Det blir allt viktigare för verksamheter att följa trender och förändringar på den marknad som de verkar på. På den svenska bankmarknaden finns det många aspekter som aktörerna måste ta hänsyn till för att kunna nå uppsatta mål och visioner. Ett viktigt mål för en bank är att kunna skapa kundnöjdhet.Banker måste arbeta med att vårda kundrelationer för att behålla befintliga kunder samt för att skapa nya relationer. Samtidigt är banker verksamheter som måste vara lönsamma vilket leder till att banken tar strategiska beslut som inte alltid är till fördel för alla kunder. Dock måste en bank sträva efter att möta kunders behov och förväntningar för att kunna utföra ett arbete som genererar i en lönsam organisation.Hur skiljer sig bankers kundarbete med kunders bankupplevelse? Uppsatsens syfte är att beskriva hur kunder upplever sin bank med utgångspunkt i hur banker arbetar med sina kundrelationer.Uppsatsens resultat tyder på att kunders bankupplevelser till viss del stämmer överens med det bankerna vill förmedla till sina kunder.

Syfte: Att undersöka svenska renodlade Internetbanker - ?PPI-banker?, och utefter deras strategi studera deras lönsamhet samt om de utgör risker för den finansiella stabiliteten.Teori:  Tidigare forskning kring PPI-banker har påvisat varierande resultat och fokus har skiftat från PPI-bankernas prestation till deras påverkan på den finansiella stabiliteten. Det teoretiska perspektivet vidgas med traditionella teorier kring bankers strategier och risker. Riskerna som behandlas är främst likviditetsrisk samt risker för stabiliteten i det finansiella systemet.Metod:  Studien har genom blandad strategi, med kvantitativ metod för datainsamling och en kvalitativ analys studerat svenska PPI-banker. PPI-bankerna har jämförts mellan varandra men även som grupp mot de fyra svenska storbankerna för att studera strategi och prestation på marknaden.

Det blir allt viktigare för verksamheter att följa trender och förändringar på den marknad som de verkar på. På den svenska bankmarknaden finns det många aspekter som aktörerna måste ta hänsyn till för att kunna nå uppsatta mål och visioner. Ett viktigt mål för en bank är att kunna skapa kundnöjdhet.Banker måste arbeta med att vårda kundrelationer för att behålla befintliga kunder samt för att skapa nya relationer. Samtidigt är banker verksamheter som måste vara lönsamma vilket leder till att banken tar strategiska beslut som inte alltid är till fördel för alla kunder. Dock måste en bank sträva efter att möta kunders behov och förväntningar för att kunna utföra ett arbete som genererar i en lönsam organisation.Hur skiljer sig bankers kundarbete med kunders bankupplevelse? Uppsatsens syfte är att beskriva hur kunder upplever sin bank med utgångspunkt i hur banker arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsens resultat tyder på att kunders bankupplevelser till viss del stämmer överens med det bankerna vill förmedla till sina kunder.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankerna har ökat sin utlåning kraftigt över hela världen det senaste decenniet. En ökad utlåning av subprimelån som bland annat fanns paketerade i CDOs bidrog till problem då ingen visste hur stor risken var med dessa lån och saknaden efter detaljerad information över produkten efterfrågades inte. Många av de bland annat stora investmentbankerna gjorde avsevärda förluster. Enligt redovisningsstandarder skall företaget uppvisa karaktär och omfattning av de risker som de är exponerade för och hur dessa ska hanteras. Med tanke på finanskrisen som har uppstått och banker som blivit förstatligade och gått i konkurs är det intressant att se om upplysningar som lämnas i räkenskaperna är tillräckliga för att utläsa relevant information och ge en bra bild av företagets exponering.

År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå.

Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad.

Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer än bankerna att etablerar sig på den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sällan sträcker sig över landets gränser. Små banker inriktade mot specifika verksamheter ökade också sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment från storbankerna. Studien går ut på att se om det finns någon tendens till att nischbankerna skulle vara på väg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande drivkrafter.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken redovisningsinformation som efterfrågas av banker och hur betydelsefull den är vid kreditbedömningen av ägarskifte i små företag. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer på tre lokala bankkontor. Lämpliga respondenter valdes ut och de fick berätta om bankens åsikter om redovisningsinformationens betydelse. De berättade även om själva ägarskiftesprocessen och de problem som är förenliga med den. För att ytterliggare förtydliga vilken redovisningsinformation som efterfrågas och vilken betydelse den har så ombads respondenterna att rangordna både den interna och externa redovisningsinformationen.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades världen av en finanskris. Sveriges banker hade vid denna studies början klarat sig relativt bra jämfört med banker i andra länder. Senast Sverige utsattes för en bankkris var i början av 1990-talet. Den gången hade landets banker stora problem och staten var tvungen att ingripa i flera banker. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att jämföra de båda kriserna utifrån ett antal nyckeltal.

Titel:                        Missnöjeshantering i banker - En fallstudie av Sala SparbankSeminariedatum:    19 januari, 2012Institution:              Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens  HögskolaNivå:                        Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare:              Odhiambo Opee och Charlotte SkinnarHandledare:            Carl G ThunmanNyckelord:              Klagomål, banker, missnöje, Word-of-Mouth, Sala SparbankSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att beskriva missnöjeshantering hos Sala Sparbank. Uppsatsen undersöker hur studieobjektets missnöjeshantering överensstämmer med en egenutvecklad modell för missnöjeshantering. Resultatet av uppsatsen förväntas utmynna i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Sala Sparbank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     En egen modell utvecklades utifrån den teori som samlats genom litteratursökning i artiklar, böcker och olika internetsidor. Modellen och teorin låg sedan till grund för de tre fokusgruppintervjuer som genomfördes. Resultatet bearbetades genom ?klipp och klistra? metoden och analyserades sedan utifrån modellen.

Bakgrund: Svenska banker och försäkringsbolag spenderar stora summor och resurser på sina IT-system, vilka oftast sköts internt. IT-kostnaderna utgör för banker den näst största kostnadsposten i resultaträkningen och därmed utgör över 20 procent av den totala kostnadsmassan. Marginalerna inom bank och försäkringsbolag minskar i Sverige samtidigt som ITs komplexitet ökar med krav på integrering medgamla bank- och försäkringssystem. IT-outsourcing och joint venture med ett IT-företag är vanliga organiserings former och inget nytt fenomen i Finland inom bank och försäkringsbolag. IT-outsourcing har både för- och nackdelar.

Internet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Våra rutiner har förändrats och därmed ställs det även krav på företagen att möta sina kunder där kunderna finns. En bransch som tagit stor hänsyn till detta är bankvärlden. Men hur möter de kunderna på den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumärke ur ett digitalt perspektiv?  Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se på fyra av de svenska rikstäckande bankernas digitala varumärkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.