This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008. Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden.

Denna uppsats beskriver skillnaderna mellan svensk och dansk beskattning beträffande såväl inhemska som utländska idrottsmän. Sverige dammsugs på spelare på grund av att de danska reglerna är mycket förmånliga i förhållande till de svenska för utländska artister. Många svenska klubbar försöker kringgå full beskattning med hjälp av en så kallad signing bonus..

Syftet med arbetet är att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostäder, och på vilket sätt detta påverkar samhällsstrukturen. Arbetet syftar även till att åskådliggöra de regleringar och historiska händelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser även att ta upp olika tillvägagångssätt att närma sig funktionsintegreringen på och innehåller även ett exempel från Danmark där de försökt ta ett steg närmare blandstaden..

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går.

Då det kalla kriget har upphört har detta inneburit stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för de nordiskaländerna. Från att ha befunnit sig i gränsområdet för en eventuell stormaktskonfrontation har situationen nu bliviten helt annan. Detta har inneburit att länderna i området kunnat ompröva och förändra sina säkerhetspolitiskabedömningar och anpassat sina försvarsmakter till den nya miljön. Detta har skett i olika stor omfattning ochDanmark har kommit längst och har omdanat sitt försvar till något som kan liknas vid ett insatsförsvar, Finland harbibehållit stora delar av det traditionella invasionsförsvaret och Sverige befinner sig någonstans mittemellan. Syftetmed denna uppsats har varit att analysera och redovisa vad det är som gjort att länderna trots många likheterreagerat som man gjort.Resultatet har visat att det finns vissa skillnader i hur man tolkat de övergripande säkerhetspolitiska faktorerna.

ResuméDer er en løbende konflikt mellem ytringsfrihed og racistiske krænkelser i dagens samfund. I Danmark er der en del nationale såvel som internationale forpligtelser, som indebærer at samfundet skal bekæmpe racismen, hvilket nødvendiggør indskrænkninger i ytringsfriheden. Dette gøres fremmest gennem Straffelovens § 266 b.Ved at sammenligne Danmark med Sverige ser man mange ligheder imellem de to lande lovmæssigt. Der er derimod en markant forskel i den måde racismen manifisterer sig på i de to lande. Der er videre forskel på i hvor høj grad de to lande vægter statens rolle - og hvilken fremgangsmåde de anvender i bekæmpelsen af racisme.Den bedste løsning bliver at lade domstolene definere de yderste grænser mellem ytringsfriheden og racistiske krænkelser, samtidigt med at samfundet gennem samspil mellem forskellige faggrupper, fastslår at racistiske fordomme bygger på urigtige grunde.

Sedan sin introduktion på 1940-talet har antibiotika varit några av de viktigaste läkemedlen vi har, både inom human- och veterinärmedicin. De används för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. Världen över har det också använts i tillväxtstimulerande syfte i varierande grad, och på sina håll fortfarande även idag. Då administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lång tid vilket medför stora resistensproblem i det långa loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem länders antibiotikaresistensläge ser ut idag och vad som påverkar det. Detta uppnåddes genom jämförelser av ländernas antibiotikaanvändning och resistensläge på gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De länder som studerades var Sverige, Danmark, Nederländerna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan länder är exempelvis huruvida antibiotika får användas i tillväxtstimulerande syfte, om antibiotika måste vara receptbelagt och om det används i profylaktiskt syfte.

Denna rapport undersöker hur yrkeslärare på gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser på maskinkörkort som från 2012 är nytt i Sverige, och vad yrkeslärarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.Träindustrin är hårt drabbad av olyckor som ger lång sjukfrånvaro och bestående men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom träbranschen. Men dessa insatser har inte räckt för att minska arbetsskadorna tillräckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan på olycksstatistiken i Danmark.Genom enkäter har information samlats in från yrkeslärare som genomgått testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..

Syftet med examensarbetet har varit att analysera fysiologisk litteratur och intervjua fem fotbollstränare från division ett till division tre i Sverige/Danmark om aerob träning i fotbollsklubbar. Den fysiologiska litteraturen har varit vetenskapliga studier om aerob träning och Svenska Fotbollförbundets utbildningslitteratur av Balsom(2003). Här har jag velat jämföra dessa två delar för att sedan kunna uppmärksamma likheter eller skillnader för hur rekommendationerna inom aerob träning ser ut i fotbollen. Den del ligger även till grund för analysen jag har gjort av fotbollstränarnas uttalanden om vad för sorts aerob träning de föredrar att bedriva på sina träningar. Ett annat verktyg jag har använt mig av till analysen av intervjuerna var Bourdieus habitusbegrepp.

Idag ökar antalet solenergianläggningar stort i Sverige, framförallt inom solelen. Samtidigt finns det inte någon långsiktig hållbar metod för att statistikföra solenergin. Det finns heller ingen regionsspecifik statistik, något som många svenska län och kommuner är intresserade av. Med bakgrund till detta behandlar arbetet frågor om solenergins utveckling med utgångspunkt för Hallands län, där fokus ligger på statistikinsamling.För att få en god uppfattning om utbyggnaden av solenergi i länet görs en statistiksammanställning av regionens solenergi. Samtidigt läggs förslag på framtida statistikmetoder för att bättre kunna följa solenergins utveckling i framtiden, regionalt såväl som nationellt.

Syfte:Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden. Teoretisk referensram:Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys. Metod:Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer. Empiri:Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser. Analys:Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen. Slutsatser:På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnåtts.