Sök:

Sökresultat:

27 Uppsatser om Balken - Sida 2 av 2

Utveckling av portabel bro

Detta examensarbete är utfört i samarbete mellan Centrum för högpresterande stål (CHS) på Luleå tekniska universitet samt Scancon Industrimontage AB. Syftet med arbetet har varit att konstruera en portabel bro för fyrhjulingar som kan tillverkas av Scancon i deras verkstad med befintliga maskiner. Arbetet innefattar hela kedjan i en produktutveckling med start i behovsanalys och idégenerering och slut i en färdig produkt redo för serietillverkning. Under konstruktionen har Siemens NX6 används för modellering samt LS-DYNA för hållfasthetsanalyser. Projektet resulterade i en teleskopisk brobalk tillverkad i 1 mm tjock höghållfast plåt.

Utredning Tärnsjö Garveri

Tärnsjö garveri har under en längre tid planerat att flytta några av betongpelarna i byggnaden,samtidigt som detta undersöks skall förutsättningarna för att vidga ett befintligt porthål och enåtgärdsplan för ett korroderat tak undersökas. Det finns inga aktuella konstruktionsritningar vilketförsvårar arbetet.En stålbalk eller förstärkning med kolfiber klarar av de större krafterna i Balken efter flyttning avpelarna. Porthålet kan enkelt tas upp om det läggs en stålprofil i överkant på porten och delar avde nedre fönstren i ytterväggen gjuts igen. Eftersom att det inte funnits konstruktionsritningar atttillgå så antas att alla laster förs ut i och bärs upp av ytterväggen.I lagerutbyggnaden är det problem med att taket börjat korrodera i snabb takt, detta beror till stordel på att takpappen som skall skydda taket från fukt är gammal och behöver bytas. Taket haräven börjat användas som uteplats vilket medfört extra nötning på det befintliga täckskiktet.

Miljötillsynsförordning 2011:13? vad hände sen? : En kvalitativ stud ie om miljö- ochhälsoskyddsinspektörers upplevelse avtolkningsutrymmet i miljöbalken i relation tillnärbyråkratiteorin

MiljöBalken är en svensk ramlag som syftar till att skydda människors hälsa och miljön på ett hållbart sätt, men i och med att Balken är en ramlag kanden också ge upphov till tolkning. Förordningar och föreskrifter tillsätts för att tydliggöra miljöBalkens regler och minska detta tolkningsutrymme. Enyrkesverksam grupp som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med miljöBalken är miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Denna kvalitativa intervjustudiesyftar till att undersöka hur inspektörers arbete och upplevelse av tolkningsutrymmet har förändrats sedan miljötillsynsförordning 2011:13 trädde ikraft, då förordningens syfte är att tydliggöra ansvarsfördelningen av kemikalietillsynen. Inspektörernas upplevelser av tolkningsutrymmet analyserasmed hjälp av Michael Lipskys teori om närbyråkrati.Studien visar på att majoriteten av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna upplever ett tolkningsutrymme i miljöBalken, och att inspektörerna kandefinieras som närbyråkrater då de har ett stort inflytande på hur lagen implementeras.

 Dimensionering av betongkonstruktioner :  En jämförande studie av BBK 04 och Eurokod 2 vid dimensionering av balkar och pelare

I Sverige använder man idag BKR och BBK 04 vid dimensionering av betongkonstruktioner vilka, inom kort tid, kommer att ersättas av Eurokod 2. Vid dimensionering av byggnader kommer Eurokod 2 Del 1-1 att användas och med regelverket kommer en hel del nya regler och normer att behöva anpassas. För att undersöka hur BKR och BBK 04 skiljer sig mot Eurokod 2 vid dimensionering av betongkonstruktioner har en balk och en pelare med vanligt förekommande dimensioner studerats. Balken dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid böjning och tvärkraft samt kontroll av sprickbildning. Pelaren dimensioneras med hänsyn till bärförmåga vid centriskt tryck och moment i tvärsnitt på grund av strukturimperfektioner.BBK 04 har gått ett steg närmare Eurokod 2 än tidigare utgåvor och det som skiljer vid beräkning av armering, är hur partialkoefficienter används.

Dimensionering av HSQ-balkar med hänsyn till vridande moment.

Svetsade balkprofiler har under de senaste årtiondena i allt större utsträckning ersattstandardprofilerna vid upprättandet av större stålstommar. Möjligheten att utforma Balkenefter bjälklagets tjocklek, samt stor smidighet vid montaget är några av de stora fördelarnamed dessa profiler.En vanligt förekommande svetsad profil är så kallade HSQ-balkar, vanligen kallade för hatt &kepsbalkar. Tyréns har länge förutsatt att vridningen som uppkommer som följd av denexcentriska belastningen på dessa inte haft någon betydande inverkan och endastdimensionerat balkarna för moment och tvärkraft.Syftet med detta arbete har varit att upprätta ett dimensioneringsverktyg där man viddimensioneringen utökar kontrollen till att även ta hänsyn till vridningens inverkan.En litteraturstudie har utgjort den huvudsakliga metoden vid ansamlandet av material tillteoridelen. Denna låg sedan till grund för upprättandet av arbetsgången och sedermeradimensionerings-hjälpen.Resultatet redovisar en exempelberäkning av en HSQ-balk där teorin implementeras. Endimensionerings-hjälp har upprättats för att ha ett alternativt tillvägagångssätt viddimensioneringen av HSQ-balkar.Projektet har resulterat i att ett dimensioneringsverktyg för HSQ-balkarna har upprättats samtatt de problemområden som kommer till följd av vridningen har ringats in.

Ansvar för marksanering Tolkningar och miljörättsliga perspektiv i fallet Hackel i Kinda kommun

Sedan den 1 januari 1999 är det miljöBalken som styr svensk miljörätt. miljöBalken ersatte då 15 äldre lagar inom miljöområdet och avsikten med Balken har varit att få en heltäckande lagstiftning som saknar glapp och överlappningar mellan lagar, vilket var fallet då miljöskyddslagen gällde. Problem uppstår dock när miljöbrott sträcker sig över längre tider. Syftet med uppsatsen har varit att titta på problem som kan uppkomma angående ansvarsfrågan vad gäller en markförorenad industritomt i brytpunkten mellan två miljölagar: miljöskyddslagen och miljöBalken. Vilka problem som uppkommer när en miljölag efterträder en annan miljölag, där förloppet sträcker sig över båda lagarna i tiden.

Upplagstryck för träbalkar enligt Eurokod 5 - Problematik och förstärkningsåtgärder

När Eurokod 5, standarden för dimensionering av träkonstruktioner, infördes i Sverige sågjordes det även en sänkning av hållfasthetsvärden för trä vid tryck vinkelrätt fibrerna.Tidigare kapacitet på 8 MPa för limträklass L40 var nu för högt, och den av SverigesTekniska Forskningsinstitut (SP) reviderade CE L40c fick en kapacitet på 2,7 MPa. Ettproblem i och med detta blev att byggnader som är konstruerade och uppförda enligtBoverkets föreskrifter inte längre kan utformas på samma sätt sedan Eurokodernasinförande. Syftet med arbetet blev därför att:? Ta reda på varför sänkningen skedde? Ta fram några räkneexempel på hur man kan åtgärda för låg kapacitet vid tryckvinkelrätt fibrernaLitteraturstudien som ligger till grund för arbetet visar på att sänkningen skedde på grund avatt Eurokodernas provmetod för bestämning av hållfastheten skiljer sig från den metod somBoverket använt. Den stora skillnaden ligger i att Eurokoderna inte utnyttjar lastspridning iträ, där lasten kan spridas från en träfiber till en annan intilliggande och på så vis öka denfaktiska kapaciteten.

Framstam till timmerlastbil

Examensarbetet har gjorts åt Höglunds flak i Säffle och behandlar en ny framstam till timmerlastbilar.En framstam är ett lastskydd som förhindrar stockarna på en timmerlastbil från att tränga in i hytten vid en kollision. Framstammen används även vid lastning som ett mothåll att slå stockarna emot.Kraven på framstammen från företaget är? Lättare konstruktion? Samma utböjning vid slagprov, ytbelastning och böjbelastningsprovning som nuvarande modell? Billigare eller samma pris som föregående modell? Klara proven enligt SS 2563, SS 2564? Vara estetiskt tilltalande för kund? Anpassningsbar höjd? Om möjligt få så mycket tillverkning som möjligt till den egna verkstadenArbetet delades in i två delar där en del är att konstruera plåten och hur denna skall styvas till. Den andra är att konstruera staken som håller upp plåten och tar den största delen av slagkraften.På framstamsplåten togs det fram 2 koncept.Bockningskonceptet.Konceptet består av en aluminiumplåt 6082-T6 som bockats till en L-profil runt kanterna för att styva upp plåtenFyrkantsprofil.Detta koncept består av en fyrkantsprofil i aluminium som nitas fast mot plåten.På staken togs det fram tre koncept. Alla tre är beräknade med att vara i samma material ett höghållfast stål vid namn Domex 650 med en sträckgräns på ca 650Mpa.[5]JL-profilenÄr en profil som är lätt att tillverka genom bockning och är lätt att fästa in i både plåten och i ramBalken.I-profilenI-Balken är gjord med en större fläns mot plåten för att underlätta vid infästning och en mindre fläns på andra sidan för att minska vikten.

Sannolikhetsteoretisk dimensionering av stomkonstruktioner:
en undersökning av metodens bidrag till robusta och
kostnadseffektiva lösningar

Examensarbetet undersöker hur sannolikhetsteoretisk dimensionering går att tillämpa vid dimensionering av en stålstomme. Den nuvarande svenska dimensioneringsnormen, Boverkets konstruktionsregler, tillsammans med den inom en snar framtid efterföljande europeiska med namn Eurocodes, ger möjlighet att dimensionera konstruktioner utifrån sannolikhetsteori. En förutsättning för detta är först och främst att tillförlitliga indata finnas att tillgå. Att få fram mätdata på till exempel konstruktionsdelars egentyngder och materials hållfasthetsegenskaper har dock visat sig mycket svårt. I Cajot et al (2005) anges att en materialreducering på 10 % är möjlig om sannolikhetsteoretisk dimensionering används istället för Eurocodes normer.

Kolfiberkompositförstärkta limträbalkar: förankringslängd
och momentkapacitet

Limträ är ett material som består av sammanlimmade lameller av konstruktionsvirke. Limträ tänjer gränserna för vad man kan bygga med trä, genom att erbjuda balkar med längre spännvidd och med större tvärsnitt än vad som annars vore möjligt. Genom förstärkning av limträkonstruktioner med kolfiberkomposit skulle lastkapaciteten kunna höjas ytterligare. Tillämpnings-området för förstärkning av limträkonstruktioner skulle kunna ligga inom nyproduktion eller kapacitetshöjning av befintlig konstruktion. Syftet med detta examensarbete är att undersöka förstärkningssystemets potential vid förstärkning av limträbalkar med kolfiberkompositstavar.

Automatiserad isblästring av 40-fotscontainer

IBC Robotics är ett företag som sysslar med automatiserad rengöring av fraktcontainrar genom torrisblästring. Denna rengöringsmetod går ut på att en industrirobot som rör sig på en vagn åker in i containrar för att rengöra ytorna. Metoden är dock idag enbart anpassad för containrar av 20-fotsdimensioner. Företaget vill därför undersöka metodens tillämpning till större storlekar och även om möjligt till andra installationer.Detta projekt är en fortsättning av ett tidigare projekt utfört år 2010 där man utvecklade den befintliga lösningen (automatisk rengöring av 20-fotscontainrar). Jag var själv delaktig i projektet och genomförde ett examensarbete [1] där jag genomförde olika hållfasthetsberäkningar och analyser av konstruktionen.Detta examensarbete har som syfte att föreslå olika konceptlösningar som tillåter användning av rengöringsmetoden för olika containerstorlekar och applikationer.

Newbeam-balken ? ett energieffektivare val? En studie kring energiåtgång och värmeledningsförmåga

Byggbranschen ställs inför stora prövningar med högt satta mål inom klimat- och energipolitiken och en omfattande påverkan på naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsättning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssättet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar på miljöanpassad nyproduktion, finns det också ett stort behov av god förvaltning av våra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas väldigt långsamt; drygt 90 procent av de hus som finns år 2020 är redan byggda (Miljövårdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan (Byggsektorns kretsloppsråd, 2001), vilket ställer höga krav på fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport är att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hållbar utveckling, men också den eventuella problematik som råder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.

<- Föregående sida