Sökresultat:
3331 Uppsatser om BVL (byggnadsverkslagen om tekniska egenskapskrav pć byggnadsverk pć byggnader) - Sida 52 av 223
Standarder i praktiken - En studie om Skanska Sveriges organisering kring miljöcertifieringar
Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.
Tanto förskolor
SAMMANFATTNINGEtt av de valbara kandidatprojekten pĂ„ KTH 2014 var att utifrĂ„n ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Ă
tta avdelningar, det vill sĂ€ga 130 barn och 30 anstĂ€llda. Dessutom en sĂ„ kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna anvĂ€ndning Ă€ven nĂ€r förskolan var stĂ€ngd. Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur pĂ„ barnens villkor och med stĂ€ndigt prioritet pĂ„ barnens bĂ€sta.Efter en serie workshops med barnen pĂ„ Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bĂ€rande idĂ©er. ? Förskolan ska ha torn att leka i.? Tegel Ă€r det bĂ€sta byggmaterialet.? Det ska vara enkelt att gĂ„ in och ut. Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden. Ăven barn som inte gĂ„r pĂ„ förskolan har tillgĂ„ng till de fyra lektornen individuellt utformade.
Inventering av internationella bullerskyddsÄtgÀrder för höghastighetstÄg
Utvecklingen inom jÀrnvÀgssektorn gÄr mot snabbare och mer effektiva transporter, dock begrÀnsas utvecklingen av att det krÀvs nya och mer utvecklade spÄr och tÄg för att uppnÄ det. Med dagens infrastruktur och tÄgmodeller Àr hastigheter pÄ 200 km/h det maximala. Behovet att öka kapaciteten och införa höghastighetstrafik i Sverige utreds i nulÀget. Med höghastighetstrafik avses hastigheter pÄ minst 250 km/h. Banverket har som förvaltare av jÀrnvÀgen ett sektorsansvar för miljön och sÄledes Àven buller.
TT-FLASH: Explosion i Oslo : En undersökning om SVT:s, TV4:s och SR:s bevakning av terrordÄden i Norge 2011
Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det vÀrsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lÀgga alla sina resurser pÄ att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, gÄr in pÄ vilka etiska, praktiska och kÀllkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner stÀlldes inför (inklusive webben). Vi tar Àven upp hur arbetet och bemanningen organiserades.
Svaneholms slott : tillkomst och förÀndring under dansk senmedeltid och renÀssans
Tidigare kringgÀrdad av vallgrav ligger Svaneholms slott vid en liten sjö i SkÄne. Tre av defyra lÀngorna Àr kvar frÄn danskt 1500-tal. Den fjÀrde tillkom vid sekelskiftet 1700, efter atten Àldre pÄ samma plats nedrivits till grunden. Mitt arbete har till stor del gÄtt ut pÄ att genomegna analyser revidera tidigare uppfattningar om slottets historia.Svaneholm byggdes i en period vilken prÀglades av oroligheter, en stark adel och en oerhördbyggnadsverksamhet i denna samhÀllsklass. UtifrÄn historiska kÀllor verkar Svaneholm hatillkommit under 1530-talets första hÀlft.
Ăr Ada Stark-Ahlbergs altartavlor konst? En studie om frikyrkans bildbruk 1900-1940
Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom frÄn Tyskland. Pietismen prÀglade frikyrkorörelsens synsÀtt pÄ bildbruket inom kyrkan. FrÄn 1800-talets mitt och framÄt vÀrderade frikyrkan Àkthet och sanning i bilder som pÄ nÄgot sÀtt skulle anvÀndas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring VÀrnamo och SÀvsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men Àven gift med en pastor i missionskyrkan.
Space Modern : Uppsala konsthall
Med en stor central hall pÄ över fyra vÄningar skiljer sig byggnaden frÄn det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongvÀggar och massiva skala inte bara plats Ät konsten, utan förstÀrker den ocksÄ. Det diffusa ljuset frÄn takfönstret ger en sakral stÀmning och hallen kan hÄlla allt frÄn en enskild tavla till enorma statyer, men ocksÄ filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utstÀllningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till förelÀsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen.     Byggnaden Àr ocksÄ mer Àn bara en konsthall för Uppsala och Ärummet.
Förstudie till ett stadstÀckande och öppet WiFi i TrollhÀttan
Förstudien behandlar den tekniska delen av ett teoretiskt stadstÀckande öppet WiFi i TrollhÀttan, Sverige. TrollhÀttans kommun bestÀllde en förstudie frÄn Högskolan VÀst som skulle agera beslutsunderlag till hur de skulle ta Àrendet vidare. Studien Àr begrÀnsad till den tekniska biten, dÀr bland annat val av utrustning, trÄdlösa tekniker och riskanalys av nÀtverket ingÄr. Arbetet varit vÀldigt teoretiskt inriktat med en metod som till största del bestÄr utav att samla information och kunskaper frÄn vetenskapliga rapporter, teknikorienterade hemsidor och andra relaterade arbeten.De trÄdlösa standarder som jÀmfördes teoretiskt i förstudien var 802.11g och 802.11n. 802.11n valdes som den standarden som bÀst passade just detta nÀtverk, frÀmst för dess positiva egenskaper nÀr det gÀller tÀckning, hastighet och bakÄtkompatibilitet.
Mint & vintage : bevarande : hur, vad och varför?
StĂ€derna vĂ€xer och stadens omrĂ„den Ă€ndrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera omrĂ„dena mer centÂrala och dĂ€rigenom Ă€ven verksamheterna som varit placeÂrade dĂ€r, t.ex industriomrĂ„den. DĂ„ dessa Ă€ndĂ„ utgör en Ă„rsring i stadens historia kan det dĂ€rför vara intressant för kommande generationer att kunna utlĂ€sa stadens framvĂ€xt och historia. FrĂ„gan Ă€r vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn pĂ„ vad som rĂ€knas till kulturvĂ€rden.
Planering för bostadsomrÄdet BrÀnslan
Som del i utbildningen SamhÀllsbyggnad pÄ LuleÄ tekniska universitet ingÄr det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Detta arbete innebar att planera ett bostadsomrÄde med cirka 60 stycken villor pÄ ett omrÄde pÄ BrÀnslan i Södra Sunderbyn. Arbetet beskriver hela planeringsprocessen av omrÄdet frÄn början till fÀrdigt förslag. Under arbetets gÄng har vÀgar, VA-ledningar, grönomrÄden och tomter planerats. Arbetet har resulterat i tvÄ olika utformningsförslag, med samma antal tomter.
Transformation frÄn kyrka till förskola
Projektet har genomförts i samarbete med Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad.Eftersom behovet av lokaler i en stad förÀndras över tid efterfrÄgas en byggnad som kan anvÀndas till flera olika ÀndamÄl under dess bruksperiod. Ombyggnation av befintliga byggnader kan bli kostsamma och tidskrÀvande eftersom bÀrande komponenter eller fasta installationer ofta mÄste flyttas eller bytas ut. En flexibel byggnad som redan vid uppförandet förbereds för ombyggnation kan enkelt anpassas och anvÀndas till flera olika verksamheter. Att bygga mer effektivt och flexibelt minskar kostnader och bidrar till ett mer hÄllbart byggande. Syftet med arbetet var att ta fram en byggnad som genom enklare omstÀllningsarbeten i byggnadens invÀndiga utseende kan fungera för tre olika verksamheter.
S.K.I.F.T. ? Skiftarbetares Kostvanor Inom Företaget Tekniska verken
Skiftarbetare Àr en utsatt grupp dÄ Ätskilliga hÀlsoproblem kan urskiljas hÀr. Eftersom skiftarbetare har flera riskfaktorer för utvecklandet av bland annat hjÀrt-kÀrlsjukdom Àr denna grupp betydelsefull att studera. En regelbunden mÄltids-frekvens och en hÀlsosam kost Àr att föredra för att reducera riskerna för sjukdom, men ocksÄ för att stÀrka hÀlsan.Syftet med detta examensarbete var att kartlÀgga treskiftsarbetarnas kostvanor pÄ Tekniska verken i Linköping AB (publ.) med fokus pÄ mÄltidsfrekvens. Ytterligare ingick i syftet att jÀmföra kostvanorna med kostrekommendationerna och undersöka tillgÀngligheten till mat pÄ arbetsplatsen, och utefter detta ge för-slag pÄ förÀndringar inom koncernen. För att besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes en observation och en enkÀtundersökning.
Warnit PMU
Warnit AB har under ett tidigare examensarbete vid LTU utvecklat ett intelligent larmsystem som kÀnner av vibrationer och automatiskt sÀnder ett trÄdlöst larm till anvÀndaren via SMS eller e-post. För att utveckla ytterligare produkten har Warnits VD, Peter Stenlund kommit med ett förslag om effektmÀtning pÄ trefassystem. Detta examensarbete har i samarbete med EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LuleÄ tekniska universitet resulterat i ett prototypeffektmÀtningssystem för aktiv, reaktiv och skenbar-effekt pÄ symmetriska trefaslaster. Aktiv, reaktiv och skenbareffekt kan avlÀsas bÄde pÄ plats via en display och via Internet pÄ en webbsida genom att anvÀnda WarnitBoxens trÄdlösa kommunikationsmöjlighet för att koppla den trÄdlöst till Internet..
Den vÀgda nyttjandeperioden och dess effekter pÄ utvalda finansiella nyckeltal: En studie av bostadsrÀttsföreningars avskrivningstider pÄ byggnader
Housing cooperatives in Sweden practice very long depreciation times for their buildings and assets, subsequently depreciation costs are very low. This study aims at addressing issues relating to potential upward revisions of these costs and the revenue levels needed by housing cooperatives to address these changes, while also providing a detailed summary of some chosen financial ratios under different circumstances. This study's results are based upon recent (2015) market data within the Stockholm region, collected through a manual process and analyzed quantitatively. On average, housing cooperatives EBIT do not cover their financial costs and have low profit margins. The average depreciation time is considerably above what a technical evaluation by other sources may state.
Plats för vatten -om integrerad översvÀmningshantering i den fysiska planeringen
KlimatförÀndringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av
havsnivÄerna och ökade nederbördsmÀngder. Detta, tillsammans med en fortsatt
exploatering i riskutsatta omrÄden orsakar större konsekvenser av
översvÀmningar i framtiden. Tidigare har mÀnniskan skyddat sig frÄn
översvÀmningar med hjÀlp av tekniska strukturer som vallar och barriÀrer. De
senaste 10-20 Ären har det i flera europeiska lÀnder skett ett skifte frÄn
dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssÀtt för att förebygga och
hantera översvÀmningar i policydokument och rekommendationer frÄn ansvariga
myndigheter.