Syftet med uppsatsen är att analysera ändamålsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrån de åtgärder och nyckel-överväganden som lyfts fram ur OECDs två rapporter om BEPS.BEPS är ett omfattande problem, vilket har presenterats i två rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna är att de ska mynna ut i åtgärder på det mellanstatliga beskattningsområdet för att motverka BEPS. Många länder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. Några av de åtgärder som presenteras i rapporterna avser att förbättra just dessa regler. För att kunna tyda dessa åtgärder har nyckelöverväganden från OECD lyfts fram.

BEPS är ett projekt påkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, på grund av upplägg där vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till länder med låg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissättning av immateriella tillgångar. Syftet med uppsatsen är att utreda om OECD:s rapport angående BEPS action 8 ger förutsättningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna målen, samt vilka problem som kan påverka måluppfyllelsen. Målet med BEPS action 8 är att se till att internprissättning av immateriella tillgångar, inte används för att separera beskattningsbara inkomster från värdeskapande aktiviteter.Därmed fokuserar BEPS action 8 på att se till att utförande av funktioner, användande av tillgångar och risktagande kompenseras på ett korrekt sätt, då detta anses bidra till värdeskapande.

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades på OECDs riktlinjer för internprissättningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehåller omfattande förslag på hur OECDs nuvarande internprissättningsdokumentationsregler bör revideras. Frågan blir därmed om, och i så fall hur, kommande svenska internprissättningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestämmelser och OECDs kommande ändringar.

Ett uttryck som har uppkommit inom den internationella beskattningsrätten under det senaste året är BEPS. Begreppet står för Base Erosion and Profit Shifting, och syftar till det projekt som OECD driver åt G20:s vägnar. Projektets syfte är att skapa förutsättningar och verktyg för länder att motverka aggressiv skatteplanering som eroderar länders skattebaser. Projektets resultat är i skrivande stund inte färdigt, men det finns mycket som tyder på att vi kommer att se en förändring inom både intern och internationell dubbelbeskattningsavtalsrätt inom de kommande åren.Ett av fokusområdena inom projektet är OECD:s modellskatteavtals omdiskuterade definition av fast driftställe. En definition som vi i Sverige delvis använder oss av vid utformning av definition till fast driftställe i IL 2:29, och där modellskatteavtalets kommentarer används vid tolkning av paragrafen.

BEPS-projektet startades år 2012 för att förhindra att skattesubjekt använder kryphål i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhålla skatteförmåner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 åtgärder som ämnas vidtas. Åtgärdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmånligaste beskattningen. Åtgärdspunkt 6 föreslår att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.

Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utsläpp av växthusgaser. Hoten mot miljön innebär att det är bråttom att utveckla hållbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och där har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk är det bästa alternativet för en hållbar livsmedelsproduktion. Då studenter ofta har en begränsad budget är det intressant att undersöka deras inställning till hållbar livsmedelsproduktion och hur det påverkar deras livsmedelsval.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa får för deras livsmedelsval.Metod: En webbaserad enkätstudie utfördes där deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nåddes via www.facebook.com.