Författare: Narina Bengtsson och Victor Friis-LibyHandledare: Eva BerggrenTitel: Fastighetsbolagens finansiering ? En studie om fastighetsbolagens nyafinansieringsalternativBakgrund och problem: Kapitaltunga bolag som fastighetsbolag är ständigt i behov avkapital. Bankkredit som alltid varit det vanligaste och mest använda finanseringsalternativethar i större utsträckning ersatts med företagsobligationer och preferensaktier. Marknaden försvenska företagsobligationer har växt de senaste åren och fastighetsbolagen står idag för tvåtredjedelar av de totala preferensaktierna på Stockholmsbörsen. Efter den senaste finanskrisensvarade myndigheterna med att ta fram Basel III ? regelverket, som ställer striktarekapitaltäckningskrav för bankerna.

Syfte: Den geografiska aspekten hos fondsparare har inte studerats tidigare och det är därför väldigt intressant att göra en studie inom detta område. Studien görs i samarbete med en av Sveriges storbanker. Huvudsyftet med studien är att undersöka om risktagandet hos svenska fondsparande, i en av Sveriges storbanker, skiljer sig åt mellan olika län och kommuner. Jag undersöker även frågor som:·           Vilket av könen tar störst risk? ·           Tar yngre eller äldre störst risk?·           Tar äldre kvinnor större risk än äldre män?·           Beror portföljvärdet på hur stor risk placeraren tar?·           Påverkar andelsvärde av portföljens risktagande?·           Fondsparare som har sin hemvist i en storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö) tar dessa större risker än män/kvinnor som bor utanför storstäderna?·           Skiljer sig risktagandet mellan åren 2001- 2007? Metod: Den empiriska metoden multipel linjär regression, så kallad Ordinary Least Square används i studien.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur inom området, artiklar, propositioner och material från föreläsning inom revision. Vårt empiriska material har vi fått genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, två företagare, en skatterevisor på Skatteverket samt en kontorschef på en bank för att få ett svar på våra frågeställningar. I vår analys jämför vi teorin med empirin och gör därefter våra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna är revisorernas kompetens och noggrannhet.

Corporate Social Responsibility (CSR) är företags arbete med samhälls-, ekonomiskt, miljö- och socialt ansvar. Självklart ska företag vara lönsamma, men det viktiga inom CSR-arbete är att företaget ska tjäna sina pengar på rätt sätt. I denna undersökning har vi endast tittat på CSR-arbete med fokus på samhällsansvar. Tidigare gjorda undersökningar visar att anställda som engagerar sig i samhällsfrågor är mer lojala mot sin arbetsgivare. Studier styrker också att det uppstår ytterligare positiva effekter då företag låter sina anställda utföra volontärarbete under betald arbetstid.

Ett vanligt återkommande problem i samhället idag och som människan dagligen handskas med är bristen att kommunicera. Länge har mänskligheten strävat efter att komma med nya lösningar för hur vi på bästa sätt ska förmedla information genom utbyte av tankar, meddelanden via tal, grafiksignaler eller skrift, oavsett var på jordklotet vi befinner oss. Ännu viktigare har det blivit för marknadsaktörer att kunna kommunicera i en värld där kommersialiseringen är en del av verkligheten och där företag måste förmå att kommunicera för att inte släpa efter i en allt starkare konkurrens. Den allt mer snabbväxande världen har även lett till att samhället och miljön har påverkats ogynnsamt. Corporate social responsibility, CSR, även kallat företagssamhällsansvar har därför tagit sin plats för att motarbeta de negativa konsekvenserna av mänsklighetens progressiva, tekniska utveckling.

Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete.Vår problemformulering lyder:Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen?Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten.EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005.Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1.

Kreditgivning till företag är en stor del av bankers verksamhet och utlåningen till företag uppgick år 2010 till närmare 1063 miljarder kronor. Denna utlåning är en viktig finansieringskälla för företagen men en viktig förutsättning är att företagen i gengäld kan uppvisa en god återbetalningsförmåga. Varje företags kreditansökan är individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och kreditgivningsprocessen har stramats åt.I dagsläget finns det många regionala skillnader mellan Umeå och Västerbottens läns inland, exempelvis vad gäller befolkningstillväxten och prisutvecklingen på fastigheter. Trots detta finns det i dagsläget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns några skillnader i hur kreditgivningsprocessen går till i större och mindre städer. Det är därför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill säga om det finns någon skillnad i kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i Umeå jämfört med i Västerbottens läns inland.

Nyligen publicerades ett skatteupplägg, det så kallade bankupplägget, vilket innebär att ägare till kvalificerade aktier i fåmansföretag tar ett omfattande lån av en bank och tillskjuter motsvarande belopp till sitt företag som ett ovillkorat aktieägartillskott. Det ovillkorade aktieägartillskottet ökar omkostnadsbeloppet på de kvalificerade aktierna, vilket innebär att även gränsbeloppet höjs. Ett högt gränsbelopp är positivt ur fåmansföretagsägarens synvinkel eftersom utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstlaget kapital medens överskjutande del beskattas i inkomstlaget tjänst. Kapitalvinstbeskattningen är i regel lindigare vilket innebär att den skattskyldige uppnår en skatteförmån genom erhållandet av det högre gränsbeloppet. Efter att ha företagit utdelning av allt fritt eget kapital, exklusive aktieägartillskottet likvideras företaget och allt insatt kapital utbetalas till ägaren.

Titel: Vägen till bankens mobilapp ? En studie i storbankernas implementeringsarbeteSyfte: Syftet med denna studie är att analysera hur svenska storbanker implementerar sin mobil självbetjäningsteknik (SST) bland konsumenter. Studien ska bidra till att skapa förståelse för hur organisationer arbetar med att implementera SST. Frågeställning: Hur har implementeringsmoment använts vid bankernas implementering av sin mobila SST? Är någon eller några av momenten mer vanligt förekommande i implementeringsarbetet än andra? Metod: Studien är baserad på vetenskaplig teori inom fältet för marknadsföring. Det teoretiska materialet består av vetenskapliga artiklar som behandlar implementering av SST.

Bakgrund och problemBanker arbetar idag med effektivisering av sina egna verksamheter och försöker få sina kunder allt mindre beroende av bankkontoren. Detta kräver ständig utveckling av de e-tjänster som idag tillhandahålls. För att tillfredsställa företagskunder krävs effektiva tjänster som inte bara effektiviserar bankernas verksamheter utan också dess företagskunder. För att företag skall kunna erhålla efterfrågade e-tjänster måste bankerna vara medvetna om vad som efterfrågas. Det är därför intressant att studera vad företag förväntar sig av bankerna.

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.

Tjörns kommun har planer på att bebygga Almön, en halvö belägen på nordöstra Tjörn intill Tjörnbron. Projektet är avgränsat till området som benämns Almöstrand, vilket är Almöns västra strand, en kuperad sluttning med kraftigt lutande partier som idag till största del består av skogsmark. Syftet är att undersöka hur man på olika sätt kan planera vägsträckningen i området, samt placering och utformning av hus, med hänsyn till en rad olika parametrar. Undersökningen visualiseras slutligen i 3D, i form av renderingar från Revit Architecture samt en fysisk modell.Initialt genomfördes en utredning för att ge beslutsunderlag till projektet. Vidare gjordes en fallstudie vilken har använts som referens och inspiration till arbetet.