Att vid 18 års ålder tvingas ansvara för sina handlingar är för många ett stort steg, inte minst då en del av ansvaret är ekonomi. Ungdomarna vänder sig ofta till föräldrarna med frågor, men var ska de vända sig när föräldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lägre ner i åldrarna med sin marknadsföring för att fånga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande är det många frågetecken kring informationen ungdomarna behöver.Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar från banken. En undersökning genomfördes med en enkätundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna känner att banker är alldeles för avlägsna. En minskad distans skulle medföra att ungdomarna lättare vänder sig till banken vid frågor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frågor ökar.Designförslaget som presenteras fokuserar mycket på en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillåter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen.

Rules on parental leave have over the years been the subject of several gender debates. The big question has particularly been whether a further individualization of the days should be established. Sweden is a relatively equal country but differences still exist between men and women in the labor market, such as differences in wages. A fact that is considered encouraging for this is the uneven distribution of parental leave between men and women. It has now been nearly 40 years since the introduction of the first parental insurance but we have still not achieved gender equality in working life which was the main purpose.The main purpose of this essay is to study the motives for the proposal of individualized parental leave, and in addition examine how this change of rules could impact on gender equality in the work place.

Det råder ingen tvekan om att små och medelstora företag (SME) fyller en mycket viktig funktion i samhällsekonomin. Det råder heller ingen tvekan om att tillgång till finansiering är av avgörande betydelse för tillväxt och utveckling av SME-sektorn.Enligt den vetenskapliga litteraturen är det dock inte helt enkelt för enskilda bolag i SME-sektorn att få kredit från bankerna. Detta gäller även Sverige och i många andra västländer med ett bankorienterat ekonomiskt system.Syftet med denna studie är att undersöka hur bankerna agerar i kreditgivningsprocessen, kredituppföljningsprocessen och hur bankerna agerar när en av bankernas kreditkunder hamnat i finansiella problem. Studien syftar vidare till att diskutera hur förfarandena kan förbättras för att slutligen kunna avgöra om dagens förfarande är tillfredställande eller om ny lagstiftning behövs för att komma tillrätta med eventuella brister. Syftet har avgränsats genom att endast undersöka bankernas utlåning till SME samt genom att endast undersöka hur bankernas förfarande ser ut idag.

Syftet med denna uppsats var att utreda vad som händer när en bank eller ett kreditinstitut går i konkurs samt hur vi som konsumenter är skyddade. Vårt resultat kom vi fram till genom en traditionell juridisk metod. På 1990-talet upplevde Sverige en bankkris och eftersom det inte fanns några riktlinjer över hur en sådan kris skulle hanteras fick man därför improvisera vad som skulle göras. Finansmarknadsministern säger att det än idag inte finns något legalt ramverk för banker som hamnar i kris och de få riktlinjer som finns anser Regeringen är för luddiga. Resultatet denna uppsats visar är att garantisystem såsom insättningsgarantin och investerarskyddet är vad som skyddar konsumenters insättningar.

Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar. När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.  - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar? - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut? Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut.En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker. Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader.

Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förändring. Och i takt med att världen med hjälp av tekniska innovationer blir mindre, blir det också lättare för globala storföretag att etablera sig på nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att välja en annan bank. Nu är det upp till bankerna själva att erbjuda tjänster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rådgivare i banker.

Small business enterprises have escalated in Sweden during the last decade. However, new established companies are struggling to maintain their selves during the startup process and according to a survey from Tillväxtanalys, only 68 % of startup companies from 2008 were still active three years later. One of the main reasons is lack of capital and the most common approach to finance companies is to apply for a bank loan. In other words, commercial banks are of great importance for new businesses. Although, the problem arises when there is no previous history from the new businesses that the bank could base its credit assessment on.

Problem: På dagens marknad finns det flera olika bankaktörer som konkurrerar om kunderna, vilket även gör att det blir större konkurrens mellan bankerna. Vad är det som tilltalar en kund att stanna kvar hos en bank och bli lojal mot den? SEB bör öka sin kundlojalitet, men själva innebörden av ordet kundlojalitet kan betyda olika saker för olika individer, vilket kan bli problematiskt i SEB:s kommunikation till kunderna.Syfte: Syftet är att undersöka hur SEB omvandlar kundlojalitet till att skapa och utveckla långsiktiga relationer i sitt dagliga arbete.Metod: Den metod som användes till denna studie var av kvalitativ karaktär, då författarna använde sig av intervjuer på anställda inom organisationen. Genom dessa intervjuer insamlades information till studiens empiri, som sedan analyserades tillsammans med den teori som presenterats i studien.Slutsats: Det kan vara lätt att få den uppfattningen att Relationsmarknadsföring (RM) är svart eller vit. Att antingen har ett företag lojala kunder eller så har dem de inte.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

The increasing public concern regarding the government?s priorities in spending public resources puts pressure on public organisations to address quality issues in their practice. In United Kingdom both BRTF (Better Regulation Task Force) (BIS, 2005b) and the Hampton report (BIS, 2005a) highlighted management and quality problems in public organisations in UK. These reports revealed obstacles within institutions? intent to offer recommendations and appropriate solutions for agencies working with legal enforcement and control.

This master thesis has been performed at Solvina in Gothenburg for Skellefteå Kraftand Vattenfall Eldistribution. The aim of it is to investigate the consequences of theinstallation of a wind power plant on the mountain Uljabuouda in the vicinity ofArjeplog. Especially the impacts on voltage and transient stability are examined.Furthermore, the amount of extra strain on the voltage regulation equipment and theneeds for increased regulation capabilities are looked into.The wind power plant is planned to be built by Skellefteå Kraft and connected to a130 kV grid owned by Vattenfall Eldistribution. The work comprehends the followingmain parts:- Theoretical studies aimed at wind turbines and power system stability issues.- Modelling of the type of wind turbines assumed to be built on Uljabuouda.- Simulations of different operation cases and analysis of the simulation results.The results from the simulations show that, as far as voltage stability and extraworkload on tap-changers are concerned, the wind power plant does not, in anysignificant manner, worsen the present conditions. The problem of overloading theline between Arvidsjaur and Vargfors is also minor.

Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB).