Ländryggssmärta hör till de vanligaste besvären som människor söker vård för. Det har visats att det finns en skillnad mellan vad sjukvården erbjuder personer med ryggsmärta och vad dessa personer förväntar sig. Förväntningar på behandling är en av de faktorer som visats kunna påverka det slutliga resultatet av behandlingen. En del patienter med långvarig ländryggssmärta beskriver en acceptans över tillståndet. Det saknas dock studier som specifikt undersöker förväntningar av sjukgymnastkontakt hos personer som levt en längre tid med ländryggssmärta.

Det övergripande syftet med denna studie var att jämföra volymtillväxten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frågeställningarna hur volymtillväxt och inväxning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fältinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belägen i Åliden, 64ºN 20ºE, cirka 35 kilometer norr om Umeå. Försöket var anlagt i en sydvästsluttning 155 meter över havet och var tänkt att representera Västerbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels två naturkulturbehandlingar där skog lämnats (Gles och Tät), en naturkulturbehandling där 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Myxomatös klaffdegeneration är en vanlig hjärtsjukdom hos hund och därför av stort veterinärmedicinskt intresse, både ur patofysiologisk och ur farmakologisk synvinkel. Hos människa kan klaffen opereras och ersättas med en konstgjord klaff, men hos hund är inriktningen framförallt att med medicin förbättra överlevnaden då en mild klaffinsufficiens är fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvärras och hjärtsvikt uppstår. De mediciner som används profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök påvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta är inte optimalt då sjukdomsförloppet är långdraget och medför stora kostnader för djurägaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

BakgrundInnan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form avpsykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikansinträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus.På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idagevidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer ärtydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vidpsykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna somSocialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni.MetodFör att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och engranskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.ResultatResultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, attdet finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsensriktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidarefinns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljerbehandlingsform efter varje enskild patients behov.KonklusionDet finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni.

Mål: Målet med arbetet var att undersöka varför vissa patienter har bättre compliance vid ortodontisk behandling än andra och vad som kan förbättra compliance. Detta för att möjliggöra utarbetningen av en framtida metod som skulle kunna upptäcka non-compliers innan behandlingsstart och därigenom kunna ge dem en mer effektiv behandling. Enskilda prediktorer för compliance och deras relativa påverkan på compliance undersöktes också. Metod: Artiklar samlades in via en sökning i databaserna PubMed och Cochrane med hjälp av MeSH-termer. Dessa lästes sedan igenom och för undersökningen relevanta artiklar togs fram med hjälp av exklusions- och inklusionskriterier. Resultat: Övervakning av patienters användning av sin apparatur med hjälp av timermodul ökar compliance över tiden. Lägre ålder på patienten samt dennes relation till sina föräldrar och deras engagemang i behandlingen påverkade compliance positivt, liksom kortare behandlingstid. Slutsats: Det går med nuvarande forskningsunderlag inte att förutsäga compliance på ett pålitligt sätt.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever deras möjligheter när det gäller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform är tilltalande för dem. För att nå det empiriska resultatet, intervjuades fyra föräldrar som valt Rytmisk rörelseträning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att föräldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig även vara av stor vikt för val av insats..

SammanfattningBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Det finns olika behandlingsalternativ, nämligen medicinsk behandling, strålbehandling och kirurgisk behandling. En typ av kirurgisk behandling är mastektomi då hela bröstet opereras bort. I vårt samhälle förknippas ofta bröstet med femininitet, moderskap och sexualitet.SyfteSyftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter mastektomi till följd av bröstcancer.MetodDenna studie är en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Författarna gjorde en databassökning på databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SveMed+.

Människor som lever med kronisk sjukdom är ofta i behov av någon sorts behandling för att få en bättre tillvaro.Oavsett behandling påverkas det dagliga livet på något sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med dialysbehandling. Med dialysbehandling avses i denna studie peritonealdialys och hemodialys. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhållningssätt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Individ familj och samhälle, 2011.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.