Självkänsla är den grund som människan bygger sin uppfattning om sig själv och hur hon ser sig själv genom andra. Teorier finns att högre självkänsla kan resultera i riskfyllt beteende och övermod. Andra teorier talar om att en högre självkänsla ger större tillfredställelse med livet och är en grund till lycka. Syftet med undersökningen är att se om och hur individen själv kan påverka och stärka sin egen självkänsla. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer av sju stycken utbildade terapeuter, psykologer och psykoterapeuter.

Tidigare forskning pekar på att psykologiska faktorer påverkar hur individen rekryteras till en sekt. Förförståelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frågeställningen gällde vilka behov som föreligger hos en individ som lämnar en destruktiv sekt sett utifrån professionella hjälpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, präster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en sekt liksom till att de lämnar den. Resultatet visade också att det föreligger ett hjälpbehov hos individer som lämnar sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) någon som lyssnar..

Inom emotionssociologin anses känslor utgöra en grundläggande drivkraft bakom mänskligt beteende -såväl kärleksfull altruism som dysfunktionellt våld. I denna studie undersöks våld i den nära relationen ur ett emotionssociologiskt perspektiv där syftet äratt belysa, förklara och förstå emotioner som drivkraft till våld i nära relationer. En innehållsanalys genomfördes för att analysera fem intervjuer med terapeuter som arbetar med våldsutövare i nära relationer. Innehållsanalysen resulterade i fyra övergripande teman kopplade till emotioner och våld där hotad samhörighet, kontrollförlust och skam förefaller spela en avgörande rollsom drivande faktorer till våld i nära relationer.Resultaten indikerar att skam projiceras och reproduceras inom mellanmänskliga relationer och oförmåga att hantera skam, genom exempelvis kommunikation, höjer risken för våldsamt beteende..

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strävar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att låta barn framföra sina synpunkter på verksamheten. Sex barn i åldern 7-11 år, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgränsat problem och ett ak-tivt förhållningsätt gentemot sin problematik är faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmått anpassa sin metod utifrån barnens specifika behov, gett konkreta råd och ställt frågor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstärks av berättelser om symptomlindring och spänningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsättningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen är låg. En anledning är attdet i många fall är någon annan än den unga klienten själv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 män.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, föräldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma målär betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

Självskadande är ett växande fenomen i vårt samhälle och dissociation erkänns allt mer. Aktuell forskning visar på en stark koppling mellan fenomenen. I syfte att få ökad kunskap om dissocierande självskadepatienter samt behandling av denna patientgrupp utifrån psykodynamisk teori intervjuades sex erfarna och verksamma terapeuter. Data från de sex intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en kombinerad deduktiv och induktiv tematisk analys. Resultatet visar att huvudproblematiken ansågs vara dissociationen.

TFT (Thought Field Therapy) och EFT (Emotional Freedom Techniques) är två energipsykologiska metoder som använts vid ångestproblematik. Energipsykologi är ett samlingsnamn för metoder med influenser från bland annat traditionell kinesisk medicin. TFT och EFT har diskuterats som ett komplement till vedertagen behandling vid traumatisering. Föreliggande uppsats syftade till att undersöka området energipsykologi och belysa TFT och EFT för traumabehandling. Datainsamling genomfördes i två steg genom en litteratur- och intervjustudie, som jämfördes med varandra.

I de flesta fall är diagnosen en välkommen orsaksförklaring till individens symtom men den kan också komma att bli en mall med förväntningar som individen anpassar sig efter. Det finns risk att individen låter sig påverkas negativt av diagnosen. Syftet med studien var att undersöka hur terapeutiskt verksamma personer upplever att patienten påverkas av att få diagnosen depression. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som valdes målinriktat utifrån följande kriterium: kliniskt verksamma terapeuter med minst fem års erfarenhet inom utredning och/eller behandling av patienter med depressionstillstånd. Resultaten visade att den formella diagnosen enligt terapeuterna sällan upplevdes negativt av patienten utan att den istället normaliserade och förklarade individens tillstånd.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns något samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohälsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framställts genombeskrivande analys där intervjupersonernas berättelser har återgivits. Resultatet avstudien visar på att den psykiska hälsan har påverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det är positivt eller negativt. Terapeuterna sågen mer positiv bild av individualiseringens inverkan på psykisk hälsa, mycket på grundav ökad jämställdhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Uppsatsens syfte var att nå en större teoretisk förståelse av samkönat partnervåld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av våldet. De två frågeställningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervåld med fokus på temana relationsdynamik, karaktär hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervåld? De 21 valda primärdokumenten som analyserats är artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptäckt, utan socialtjänsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekräftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn så ärgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nå barnet sker arbetet såmycket som möjligt genom föräldrarna.

Mindfulness i klinisk behandling är ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sätt att definiera, operationalisera och tillämpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att åskådliggöra terapeuters kvalitativt varierande sätt att beskriva, använda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpå en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet går i linje med den internationella forskningsdebatten och åskådliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillämpar och upplever sitt arbete med mindfulness.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Psykodynamisk korttidsterapi för barn är eftersatt i Sverige gällande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats är en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka föräldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell föräldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och föräldrar har övervägande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stärkt engagemang jämfört med långtidsterapi, tack vare tidsbegränsningen och det aktivare förhållningssättet.