Sök:

Sökresultat:

31 Uppsatser om Baltiska och slaviska sprćk - Sida 3 av 3

Utmaningar och hinder i grÀnsöverskridande transportinfrastrukturplanering : En studie av TEN-T med Nordiska triangeln som exempel

Flera saknade lĂ€nkar i Europas transportnĂ€t definierades pĂ„ mitten av 1980-talet som nödvĂ€ndiga att bygga för att bidra till att uppnĂ„ de EU-politiska mĂ„len om fri rörlighet inom gemenskapen, större och jĂ€mnare transportflöden inom och mellan medlemsstaterna, ekonomisk tillvĂ€xt, en friktionsfri och vĂ€lfungerande inre marknad, hĂ„llbar utveckling samt territoriell, social och ekonomisk sammanhĂ„llning.EU och medlemsstaterna initierade mot denna bakgrund transportinfrastrukturprogrammet "Trans-European Networks for Transport", eller det transeuropeiska transportnĂ€tverket (TEN-T) pĂ„ svenska, som en följd av Maastrichtfördraget 1992.I Norden ska den s.k. Nordiska triangeln, som bĂ„de har pekats ut som ett sĂ€rskilt prioriterat transportinfrastrukturprojekt i de nu gĂ€llande och sannolikt inom kort i de nya EU-riktlinjerna för TEN-T, bidra till att uppnĂ„ de ovanstĂ„ende politiska mĂ„len. Syftet med projektet Ă€r att sammanbinda Norge, Sverige, Danmark och Finland via uppgraderade och grĂ€nsöverskridande vĂ€gar, jĂ€rnvĂ€gar och maritim infrastruktur. Förutom att projektet anses förbĂ€ttra förbindelserna för gods och passagerare inom Norden, skapas bĂ€ttre möjligheter för större och snabbare transportflöden till och frĂ„n Centraleuropa, Ryssland och de baltiska lĂ€nderna.Det vĂ€stra benet i den Nordiska triangeln, dvs. korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, har varit föremĂ„l för diskussion sedan 1980-talet dĂ„ en högklassig motorvĂ€g, jĂ€rnvĂ€g samt en fast förbindelse över eller under Öresund och Fehmarn BĂ€lt föreslogs av "European Round Table of Industrialists".Syftet med infrastrukturpaketet var att förbĂ€ttra transportinfrastrukturen inom korridoren samt fĂ„ en fast förbindelse till kontinenten.

<- FöregÄende sida