When a country faces a decline in business activity, companies have to struggle to gain external capital. It is even more important for small enterprises to get capital, as they normally do not have enough collateral to receive traditional bank loans. In Bangladesh, Grameen Bank started with micro credit programs in the early 90?s, that included small capital loans and leasing of machines. Nowadays these micro credit programs have developed to function even in industrialized countries.

De senaste åren har textil- och klädindustrin genomgått stora förändringar. Efter årsskiftet 2005/2006 avskaffades det så kallade ATC-avtalet, som innebar reglering av handel med textilier och kläder. Detta förväntades få stora konsekvenser på textil- och klädmarknaden då dessa varor kunde flöda fritt från bland annat en så stor textil- och klädexportör som Kina. Hotet från Kina gjorde att EU och USA återinförde kvoter på vissa textilier och kläder därifrån sommaren 2005. Detta har i sin tur fört med sig konsekvenser för klädföretagen.

Trots att världens sammanlagda välstånd ökar, bor mer än fem av jordens dryga sex miljarder invånare i utvecklingsländer där en vanlig inkomst är under två dollar om dagen. Samtidigt ökar också de nya typerna av konflikter, som tar uttryck i inomstatliga sammandrabbningar och terroristaktioner. Många bottnar i ett djupt missnöje och kan spåras tillbaka till fattigdom och resursknapphet. Det är ur ett säkerhetsperspektiv av allra största vikt att kartlägga och komma tillrätta med dessa bakomliggande faktorer. Fattigdomsbekämpning är en central term i detta arbete.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Utrikesdepartementet förhåller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation. Teori: Teorier som används i studien utgår från tre övergripande teoretiska områden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt på företagsbloggen. Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare från tre enheter på Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingår i ett samarbete då det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehållsanalys har också genomförts av 20 utvalda blogginlägg från UDbloggen. Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris präglas av informationsbrist hos allmänheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. Därför var man positiv till UDbloggen och dess förmåga att snabbt nå ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstår vid en kris. Däremot har UD inte kommit lika långt i planeringen av kriskommunikationen då det inte finns någon kommunikationsplan med mål, definierade målgrupper eller någon budskapsstrategi.

När kulturer möts och förenas i det mångkulturella samhället kan konflikter uppstå. Dessa kan ibland få olyckliga slut, som i fallet med Fadime Sahindal. Det är därför viktigt att förstå hur tjejer med fler än en bakgrund skapar sin identitet för att samhället sak kunna avvärja dessa konflikter. Syftet med denna studie var dels att undersöka vilken roll faktorer som etnicitet, kultur och sociala relationer har i formandet av identiteten hos unga, kvinnor uppvuxna i Sverige, men vars föräldrar är uppvuxna i Bangladesh. Dessutom syftade uppsatsen till att undersöka vilka för- och nackdelar de unga kvinnorna anser kommer med att ha både svensk och bengalisk bakgrund.