Detta arbete undersöker och presenterar en lösning för beräkning av nedslagsposition hos fallande objekt givet okompletta mätdata från ett antal olika mätsystem. Arbetet är utfört åt Swedish Space Corporation (SSC) på Robotförsöksplats Norrland (RFN) där man ofta har behov av att återfinna provobjekt efter nedslag i terrängen. Lösningen på problemet har varit att årligen avsätta en stor grupp människor till att gå skallgång genom stora arealer skog. Den föreslagna lösningen som utgör detta examensarbete är ett program som ger en förutspådd nedslagskoordinat tillsammans med kvalitetsmått på mätningarna. Därmed ges betydligt bättre förutsättningar för ett snabbt upphittande..

Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslår att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar från dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med såväl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. Somvapenbärare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter..

Denna rapport behandlar en radarsensors förmåga att upptäcka 107 mm raketerberoende på hur sensorn positioneras i förhållande till skyddsobjektet.Fältförsök, underrättelser och stridserfarenheter har visat att dessa raketer ärvanligt förekommande samt svåra att detektera med radarsensorer.En modell för hur räckviddsökning beror på olika sensorpositioner har skapats genom att använda dokument från USA och forna Sovjetunionen beskrivande Ballistik tillsammans med teorier för hur räckvidd påverkas av radarmålarea (RCS) samten beskrivning av RCS tillhandahållen av FOI. Resultat från körningar iMATLAB visar att sensorpositioner inom 300 meter från skyddsobjektet ärfördelaktiga vid en skottvidd av 3000 meter.Som tumregel för att uppnå maximal sensorprestanda bör strävan vara att placera sensorn på ett avståndfrån skyddsobjektet understigande 10% av förväntad skottvidd..

Denna uppsats vill komma fram till en framtida lösning av ett ledningssystem för indirekt eldoch vilka krav det skall uppfylla för att åstadkomma en effektiv bekämpning. Uppsatsen har tillsyfte att beskriva några delar av bekämpningskedjan. De studerade delsystemen är pjässtyrning,Ballistikberäkningssystem och system för ledning och lägesuppfattning för de skjutandeenheterna. Den övergripande frågan är ?hur skall det integrerade ledningssystemet i ett framtidasystem för indirekt eld vara utformat för att uppnå optimal verkan?? Frågan besvaras i tre delargenom att tidsbegreppet delas in i perioderna ?i närtid? vilket innebär fram till år 2007, ?målbild2010? vilket innebär mellan år 2008-2012 och ?idébild 2020? vilket innebär från år 2013 ochframåt.

Detta examensarbete undersöker avvikelser av nedslagsposition vid fällning av ostyrda vapen från JAS 39 Gripen. Här har endast de störningar från yttre påverkan på bomben då den faller mot marken undersökts. Med yttre påverkan menas icke systemrelaterade störningar, vilket i detta arbete har innefattat variationer av vindhastighet, bombmassa, temperatur, aerodynamisk motståndskoefficient, gravitation, bombens fenvinkel, balkläge och separationshastighet. De vapen som ingår i analysen är tre olika typer från MK80-serien, vilka är fritt fallande så kallade dumb bombs.Dels undersöks de enskilda primärfelen var för sig och dels undersöks den totala påverkan. Eftersom bombfällningar är ytterst resurskrävande finns inte tillräckligt många stickprov från verkliga fällningar att tillgå så för att kunna dra statistiskt korrekta slutsatser har Monte Carlo-simuleringar utförts för att utöka mängden stickprov.