Evar är ett examensarbete, om 22,5 HP individuellt utfört av André Runling under våren 2012 vid Karlstads universitet, till högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Larsvall, industridesigner och ägare av Idesign i Stockholm. Handledare på Karlstads universitet har varit Lennart Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt. Examinator har varit Fredrik Thuvander, professor och universitetslektor.Idesign är en designbyrå med kontor på Långholmen i centrala Stockholm och har uppdrag för olika företag inom olika branscher, bland annat Silva Sweden AB och myndigheten Trafikverket.Idesign har Trafikverkets uppdrag att komma med förslag på koncept till cykelbelysning för ökad användning och tillförlitlighet mot dagens användning. Projektet har initierats av Trafikverket och Idesign skall stå för utvecklingen av en belysning åt Silva.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen.

Den västerländska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp ända sedan dess intåg i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pågår ännu idag. Debatten har främst kommit att handla om kanons legitimitet i förhållande till dess representation, då den sedan uppkomsten främst har representerats av litteratur skriven av västerländska män. År 2004 uppmärksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, där folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag på en liknande svensk kulturkanon för att därmed stärka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik från olika håll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons många aspekter.Uppsatsen är uppdelad i två delar: en makroanalys och en mikroanalys.

Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.

Bakgrund och problem: Det har gjorts gällande att goodwill inte skrivs ner i erforderlig omfattning och att redovisningskvalitet därför inte föreligger. Vidare har det gjorts gällande att det finns nationella skillnader i redovisningskvalitet, att jämförbarhet inte föreligger trots att det finns enhetliga regler samt att revision och tillsyn är en förutsättning för harmonisering, redovisningskvalitet och jämförbarhet.Syfte: Att analysera om revisionen och aktiemarknadernas tillsynsorgan har betydelse för storleken på de nedskrivningar av goodwill som görs. Vidare är syftet att analysera om styrkan i denna tillsyn, ensam eller tillsammans med andra faktorer, kan förklara skillnader i nedskrivning av goodwill.Avgränsningar: Studien är begränsad till nedskrivning av goodwill under räkenskapsåren 2008 ? 2012. Vidare är studien begränsad till företag hemmahörande i 12 medlemsländer inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.

Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats.

Sammanfattning  Idrottsrörelsen har genomgått en rad förändringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse där fokus inriktats på sportsliga och ekonomiska resultat istället för den ideella verksamhetens karaktär och identitet. Under slutet av 1990-talet förändrades förutsättningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tilläts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tilläts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig från ett vanligt aktiebolag var att ägarstrukturen reglerades.

Alzheimers sjukdom är den enskilt största demenssjukdomen med prevalensen ca 100 000 i Sverige. Sjukdomsförloppet är utdraget med långsam men kontinuerlig symtomförsämring. Den drabbade får bland annat allt sämre minne, svårare att hantera vardagliga sysslor och allt större besvär med tids-/rumsuppfattning. Bakgrunden till symtomen är nedbrytning av nervceller i olika delar av hjärnan.Den här litteraturstudiens syfte är att besvara frågeställningen ?Hur bra är våra läkemedel vid Alzheimers sjukdom och vad kan vi förvänta oss av morgondagens?.

En god hygienisk kvalité och ett bra näringsvärde i sitt foder är en viktig del i produktionen och för lönsamheten. Majsensilage blir allt vanligare i svenska foderstater och något som är relativt nytt i Sverige är Corn Cob Mix, förkortas CCM-majs. En god kvalité kan uppnås genom rätt skördetidpunkt, sortval och motverka värmegång i ensilaget genom rätt val av tillsatsmedel. Syftet med denna rapport var att jämföra den hygieniska kvalitén av CCM-majs, kärnmajs och majsensilage i synnerhet och öka kunskapen om CCM-majs i allmänhet. Ambitionen är att få ökad användning av CCM-majs och förbättra konkurrenskraften hos gris, mjölk- och nötköttsproducenter i Sverige. Under försöket samlades prover från majsensilage och CCM-majs in för analyser från både Sverige och Danmark.

I detta examensarbete görs en jämförelse mellan de Nordiska ländernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostäder. Syftet är att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det är möjligt att jämföra ländernas energiprestandakrav på ett rättvist sätt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens råd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mål som medlemsländerna ska uppnå. Syftet är att minska utsläpp av växthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock är det upp till varje enskilt land att bestämma hur de ska klara målen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning påverkar dess implementering. Därmed ser ländernas energikrav väldigt olika ut, trots att de är baserade på samma EU direktiv.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till områden med tätortsnära hästhållning i Västra Kärrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera på problematiken kring vilka faktorer som påverkar vid utbyggnaden av tätortsnära hästhållning. Vad händer när tätorterna byggs ut och genom dessa närmar sig befintliga hästgårdar, eller om nya hästgårdar vill etablera sig nära befintlig bebyggelse? Funktioner såsom bostäder, verksamheter och rekreationsområden måste samsas och samtidigt måste hänsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har även studerat hur hästnäringen påverkar samhället, både genom de problem som uppstår, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstår genom ridsporten och alla binäringar kring denna.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska länderna utgår från liknande grundförhållande både vad gäller gleshet och avstånd mellan städer, naturförutsättningar samt befolkningsutveckling väcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Den västerländska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp ända sedan dess intåg i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pågår ännu idag. Debatten har främst kommit att handla om kanons legitimitet i förhållande till dess representation, då den sedan uppkomsten främst har representerats av litteratur skriven av västerländska män. År 2004 uppmärksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, där folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag på en liknande svensk kulturkanon för att därmed stärka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik från olika håll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons många aspekter.Uppsatsen är uppdelad i två delar: en makroanalys och en mikroanalys.

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.