Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. PÄ den ytan befinner sig byggnader och en deponi som Àr sluttÀckt enligt nya krav. Bolaget har ocksÄ en stor intern el- och vÀrmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats.En av möjligheterna Àr att introducera förnyelsebara energikÀllor pÄ deponins yta som idag inte anvÀnds.

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Stockholmsregionen vÀxer kraftigt. Bostadsköerna i StockholmsomrÄdet Àr lÄnga och Solna, med sitt goda lÀge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med bÄde tunnelbana, pendeltÄg, bussar och snart Àven tvÀrbana Àr populÀrt. Inom 20 Är berÀknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostÀder i den takten Àr en stor utmaning.

I samband med min verksamhetsförlagda utbildning pÄ Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark pÄ Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk och ansluter till en brunn pÄ Fortifikationsverkets omrÄde K108.Dagvattenledningen innehÄller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid vÀrmeverket i Boden. Det Àr vid rening av rökgaserna frÄn vÀrmeverket som det uppstÄr kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i LuleÀlven. Det Àr ca 30 000 m³ som spolas ut i LuleÀlven varje Är frÄn vÀrmeverket och eftersom det Àr sÄ stor mÀngd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att anvÀnda spillvÀrmen till uppvÀrmning eller till stödvÀrme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvÀrme i form av varmt vatten och ta fram förslag frÄn leverantörer till kund. Min studie Àr uppdelad i en teoridel och en praktisk del dÀr jag utreder dagvattenledningen frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk Ät Fortifikationsverket och en teoretisk del dÀr jag gÄr in pÄ hur spillvÀrme anvÀnds i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara pÄ spillvÀrme frÄn olika industrier. Enorma mÀngder spillvÀrme i form av vatten försvinner varje Är ut i vattendrag och Àlvar.

En del av det gamla industriomrÄdet i Jönköping pÄ Munksjöns vÀstra sida ska iframtiden bebyggas med bostÀder. Syftet med detta arbete Àr att utforma ettexploateringsförslag över den södra delen av det omrÄdet. Resultatet redovisassedan i form av illustrationer över omrÄdet och de tÀnkta byggnaderna.MÄlet Àr att skapa ett attraktivt, hÄllbart och trivsamt bostadsomrÄde dÀrarkitektonisk skönhet, variation och nÀrheten till vatten stÄr i fokus. Variationskapas genom differentierade byggnader, trots ett i övrigt enhetligt utförande iform av lika material och likartad stil.För att maximalt utnyttja det unika lÀget vid vattnet har utgÄngspunkten varit attalla bostÀder ska ha utsikt mot sjön. Dessutom har Àven sjÀlva vattnet utnyttjatsför bebyggelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga Àmnen pÄverkar elevernas lÀrande pÄ gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning pÄverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. BÄde kvantitativa och kvalitativa mÀtningsmetoder anvÀndes i undersökningen sÄsom observation, enkÀt och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som gÄr första Äret pÄ teknikprogrammet. Resultatet visar att bÄde styrda och öppna laborationer har sina fördelar.

I nuvarande upphovsrÀttslagstiftning Àr grundtanken att ett verk Àr ett resultat av konstnÀrligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrÀtt till sitt verk. EnsamrÀtten inskrÀnks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmÀnhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhÀllet innebÀr nya förutsÀttningar för upphovsrÀtten. Föreslagna lagÀndringar strÀvar efter att begrÀnsa omrÄdet för tillÄtlig anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angÄende vilka vÀrden som kan anses vara centrala för upphovsrÀtten.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar anvĂ€ndandet av webbaserade sociala nĂ€tverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanstĂ€llda, pĂ„ Tekniska Verken. Utöver detta har en observation anvĂ€nts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt, vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler, ett antal sĂ€tt att nĂ„ massan, tvĂ€tta bort den grĂ„a stĂ€mpeln, tvĂ„-vĂ€gs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens anvĂ€ndande av webbaserade sociala nĂ€tverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt och vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler innefattar förutsĂ€ttningar för employer branding genom webbaserade sociala nĂ€tverk.

SamhĂ€llet idag Ă€r beroende av energi för att fungera och att efterstrĂ€va utveckling av förnybar energi bör ha högsta prioritet. År 2013 produceras 81,6% av vĂ€rldens totala energi av fossila brĂ€nslen. Bostads- och servicesektorn stĂ„r idag för 38 % av Sveriges totala energianvĂ€ndning. PĂ„ grund av att bostĂ€der och lokaler stĂ„r för sĂ„ stor del av energianvĂ€ndningen Ă€r det vĂ€ldigt viktigt att ha noggrann koll pĂ„ energiprestandan av byggnader och lokaler samt vilka energieffektiviseringar som kan utföras.Sörbyskolan Ă€r belĂ€gen i södra delen av GĂ€vle och fastigheten Ă€gs och förvaltas av Gavlefastigheter. År 2015 planerar Gavlefastigheter en renovering av Sörbyskolan och vill ta fram energieffektiviseringsförslag.

Detta examensarbete fokuserar pÄ energieffektivisering av flerbostadshus som Àr uppförda under 1960-talet. Eftersom sektorn bostÀder och service stÄr nuförtiden för cirka 40 % av landets totala energianvÀndning, sÄ Àr det vÀrt att försöka ÄtgÀrda befintliga byggnader som lÀcker onödig stor energi. I den hÀr rapporten redogörs för vilka möjligheter som kan leda till minskad energianvÀndning i byggnader vid omfattande ombyggnation. Det finns tvÄ viktiga anledningar till varför fastighetsbolagen bör satsa pÄ energieffektivisering vilka Àr ekonomin och miljön. Syftet med detta arbete Àr att fokusera pÄ att minska energianvÀndningen i ett flerbostadshus som Àr belÀget i Skultuna.

FörsÀkringsbolagen i Sverige betalar Ärligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det Àr allmÀnt kÀnt att det förstörs stora vÀrden vid brÀnder i byggnader. Hur stora dessa vÀrden Àr presenteras Ärligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter frÄn försÀkringsbolagen. Hur stora vÀrden som rÀddas vid insatser till byggnadsbrÀnder Àr dÀremot okÀnt. För att rÀddningstjÀnstens personal ska kunna uppskatta hur stora vÀrden som har rÀddats efter en insats krÀvs ett lÀtthanterligt verktyg.

Dagens moderna samhÀlle strÀvar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend Àr relativt ny i Sverige, och det Àr med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen pÄ krav i byggnadsreglerna har upptÀckts. I Sverige Àr det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som stÀlls pÄ brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemslÀnderna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergÄngen frÄn BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. PÄ grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmÀnna rÄd och rekommendationer ur BBR med olika berÀkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.

Kostnaderna för fuktskador i Sverige uppskattas Ärligen uppgÄ till mÄngmiljard belopp.Fuktskador i byggnader medför ocksÄ en ökad risk för ohÀlsa hos brukarna. Kunskapen föratt producera fuktsÀkra byggnader finns men utnyttjas inte i den omfattning den borde.Den 1 juli 2007 trÀder en ny upplaga av Boverkets byggregler i kraft. Förtydliganden hargjorts i avsnittet gÀllande fukt, vilka underlÀttar verifieringen av entreprenadensfuktsÀkerhet. Reglerna innefattar ocksÄ krav pÄ kritiska fukttillstÄnd i material. Denna studiesyftar till att kartlÀgga brister i produktionsskedet och hur produktionen kan utvecklas för attmotsvara de i Boverkets byggregler stÀllda krav pÄ fuktsÀkerhet.Intervjuer har förts med olika representanter i byggbranschen för att ge en helhetssyn avfuktproblematiken.

En attraktiv stad Àr ett vitt begrepp. Vad som Àr attraktivt för nÄgon behöver inte vara det för nÄgon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta Àr överens om krÀvs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men ocksÄ om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna nÀrmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet Àr viktiga ingredienser i omrÄden dÀr mÀnniskor bor och arbetar.