Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen.

A common goal in practical forest management is to maximize the yield, measured in economical terms. When a forest stand is thinned a so called inoptimality loss can arise due to non-optimal decisions. This means that the selected management schedule results in a lower net present value than the optimal one which lowers the profitability for the forest owner. Holmen Skog uses the term tract which means an aggregation of stands made before a management action. A tract should be delineated in different tract parts in connection with pre-thinning planning if there is different bearing capacity within the tract, different thinning grades should be used or if the tract contains a weaker part that should not be thinned.

Budgetens roll i företaget har länge varit ett omdiskuterat ämne och mycket kritik har riktats mot den. Utgångspunkten i vår fallstudie var HandelsBankens arbetssätt som vi har börjat med att studerat närmare. Utifrån detta har vi sedan granskat de tre storBankerna SwedBank, Nordea och SEB. Syftet med vår undersökning var således att ta reda på vilka ekonomiska verktyg Bankerna använder sig av för att styra verksamheten och mäta resultat.I vår fallstudie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att få bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fått mycket kritk genom åren.

SammanfattningSverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i Bank. De fyra storBankerna HandelsBanken, Nordeà, SEB samt SwedBank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga.

Författare: Narina Bengtsson och Victor Friis-LibyHandledare: Eva BerggrenTitel: Fastighetsbolagens finansiering ? En studie om fastighetsbolagens nyafinansieringsalternativBakgrund och problem: Kapitaltunga bolag som fastighetsbolag är ständigt i behov avkapital. Bankkredit som alltid varit det vanligaste och mest använda finanseringsalternativethar i större utsträckning ersatts med företagsobligationer och preferensaktier. Marknaden försvenska företagsobligationer har växt de senaste åren och fastighetsbolagen står idag för tvåtredjedelar av de totala preferensaktierna på Stockholmsbörsen. Efter den senaste finanskrisensvarade myndigheterna med att ta fram Basel III ? regelverket, som ställer striktarekapitaltäckningskrav för Bankerna.

Syfte: Den geografiska aspekten hos fondsparare har inte studerats tidigare och det är därför väldigt intressant att göra en studie inom detta område. Studien görs i samarbete med en av Sveriges storBanker. Huvudsyftet med studien är att undersöka om risktagandet hos svenska fondsparande, i en av Sveriges storBanker, skiljer sig åt mellan olika län och kommuner. Jag undersöker även frågor som:·           Vilket av könen tar störst risk? ·           Tar yngre eller äldre störst risk?·           Tar äldre kvinnor större risk än äldre män?·           Beror portföljvärdet på hur stor risk placeraren tar?·           Påverkar andelsvärde av portföljens risktagande?·           Fondsparare som har sin hemvist i en storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) tar dessa större risker än män/kvinnor som bor utanför storstäderna?·           Skiljer sig risktagandet mellan åren 2001- 2007? Metod: Den empiriska metoden multipel linjär regression, så kallad Ordinary Least Square används i studien.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en Bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet.

Corporate Social Responsibility (CSR) är företags arbete med samhälls-, ekonomiskt, miljö- och socialt ansvar. Självklart ska företag vara lönsamma, men det viktiga inom CSR-arbete är att företaget ska tjäna sina pengar på rätt sätt. I denna undersökning har vi endast tittat på CSR-arbete med fokus på samhällsansvar. Tidigare gjorda undersökningar visar att anställda som engagerar sig i samhällsfrågor är mer lojala mot sin arbetsgivare. Studier styrker också att det uppstår ytterligare positiva effekter då företag låter sina anställda utföra volontärarbete under betald arbetstid.

Ett vanligt återkommande problem i samhället idag och som människan dagligen handskas med är bristen att kommunicera. Länge har mänskligheten strävat efter att komma med nya lösningar för hur vi på bästa sätt ska förmedla information genom utbyte av tankar, meddelanden via tal, grafiksignaler eller skrift, oavsett var på jordklotet vi befinner oss. Ännu viktigare har det blivit för marknadsaktörer att kunna kommunicera i en värld där kommersialiseringen är en del av verkligheten och där företag måste förmå att kommunicera för att inte släpa efter i en allt starkare konkurrens. Den allt mer snabbväxande världen har även lett till att samhället och miljön har påverkats ogynnsamt. Corporate social responsibility, CSR, även kallat företagssamhällsansvar har därför tagit sin plats för att motarbeta de negativa konsekvenserna av mänsklighetens progressiva, tekniska utveckling.

Under de senaste åren har de flesta Bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de Bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler Banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på Bankpersonalens arbete.Vår problemformulering lyder:Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom Banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen?Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom Banksektorn.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för Banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från Banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges Banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten.EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005.Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1.

Kreditgivning till företag är en stor del av Bankers verksamhet och utlåningen till företag uppgick år 2010 till närmare 1063 miljarder kronor. Denna utlåning är en viktig finansieringskälla för företagen men en viktig förutsättning är att företagen i gengäld kan uppvisa en god återbetalningsförmåga. Varje företags kreditansökan är individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och kreditgivningsprocessen har stramats åt.I dagsläget finns det många regionala skillnader mellan Umeå och Västerbottens läns inland, exempelvis vad gäller befolkningstillväxten och prisutvecklingen på fastigheter. Trots detta finns det i dagsläget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns några skillnader i hur kreditgivningsprocessen går till i större och mindre städer. Det är därför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill säga om det finns någon skillnad i kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i Umeå jämfört med i Västerbottens läns inland.

Nyligen publicerades ett skatteupplägg, det så kallade Bankupplägget, vilket innebär att ägare till kvalificerade aktier i fåmansföretag tar ett omfattande lån av en Bank och tillskjuter motsvarande belopp till sitt företag som ett ovillkorat aktieägartillskott. Det ovillkorade aktieägartillskottet ökar omkostnadsbeloppet på de kvalificerade aktierna, vilket innebär att även gränsbeloppet höjs. Ett högt gränsbelopp är positivt ur fåmansföretagsägarens synvinkel eftersom utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstlaget kapital medens överskjutande del beskattas i inkomstlaget tjänst. Kapitalvinstbeskattningen är i regel lindigare vilket innebär att den skattskyldige uppnår en skatteförmån genom erhållandet av det högre gränsbeloppet. Efter att ha företagit utdelning av allt fritt eget kapital, exklusive aktieägartillskottet likvideras företaget och allt insatt kapital utbetalas till ägaren.