SammanfattningSyfte: Att undersöka hur prestationen av deltagarnas resultat var för stroke drabbade individer,med relativt god gångförmåga, ett till tre år efter stroke, utförda med bedömningsinstrumentenBergs Balanstest (BBS) och Short Physical Performance Battery - svenska versionen (SPPB-S)som mäter bland annat balans och fysisk funktionsförmåga. Samt undersöka hur stortsamband (samtidig validitet) som förelåg mellan SPPB-S och BBS samt sambandet (samtidigvaliditet) mellan delmomentet statisk balans inom SPPB-S och BBS.Metod: Deskriptiv och korrelerande studie som analyserade redan insamlad journaldata frånbedömningsinstrumenten SPPB-S och BBS. Antal försökspersoner bestod av totalt 67personer i åldern 65-85 år med gångförmåga på minst 10 meter, ett till tre år efter stroke.Resultat: Undersökning av prestationen för SPPB-S visade medianvärde 9 av 12 poäng,interkvartilavståndet 3 och lägsta erhållna poäng var 0 och högsta poäng var 12. Prestationenför BBS visade medianvärde 50 av 56 poäng, interkvartilavståndet 7, minimun 6 ochmaximum 56 poäng. Prövningen av samtidig validitet för SPPB-S och BBS visade en starkkorrelation, med korrelationskoefficienten 0,8 (p<0,00).

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del.

SyfteTidigare forskning har visat att Tai Chi träning förbättrar balansen hos äldre. Syftet med denna studie var att undersöka om barns balans påverkades av träning som utfördes i ett långsamt tempo liknande Tai Chi träning.Studien syftade också till att utreda om det förelåg någon skillnad i balans mellan pojkar och flickor och om något av könen tog till sig träningen bättre. Studien syftade även till att undersöka hur balansen påverkades då barnen utförde olika kognitiva uppgifter.MetodStudien fullföljdes av 41 barn i åldern 9-10 år. En interventionsgrupp, 19 barn tränade Tai Chi liknande rörelser dagligen under åtta veckor och denna jämfördes med en kontrollgrupp, 22 barn som inte fick denna träning.Balansövningar utfördes på en kraftplatta samt på en metallprofil. Från övningarna på kraftplattan mättes standardavvikelse och amplitud av tryckcentrums mediolaterala och anterioposteriora förflyttning.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmågan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsområden såsom hälsa i form av mindre stress och kvalité på sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmåga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. Mätinstrumentet var kvantitativt bestående av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkät.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

För att få personalen på en arbetsplats att trivas och må bra bör en mängd faktorer tas i beaktande. Faktorer som beskrivs som viktiga är rolltydlighet och rollkonflikter, balans mellan krav och kontroll, upplevelsen av socialt stöd och balans mellan ansträngning och belöning. Då syftet med studien var att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har ett samband med hälsan hos personal inom vård och omsorg användes en enkät som mätte alla ovanstående områden. Denna enkät kompletterades med frågor gällande kontakten med vårdtagarna. Enkätundersökningen (n = 80) följdes även upp av kvalitativa intervjuer (n = 4).

This essay is a time-geographic study of workinglife mobilities and investigates two days of work for five respondents. One from home and the other from the persons workingplace. Qualitative and quantitative methods has been applied to illustrate and analyze the two days along with time-geographic constraints. The findings are concluded into themes which represent the two local pockets of order: Home and Workplace. Themes of home are: Comfort station, Household, Curtained-off, Tele-contact and Environment.

Syftet med studien och denna uppsats är att undersöka och förklara vilka attityder och erfarenheter ledare i våra organisationer möter i sin yrkesroll. Tanken är även att undersöka, förklara och tydliggöra om det kan uppfattas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer i organisationen. För att lyckas med detta har arbetet byggt upp utifrån följande frågeställningar:-          Upplever respondenterna att de blir bemötta och behandlade på olika sätt av manliga kontra kvinnliga kollegor och anställda?-          Har män och kvinnor samma möjligheter till befordringar, utbildningar, karriär- och utvecklings möjligheter?-          Vad betyder chefsrollen för individen, skiljer det sig åt beroende på kön?-          Är det lika svårt för män och kvinnor att finna balans i livet med en ledarskapsroll på arbetet? Denna studie, precis som annan forskning kommer fram till att det inte skiljer så mycket mellan manliga och kvinnliga ledare på de flesta punkter. Det är ett fåtal områden som utskiljer sig, för mig var det främst när det kommer till att finna balansen mellan arbetsliv och familjeliv.

Bakgrund: I dagens Svenska samhälle drabbas otaliga människor av utmattningssyndrom. Orsaken till tillståndet anses vara en reaktion på långvarig stress inom såväl privatliv som arbetsliv, det vill säga en obalans mellan de krav som vi och andra ställer på oss och vår förmåga att hantera dem. Att Sjukgymnasten har kunskap och förståelse för patienters upplevelser av sina fysiska besvär under tiden för utmattningssyndromet är en viktig del för att kunna ge en rehabilitering som utgår från hela patienten och inte enbart från symtomen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med utmattningssyndrom upplever sina fysiska besvär. Material och Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier analyserades med hjälp av innehållsanalys.

En kvalitativ studie genomfördes med syfte att undersöka personalvetares upplevda yrkesidentitet och dess utveckling med ökande erfarenhet i rollen.Ansatsen är interpretativ och materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med personalvetare. Materialet transkriberades för att genom meningskoncentrering och tematisering kunna analyseras.Studien visar att yrkesrollen är tydlig men att den i låg grad internaliserats av intervjupersonerna. Två spänningsområden framträder; den beteendevetenskapliga kunskapen kontra arbetsrättens dominans och humanism som värdegrund i relation till förväntan att företräda arbetsgivarens nyttotänkande. Diskrepansen mellan förväntningar och verklighet försvårar socialisationen in i yrket och kräver en re-identifikation. Avsaknaden av verifikation från omgivningen visar på att professionen inte är institutionaliserad i samhället vilket ytterligare försvårar identifieringen med yrket.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Syftet med denna studie är att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hållbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i Västra Götalands län. Därutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvärderas och det lärande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlätta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under två halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förståelse kring dessa begrepp.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats som utgångspunkt för utförandet av vår studie och den forskningsmetod vi använt oss av är aktionsforskning. För att kunna analysera våra data och få fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehållsanalys.