arbeta i enlighet med företagets övergripande mål. En del forskning visar att belöningssystemet har positiv effekt på motivationen. Bankernas belöningssystem, i form av bonusar och andra förmåner, har lett till en hel del publikationer. Därmed blir det intressant att undersöka om belöningssystemet är en motivation för dem bankanställda.Syftet med uppsatsen är att undersöka om kundtjänstmedarbetare på SEB respektive Handelsbanken upplever att de motiveras av det belöningssystem som finns och hur respektive chef uppfattar detta ur medarbetarnas perspektiv.

Fastighetsvärdering beskrivs som något som alltid kommer att vara förknippatmed en viss grad av osäkerhet varför det inte är möjligt att med absolutsäkerhet fastställa en fastighets värde. Banker som arbetar med kreditgivningpå den kommersiella marknaden baserar utlåningen på en fastighets värde.Värderingen av en fastighet genererar med andra ord beslutsunderlaget tillkreditgivningen. Mot bakgrund av att det vid all fastighetsvärdering alltidföreligger osäkerhet är syftet med denna uppsats att undersöka hur bankerhanterar detta faktum i sina värderings- och kreditgivningsprocesser.Undersökningen bygger på en kvalitativ metod genom vilken vi intervjuat sexpersoner som arbetar inom Banksektorn. Samtliga respondenterna valdes utmed hänsyn till den erfarenhet de har av värdering och kreditgivning på denkommersiella fastighetsmarknaden. Resultatet visar att det finns en radparametrar som bankerna särskilt måste bedöma och ta hänsyn till, med hjälpav analyser och andra verktyg.

Markpriserna har stigit kraftigt i produktionsområdena medan avräkningsprisindex sjunker. Vi ville ta reda på om denna trend fortsätter eller om markprisernas ökning kommer att avta och glappet kommer minska att mellan produktionsmedelsindex och avräkningsindex.Vi har sökt de viktigaste parametrarna som påverkar markprisernas utveckling. Det som vi trott har betytt mest har vi undersökt historiska svängningar på för att finna några markanta trender som avviker och kan komma att påverka markpriset inom snar framtid.För att få svar på våra frågor har vi valt att göra fyra stycken djupare intervjuer med två personer som arbetar inom Banksektorn med jordbruksfrågor, och två mäklare som är inriktade på att mäkla jordbruksfastigheter.Resultatet vi kommit fram till är att vi inte tror på någon generell prissänkning. Att man vid osäker lönsamhet, som nu då bidragen fasas ut och sockerbetornas lönsamhet sänks, kan se en viss mattning tror vi är tillfällig. Att man inom område med mycket sockerbetsodling inte längre kommer att se extremt höga priser som man kunnat se de sista åren är nog ganska troligt.

Mänskligheten står idag vid ett vägskäl. Antingen fortsätter vi agera på samma sätt som vi gör idag för att möta våra behov, men med det vägvalet är de flesta överens om att en hållbar utveckling inte är möjlig. Vårt tidigare agerande är en stark bidragande orsak till de ekonomiska, miljömässiga och sociala kriser vi idag upplever. Alternativet är att ändra vårt agerande genom att hitta lösningar, metoder och skapa nya attityder för att möta våra behov på ett sätt som möjliggör en hållbar utveckling. Det är en svår uppgift som kräver ett engagemang på bred front och att alla aktörer i samhället tar ett ansvar.Detta har bidragit till uppkomsten av termen Corporate Social Responsibility (CSR) som berör kombinationer av åtaganden som är viktiga för företagen att integrera i sitt arbete för att styra sin påverkan på samhället.

Bakgrund: Som samhällsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrån konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fått säkerställa lån när kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 länderna i förhandlingar om nya krav på högre och bättre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: Utifrån de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss på att försöka svara på hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav på eget kapital samt hur detta påverkar aktieägarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka Basel III och hur det påverkar den svenska Banksektorn, dess utveckling och framtida mål och avkastning.

Banksektorn har en betydande inverkan i vårt vardagsliv, då den uppfyller viktiga funktioner för oss individer. Teknik- samt marknadsföringsutveckling har bidragit till en situation med ökad konkurrens mellan banker där kundens val av bank baseras på tillfredsställelse. Kundlojalitet är ett välkänt nyckelbegrepp med flera definitioner. Uppsatsen kommer att ge läsaren en övergripande bild av vad banker gör för att optimalt uppnå kundlojalitet.Även om ambitionen för alla analyser är att ha en stor inklusionsbas har utformning av denna studie ställt krav på stoleken av analysen, vilket medfört att studien begränsats till två banker; Svenska Handelsbanken och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) i Malmö, som är etablerade och bedöms vara representativa banker för sektorn.Syftet med uppsatsen är att via modellen "Customer Relationship Management" identifiera på vilket sätt effekterna av bankens fokus och nerlagda vikt på kundrelationer leder till kundlojalitet. Undersökningen genomförs via den kvalitativa metoden och har avsikt att öka kunskapen inom gränserna för ovannämnda ämne.Rapporten består av två modeller som utformats av tidigare forskning.

Syfte: Att undersöka vad som utmärker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjälp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frågor och tio respondenter från två olika företag inom Banksektorn. Utifrån empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: Utifrån analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsättningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmärkande.

Purpose: The purpose of this thesis is to study the causal relationship between bank sector development and economic growth in four Nordic countries (Sweden, Finland, Denmark and Norway).Method: Our thesis is based on a quantitative method. The study consists of a compilation and analysis of key financial indicators that represent economic growth and bank sector development. A Granger causality test has been conducted on the time series in order to measure the causal link between economic growth and bank sector development.Theoretical framework: The study is based on the theory of endogenous growth and the causal relationship between bank sector development and economic growth also known as the demand following and supply leading hypothesis. Results: The results of the four countries are ambiguous. Except for Denmark, that follows the supply leading hypothesis, the remaining countries do not show a unanimous result..

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna påverka deltagarna.