Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera aktieindexobligationer samt att öka förståelsen för detta värdepapper. Metod: Inledningsvis söktes mycket information från bankerna i form av prospekt. Detta utökades senare till att även vara avkastningen som berörda värdepapper haft. För att kunna utvärdera huruvida bankernas produkter är konkurrenskraftiga har två angreppssätt används. Det första en konstruerad aktieindexobligation med värdepapper som finns att köpa på marknaden.

De senaste åren har bankerna genomgått en hastig digital förändring och utvecklingen har inneburit stora omställningar, inte minst för bankernas privatkunder. Framväxten av flertalet nya elektroniska tjänster har inneburit stora förändringar inom finansbranschen. Privatkunder anammar dock denna nya teknik i olika takt, vilket har föranlett intresset att utföra denna studie där vi vill undersöka hur användande av självserviceteknik påverkas av olika aspekter av kundernas tekniknivå.Med detta som bakgrund genomfördes vår studie utifrån följande problemformulering: ?Hur kan svenska banker öka användandet av sina digitala banktjänster bland privatkunder?? Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om teknikberedskap, innovationsanammning, teknikacceptans samt tjänstemarknadsföring, och med hjälp av en kvantitativ studie undersökt hur dessa påverkar användandet av självserviceteknik, (SST) som är kärnan i denna studie.Då vi har undersökt privata bankkunder så har dessa varit grunden i vår kvantitativa undersökning där datainsamlingen skedde via en Webbenkät som besvarats av 185 respondenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort omfattande statistiska och deskriptiva analyser, samt grupperat olika respondenter efter olika faktorer såsom ålder, olika användarkombinationer, inställning till risk, förändring och inflytande, och liknande.

Today all private corporations are obligated by statutory audit. The government of Sweden appointed an investigation to conclude if the audit should be statutory or not. The investigator presented on the third of April 2008 a report (SOU 2008:32) that suggests abolishment of the statutory audit for approximately 97 % of all private corporations in Sweden. This will result in certain effects on the banks credit rating because of the fact that the banks trust the audited accounts to have been audited by an independent audit.The most important in the banks credit rating are: personal judgement, business concept, business plan and repayment ability. The banks also use the private corporations audited accounts in its credit rating.We conducted a case study by interviewing four bank officials in different banks in Skövde and Tibro.

Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar.

Bakgrund och problem: Att hållbarhetsrapporternas trovärdighet påverkar intressenternasförtroende är särskilt aktuellt för företag i finansbranschen. För att hjälpa företag att uppnå störretrovärdighet i hållbarhetsredovisningar lägger GRI:s fjärde generation av riktlinjerna en stor viktpå väsentlighet i rapporternas innehåll. Det som antas möjliggöra vassare hållbarhetsrapporterenligt GRI:s G4-version är en stegvis beskrivning av hur väsentlighetsanalys ska göras. GRI:s nyaoch föregående versioner skiljer sig dock inte åt när det gäller vilka faser väsentlighetsanalysenska bestå av. Trots det finns det några svenska finansföretag som redan har försökt uppfylla G4:sstörre krav på väsentlighet eller visar en förståelse för vad övergången från redovisningen enligtGRI:s tredje generation till G4 innebär för finansföretagens hållbarhetsredovisningar.Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur GRI:s fjärde generation av riktlinjernapåverkar hållbarhetsredovisningar hos svenska finansföretag.Metod: Den kvalitativa studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer medpersoner som på något sätt är relaterade till hållbarhetsredovisning inom sju olika svenskafinansföretag.

I conducted this examinasions work because I want to find out how loan to farmes are working and more specific towards younger farmers. What you have to think about before you go to the bank and what the banks are thinking about lending money to farmers. This work is based on an investment plan propasal for 20 000 laying hens on a farm in the Kalmar area. The investment plan propasals have two diffrent alternetives, one farm on 25 hectares and one on 50 hectares. I have chosen this becouse I wanted to study how the diffrent sizes of farms are changing the banks thoughts about lending money. These investment plan propasals have included four banks with questionnaire and deep interview.

Under den senaste tiden har en diskussion uppkommit om hur revisorer bedömer och formulerar fortlevnadsvarningar i årsredovisningen. Begreppet fortlevnadsvarning är till för att informera om tveksamheter påträffats gällande ett företags möjligheter till att fortsätta bedriva verksamheten. Den tidigare forskningen på området har haft som utgångspunkt att belysa och kvantifiera utfallen av fortlevnadsvarningar, vilket har visat på en avvikelse där tillförlitligheten borde ifrågasättas. Användandet av fortlevnadsvarningar borde belysas då årsredovisningens primära uppgift är att förse intressenter med betydelsefull och användbar information. Undersökningens syfte är att skapa insikt om och förståelse för hur företagsanalytiker använder sig av årsredovisningen och om fortlevnadsvarning är av betydelse vid kreditbedömning.

Syftet med denna studie är att visa på hur två olika paradigmskiften inom Världsbanken påverkat dess policy..

The purpose of this essay is to compare a theoretical strategic process model with the strategic work in a Swedish bank. The reason of the comparison was to identify which key success factors that is essential in strategic implementation processes. To make this study feasible three qualitative interviews were executed and it also presents data from a quantitative survey performed by the bank. The theory of the study examines eight different parts that needs to be looked at attentively when new strategies are formulated. The results points out that the work at large correspond, nevertheless the theoretical framework points out the importance of the business mission to impregnate the whole strategic process.

Syftet med denna studie är att bedöma besparingsskogar, allmänningsskogar samt häradsallmänningars, (i följande stycken gemensamt benämnt som allmänningar), behov av banktjänster. Samt vilka faktorer som påverkar valet av bank och skillnader mellan de olika allmänningarna och genom detta bedöma marknadspotentialen för Handelsbanken.Resultatet bygger på intervjumaterial som insamlats genom semistrukturerade intervjuer.Arbetet har avgränsats till att endast omfatta en del av det totala antalet allmänningar och omfattar bara de med störst areal, samt de två förvaltningsbolag som förvaltar ett stort antal häradsallmänningar.Resultat visar på att allmänningarna är en kund som eftersträvar långsiktighet och som väger in andra aspekter än rent ekonomiska faktorer i valet av bank. Dock gör merparten av allmänningarna med jämna mellanrum upphandlingar av de nuvarande banktjänsterna, detta för att t.ex. få förbättrade räntor och avgifter. Allmänningarna uppskattar den personliga kontakten med banken och förordar inte att personalen behöver kunna den skogliga biten, utan kräver istället en mer en bred kunskapsnivå kring allmän företagsrådgivning.

The banking industry is a fundamental part of the economy in Sweden. Despite its importance, the competition and the concentration level within the Swedish banking sector is relatively unexplored. This paper aims to examine the development of the concentration level in the Swedish banking sector during a period of ten years, 2003 to 2013. The examined banks in the study are the four largest banks in Sweden; Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank, and four selected niche banks, ICA banken, Ikano Bank, Länförsäkringar Bank and Skandiabanken. In order to examine the development in percentage change, there are six selected variables; loans, deposits and borrowings (both public and households), net interest income and return on equity, which are observed during a period of ten years.

Despite the fact that mandatory financial auditing has been abolished for small private public companies in Sweden we still see this service being used by these firms. Earlier research, papers and published articles tend to focus on the abolishment of the mandatory audits seen from the accountant?s point of view. There has however been less emphasis on the fact that 85 percept of the companies relived from the mandatory audits still utilises this service. We think that we have found a new and until now unexplored angel on this subject, and the purpose of our study has been to explore what the Swedish bank officials and what the Swedish Tax Agency?s officials think that they have to gain from a mandatory financial audit.The scientific method used in the study is deduction due to the fact that existing theories has been used to form the hypothesis.

Bergslagens Sparbank as well as other independent(fristående) sparbanker have discoveredthat some of their customers can not separate them from Swedbank. Some customers maythus believe that they are the same bank. This study seeks factors that may contribute to thisproblem, and measures that can counteract. We refer to this problem as brand confusion andmainly have our focus on factors derived from brand alliance, but also from the companyitself and the banking industry. We use a qualitative method where we collect empirical datafrom interviews with four sparbanker.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibilty (CSR) består i huvudsak av tre delar: etiskt ansvar, miljöansvar och socialt/samhälleligt ansvar. Företagens ansvar och värderingar har blivit viktiga konkurrensmedel på marknaden då det inte längre räcker att bara ha den bästa produkten eftersom kunderna har fått upp ögonen för både orättvisor och miljöproblem. Många företag väljer därför att redovisa sitt CSR-arbete i en hållbarhetsrapport. Vår frågeställning är följande: Vad redovisas i hållbarhetsrapporten? Hur har CSR-redovisningen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig redovisningen av CSR åt mellan olika branscher?Syfte: Att studera förändringen av CSR-redovisning hos ett företag inom finansbranschen och ett inom fordonsindustrin samt redogöra för likheter och skillnader dem emellan.