Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Ett miljötänkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mål att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i ämnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begränsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet Hållbar utveckling? ekologisk bebyggelse är, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsättningar, Gemenskap, Förnybar värme respektive Mat och odling. .

Denna studie baseras på förskollärares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser även hur förskollärare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att lek och lärande bildar en helhet där leken inte kan skiljas ifrån barnens utveckling. Resultatet visar även att förskollärare bör respektera barns lek, men att gränsen i förhållande till att stödja eller styra barns lek är svår att urskilja.

Vi har undersökt lärares erfarenheter av deras första år i yrket och vilka utmaningar de upplevde. Läraryrket är komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsättning teorier och metoder som man kan lära sig. En lärares professionsutveckling är en ständigt pågående process och vi har fokuserat på introduktionsperioden under lärarnas första yrkesverksamma år. Som teoretisk grund har vi använt oss av två olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som används inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhällslärare om deras minnen från deras första yrkesverksamma år.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem år. Likaså behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De två iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i två förskolor i två kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begränsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de två förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna när det gäller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvård har inneburit att intensivvårdsjuksköterskors ställs inför allt högre krav. Intensivvårdssjuksköterskor förväntas ha unika tekniska färdigheter, medicinsk omvårdnadskompetens och förmåga att bemöta patienter och deras närstående i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvårdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys.

Vår utgångspunkt för uppsatsen var att erbjuda en fördjupning i bankens, enligt vår mening, intressanta affärsmodell. Utifrån vår fallstudie presenterar vi hur bankföretaget integrerar externt producerade finansiella produkter och vi studerar modularitetstänkandets eventuella tillämpbarhet på externt producerade finansiella produkter. Vidare ska vi identifiera möjliggörare, interna resurser som möjliggör strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga.I det förändrade konkurrenslandskapets spår följer ett behov av att komplettera den resursbaserade ansatsen med begrepp som strategisk flexibilitet, dynamisk förmåga. Strategisk flexibilitet och dynamisk förmåga ställer ytterligare frågor om hur dessa skall hanteras varvid begrepp som absorption capacity och modularitet ytterligare definierar hur detta uppnås. Vi skall i denna studie analysera vilka interna resurser, möjliggörare, som är centrala för att integrera externa leverantörers resurser som sina egna..

I denna uppsats undersöks elva nybörjarelevers grammatiska utveckling under de tolv första veckorna. Den grammatiska utvecklingen analyseras utifrån tre modeller för grammatisk utveckling, Pienemanns processbarhetsteori, performansanalys och Axelssons nominalfras-modell. Fem texter från varje deltagare analyseras. Syftet är att undersöka hur långt på de tre olika nivåskalorna deltagarna når efter tolv veckor. I enlighet med processbarhetsteorin klarar alla deltagare nivå 3 och två deltagare presterar nivå 4; en av dem vid två tillfällen och en av dem vid ett tillfälle.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmänna utveckling. Med intervjuer och observationer på fyra förskolor i Skåne län har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmänna utveckling, hur de använder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat på att musik har stor betydelse för barnens utveckling såväl språkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt använder musiken både som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt språk och motorik. En annan viktig anledning till att använda musik i förskolan, är att den skapar glädje och gemenskap i barngruppen.

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet är mer accepterat och efterfrågas i större grad än tidigare. Vidare framgick vikten av återkoppling till händelsen. Den familjära gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag.Då vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.

Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och observationer på en traditionell förskola och en med utmärkelsen hållbar utveckling. Jag ville få en inblick i hur lärande för hållbar utveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos en traditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville även undersöka vilka resonemang pedagogerna på respektive förskola har angående vilka kunskaper barn behöver lära sig för en framtida hållbar samhällsutveckling, samt om de använder sig av några särskilda arbetssätt. Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profilerade förskolans identitetsarbete, som i sig ger en särskild fokus i verksamheten. Denna fokus ger dock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna på båda förskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till demokratiska medborgare efter vad det står i läroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.