Purpose: The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to.Methodology: A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains.Theoretical perspective: This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation.Results: Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area.Conclusion: The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations.

Bakgrund och problem1999 utfärdade BFN (bokföringsnämnden) en anvisning rörande redovisning av helägt dotterbolag, BFNAR 1999:1. Debatten kring detta område har pågått sedan mitten på femtiotalet, då olika uppfattningar om hur fusioner ska redovisas har varit ständigt närvarande. Eftersom olika uppfattningar finns, är inte alla nöjda med BFN?s lösning som en generell anvisning för redovisning av fusion av helägt dotterbolag. Nu (2005) har anvisningen blivit praktiserad under snart 5 år.

Problemformuleringar: Hur går det undersökta företaget tillväga för att värdera sitt varulager? Har det undersökta företaget svårigheter med att värdera varulagret, i så fall vilka? Kan det undersökta företagets värdering av varulagret förbättras?Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att beskriva och analysera varulagervärdering i ett tillverkande företag. Uppsatsen syftar till att undersöka om det uppstår svårigheter vid värdering av varulagret i det undersökta företaget och vilka dessa är. Den syftar även till att undersöka om företagets varulagervärdering kan förbättras.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ metod valts. Referensramen är uppbyggd av vetenskaplig litteratur och artiklar.

Title: What´s the problem? - A study of revenue recognition in IT-consultant     companiesProblem: How do the chosen IT-consultant companies recognize their revenues? What difficulties do the interviewed companies experience in connection with the revenue recognition?Purpose: The purpose of this empirical study is to study how companies in the IT-consultant industry recognize revenues, and to investigate if the companies perceive any difficulties in connection with the revenue recognition. The aim of the study is to give useful advice and guidelines to companies in the IT-consultant business based on the extracted result. Method: The survey took place in Vasteras and started with a preliminary interview with a certified accountant, who had great knowledge of the subject revenue recognition. Then seven companies from the IT-consultant industry were selected, whereof two took part in semi constructed interviews.  Study of the other five companies? ways to recognize revenue was made through their annual reports.   Conclusion: One of the studied companies recognizes their revenues according to the rules in IAS 18, which is because it is listed on the stock exchange.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förenklingar och begränsningar som uppkommer för företagen som väljer att tillämpa K2. Det kommer att göras genom att även studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begränsningarna.Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primärdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primärkälla för uppsatsen.Slutsats: En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till praxis som företag tidigare har tillämpat. Således är förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya.

Bakgrund och problemdiskussion: Med bakgrund i regeringens mål i att minska de administrativa kostnader för företag, beslutade Bokföringsnämnden 2004 att ändra inriktning på den praxis som då fanns för redovisning. Detta genom att ta fram nya och samlade regelverk för noterade och icke-noterade företag. Regelverken delades upp i fyra kategorier baserat på företagsform och storlek K1-K4. I dagsläget finns olika regelverk och rekommendationer att tillämpa, vilka ges ut av olika organisationer. Förenklingarna för företagen i K2 kategorin består i att alla redovisningsregler ska finnas i ett samlat dokument, samt att det inte ska vara möjligt att välja olika alternativa redovisningsprinciper.

Bakgrund och problem: Betydelsen av bostadsrättföreningens årsredovisning har ökat somen följd av den kris Sverige upplevde på 90-talet. Att köpa bostadsrätt blev ansett som enriskfylld investering vilket gjorde att bostadrättsköparen lade större vikt vid att granskaårsredovisningen. Bostadsrättsföreningar har flera olika intressenter vilka har olika krav påinformation, varför en svårighet med årsredovisningen är att möta samtliga intressentersinformationsbehov. För att intressenter skall tolka årsredovisningen på ett korrekt sätt krävsen förståelse för vad som är viktigt att observera i redovisningen, samt en vetskap om hurolika redovisningsprinciper påverkar resultatet. BFNAR 2003:4 är en rekommendation sombörjade gälla från och med 2004.

Bakgrund och problemdiskussion: Varulagret i ett tillverkande företag är ofta en väsentligpost och har en betydande inverkan på företagets redovisade resultat. Det uppkommersvårigheter vid värderingen av ett egentillverkat varulagret då det är många saker som det skatas ställning till. Bland annat ska företagen bestämma vilka resurser som ska ingå i värdet,vilka direkta och indirekta kostnader som ska föras till anskaffningsvärdet samt hur dessa skafördelas. Därför kan samma tillgång få olika värde beroende på hur företagen gör dessavärderingar. Idag kan företagen välja att redovisa sitt varulager enligt flera regelverk men detär nu aktuellt med ett nytt regelverk från BFN som betecknas K2.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur tillverkande företag går tillväga vid värderingav varulager i förhållande till reglerna i BFNAR 2000:3 och samtidigt undersöka vad K2-reglerna kommer att innebära vid värderingen.Metod: Undersökningen har gjorts på tre tillverkande företag i Västra Götaland och då viville skapa en djupare förståelse för hur dessa företag går tillväga när de värderar sittvarulager ansåg vi att en kvalitativ metod passade bäst.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva innehållet i Bokföringsnämndens förslag till nytt allmänt råd K2 samt analysera hur detta kan påverka kvaliteten hos de mindre företagens redovisning.Metod: Kvalitativ metod med dokumentundersökningar.Teoretiska perspektiv: Regeringens förenklingsambitioner, redovisningens kvalitativa egenskaper, god redovisningssed och rättvisande bild, intressentteori och sambandet mellan redovisning och beskattning.Empiri: Bokföringsnämndens remiss till allmänt råd om årsredovisning för de mindre aktiebolagen (del av K2) samt remissinstansernas yttranden.Resultat: Förslaget innebär att många företag skulle tappa betydande belopp i sina balansräkningars tillgångssida. Försiktighetsprincipen och skattereglerna har fått ett mycket starkt genomslag i förslaget. Särskilt vad gäller väsentlighetsreglerna, schablonreglerna om ekonomisk livslängd och 10-årsregeln för avsättningar kan påverka företagens möjligheter att ge en rättvisande bild av sin ekonomiska ställning. Lämpligheten i redovisning av koncernbidrag över resultaträkningen är tveksamt..

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.

Bakgrund: De två globala normsättarna IFRS och FASB arbetar hårt för att ta fram en förstaglobal standard om intäktsredovisning. Eftersom IFRS är principbaserad och enprincipbaserad redovisning lättare kan öka jämförbarheten är det IFRS som har fått ett störregenomslag på den internationella redovisningen.Problem: Hur en harmoniserad intäktsredovisningen skett i dagligvaruhandelsbranschen de10 senaste åren fram till den globala standardens introduktion.Syfte: Studiens syfte är att granska de utvalda koncernerna samt via teori samt empiri utredaproblematik, skillnader samt likheter i olika handelshus intäktsredovisning under åren 2003 -2012.Avgränsningar: Undersökningen relateras till intäkter som redovisas för de fem undersöktaföretagen enligt IAS 18, RR 11 och BFNAR 2003:3, men inte till IAS 11- Entreprenadavtal.Samtidigt följs redovisningen enligt IFRIC 13 och IFRIC 15.Metod: Fyra utvalda större handelshus inom dagligvaruhandelsbranschen granskas i dettaexamensarbete. De granskas under åren 2003 - 2012 för att få en god översikt av vadimplementeringen av IFRS har inneburit för harmoniseringen av den externa redovisningenavseende intäktsredovisningen utifrån en mest hermeneutiskt synpunkt men med vissaelement av de positivistiska metodernas tillvägagångssätt. Studien söker fram kvantitativ ochkvalitativ information om företagets identitet och relationen mellan företag och omvärlden,försöker använda de kvantitativa siffrorna i en positivist kvantitativ modell för branschen mendiskuterar även de viktigaste aspekterna utifrån en kvalitativ undersökning och etthermeneutisk perspektiv.Resultat: Företagets redovisning anses i större omfattning harmoniserad trots olikaföretagsidentitet. Samtidigt som den är harmoniserad kan siffrorna ha olika betydelse för olikasorters företag.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka samma fem företag i 10 år efter att den globalastandarden för intäktsredovisning introducerats..

Titel:              K2 i årsredovisningsprogram-          Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2? Nivå:             Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp i ämnet företagsekonomi Författare:     Helena Sjödén Handledare:  Fredrik Hartwig Datum:          2012-03-10 Syfte:            Syftet med studien är att undersöka om årsredovisningsprogrammen har anpassats så att ett mindre aktiebolag kan upprätta sin årsredovisning enligt BFNAR 2008:1 (K2). Mina forskningsfrågor är:-          Har årsredovisningsprogrammen anpassats till att upprätta årsredovisning utifrån kraven i K2?-          Finns möjligheten att ge fler upplysningar i årsredovisningen är minimikravet i K2? Metod:          Utifrån skillnaderna i K2 och Årsredovisningslagen (ÅRL) har årsredovisningsprogram på marknaden undersökts i syfte att se om man kan upprätta en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Jag har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag utgått från teori och min förförståelse för att gå vidare med att bearbeta och tolka mina undersökningar. Resultat och slutsats:  Utifrån min undersökning av tre utvalda årsredovisningsprogram anser jag mig kunna konstatera att för de allra minsta företagen med en okomplicerad redovisning har årsredovisningsprogrammen anpassats till att kunna upprätta en årsredovisning utifrån K2.