Titel: Bankernas Riskhantering För BolÄn.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolÄn fungerar.Metod: Vi anvÀnde en metod som kan ses som en tratt, dÀr vi ser brett pÄ problemet föratt sedan gÄ ner till pÄ djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,dÀr vi utformade problemet för att sedan vÀlja intervjuobjekt. Vi anvÀnder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi gÄr igenomriskmanagement-processen som Àr en metod för att skydda sig ifrÄn risker, somvi har tillÀmpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat frÄn olika intervjuer med flera högt uppsatta personer pÄ defyra storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, Àr attanvÀnda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bÀsta sÀttet att minimera riskerna..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara pÄ syftet har vi stÀllt följande frÄgestÀllningar: Hur medvetna Àr eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? StÀmmer de demokratiska mÄl som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan vÀl överens med de mÄl som finns i lÀroplanen Lpf 94 och skollagen?Det anvÀnda kÀllmaterialet bestÄr av enkÀtundersökningar gjorda med elever som gÄr Ärskurs 3 pÄ gymnasiet samt Àven arbetsplan och skolplan frÄn den undersökta skolan. Resultaten visar pÄ att eleverna Àr medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. DÀremot visar undersökningen pÄ att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran Àr bristfÀllig.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken roll lÀroboken har i svenskundervisningen Vi har begrÀnsat oss till att undersöka och observera fyra olika undervisningssituationer. Efter observationen följer en intervju med berörd lÀrare. För att analysera undervisningssituationerna anvÀnder vi oss av Lars-Göran Malmgrens konceptionstriangel. Alla de utvalda lÀrarna Àr överens om att lÀroboken anvÀnds som ett komplement i deras svenskundervisning. Vi kan ocksÄ konstatera att ingen av dem kÀnner sig bunden till lÀroboken. Vi har kommit fram till att det Àr lÀrarnas personlighet och deras erfarenhet som Àr avgörande för vilken roll lÀroboken har i svenskundervisningen..

Det har gÄtt tre Är sedan revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag. Kraven för frivillig revision Àr högst tre anstÀllda, balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst tvÄ av tre kriterier under tvÄ rÀkenskapsÄr i följd har dÄ möjligheten att vÀlja bort revisorn. Detta innebÀr att de aktiebolag som vÀljer bort revisorn samtidigt vÀljer bort den externa parten som ska sÀkerstÀlla kvalitén i Ärsredovisningen. En kvalitetsstÀmpel som anvÀnds ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg. DÀremot har rollen som motivationsverktyg förstÀrkts i tvÄ av de undersökta företagen.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som förvÀntas öka kraftigt de kommande Ären. LivsstilsförÀndringar och egenvÄrd Àr grunden i behandlingen och sjuksköterskors uppgifter Àr att utbilda, stödja och motivera patienterna. Syftet var att beskriva patienters och sjuksköterskors uppfattningar av sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande roll vid diabetes typ 2. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie inkluderande Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehÄllsanalys.

Revisionsplikt i smÄ aktiebolag har debatterats flitigt i affÀrs- och fackpress i Sverige de senaste Ären. FrÄn 2007 Àr Sverige ensamt bland de gamla EU-lÀnderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte Àr att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan pÄverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av smÄ aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning anvÀnds agentteori. DÀr beskrivs hur asymmetrisk information mellan lÄngivare och lÄntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osÀker lojalitet (moral hazard).

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen pÄ högstadiet. Studien baseras pÄ intervjuer som gjorts med lÀrare och bibliotekarier pÄ tvÄ skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men anvÀnder en deskriptiv metod och beskriver i vÄrt resultat fyra delar: anvÀndning av skolbiblioteket, undersökande arbetssÀtt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv instÀllning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket anvÀnds till studier, arbete och skönlitterÀr lÀsning.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll pÄ LÀnsstyrelsen i KronobergslÀn. Den nya rollen Àr ett utökat chefskap som Àr en del av en omorganisering. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna pÄverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap lÀngre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har anvÀnds. Metoden som anvÀnts Àr frÀmst intervjuer.

EG?rÀttens fjÀrde direktiv tillÄter att vissa mindre bolag undantas frÄn revisionsplikten. De enskilda medlemslÀnderna fÄr sjÀlva avgöra huruvida revisionsplikten för smÄ bolag skall tillÀmpas. Inom EU Àr det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för smÄ företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för smÄ aktiebolag skall avskaffas.

EG–rĂ€ttens fjĂ€rde direktiv tillĂ„ter att vissa mindre bolag undantas frĂ„n revisionsplikten. De enskilda medlemslĂ€nderna fĂ„r sjĂ€lva avgöra huruvida revisionsplikten för smĂ„ bolag skall tillĂ€mpas. Inom EU Ă€r det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för smĂ„ företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla trovĂ€rdigheten i den information som företagen presenterar.