Sökresultat:
11472 Uppsatser om Börja arbeta direkt - Sida 35 av 765
Elevinflytande-en undersökning om hur och nÀr elevinflytande gynnar elevens lÀroprocess
AbstractI den hÀr uppsatsen undersöker vi nÀr och hur elevinflytande gynnar lÀroprocessen, vilka faktorer Àr det som krÀvs för att elevinflytande ska gynna lÀrprocessen, har Àven undersökt hur man kan arbeta med elevinflytande och varför elevinflytandet gynnar lÀrprocessen. Till sist redovisas det vilken medvetenhet eleverna behöver för att eleven ska kunna öka sitt inflytande över lÀrprocessen. Det Àr en uppsats som har skrivits utifrÄn vad fyra lÀrare anser och det Àr dÀrför inte nÄgon allmÀn Äsikt som vi förmedlar. Uppsatsen Àr gjort med en fenomenografisk metod och det Àr sÄledes Äsikter och uppfattningar kring elevinflytande som redovisas. En del av det vi kommit fram till i undersökningen Àr att lÀrarens roll kan se ut pÄ lite olika sÀtt men att arbeta med elevinflytande gör att lÀraren blir mer som en handledare.
"Jag orkar inte vÀnta" Fast Track - direkt frÄn ambulans till vÄrdavdelning, ett sÀtt att korta vÀntetid
BakgrundSverige har en Ă„ldrande befolkning. Ă
r 2030 berÀknas antalet invÄnare över 80 Är vara nÀstan fördubblat mot idag, det vill sÀga 800 000. De mest sjuka Àldre som Àr i behov av omfattande vÄrd och omsorg utgör cirka 17 % av befolkningen över 65 Är och har omfattande nedsÀttningar i sitt funktionstillstÄnd till följd av Äldrande, skada eller sjukdom. NÀr Àldre personer drabbas av sjukdom eller skada Àr vÀgen vanligen in via akutmottagningen. DÀr utsÀtts ofta den Àldre för lÄnga vÀntetider med ökad risk för avvikelser sÄsom fall, konfusion, eller dehydrering.
Adaptiva metoder för systemidentifiering med inriktning mot direkt viktoptimering
Direkt viktoptimering (Direct Weight Optimization, DWO) Àr en ickeparamterisk systemidentifieringsmetod. DWO bygger pÄ att man skattar ett funktionsvÀrde i en viss punkt genom en viktad summa av mÀtvÀrden, dÀr vikterna optimeras fram. Det faktum att DWO har en inparameter som man mÄste veta i förvÀg leder till att man pÄ nÄgot sÀtt vill skatta denna inparameter. Det finns mÄnga sÀtt man kan göra denna skattning pÄ men det centrala i denna uppsats Àr att skatta inparametern lokalt. Fördelen med detta Àr att metoden anpassar sig om till exempel systemet Àndrar beteende frÄn att variera lÄngsamt till att variera snabbare.
Tjugo Är att bygga upp, trettio sekunder att förstöra: En studie om ÄterstÀllande av anseende
Allt fler företag har idag insett vÀrdet av att upprÀtthÄlla ett gott anseende. Trots denna insikt kan vi vanligtvis lÀsa nyheter om organisationer som fortsatter att begÄ misstag utifrÄn dess intressenter och omgivningens förvÀntningar. Dessa vanligt förekommande snedsteg kan bli ödesdigra för företag och försvÄra dess framtida överlevnad, ifall de inte agerar direkt. Ett sorts agerande Àr kommunikation, som i en krissituation Àr organisationens hjÀlpmedel, dess livboj. Trots kommunikationens vitala roll har det i dagens lÀge inte sÀkerstÀllts övergripliga rekommendationer för hur organisationer i differentierade krissituationer skall agera.
Portfolio i förskolan
Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.
Hembildsundervisning? : alla lÀser pÄ olika sÀtt - vi har alla olika sÀtt att lÀsa
Uppsatsen behandlar hur barn med annan kulturell bakgrunds bildvÀrldar skiljer sig frÄn den svenska normen. Vad Àr det som gör att vissa elever har svÄrare Àn andra i bildundervisningen? Hur kan vi arbeta som bildlÀrare och vilka kunskaper bör vi ha för att bÀst bemöta olika sorters bildkompetenser? Studien behandlar bildsprÄket och gör jÀmförelser med det talade och skrivna sprÄket. Den behandlar vikten av att arbeta bildsprÄkligt med barn i olika stadier för att fÄ ett utvecklat bildsprÄk. Vidare belyser jag ocksÄ vikten av att lÀrare fÄr en bred kulturell kÀnnedom för att undervisa pÄ bÀsta sÀtt.
?GĂR INTE DEN SJUKE SJUKARE? ? att arbeta förebyggande mot vĂ„rdrelaterade infektioner
VÄrdrelaterade infektioner tillhör de vanligaste vÄrdskadorna och drabbar ca 10 procent av alla inneliggande patienter. Det bidrar till ökade kostnader och onödigt lidande för patienterna. MÄnga dör till följd av den vÄrdrelaterade infektionen de drabbats av. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som har betydelse i det förebyggande arbetet mot vÄrdrelaterade infektioner. Arbetet baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar och en D-uppsats.
DÄ brukar han slÄ först och sen slÄr jag tillbaka
Syftet med vÄr uppsats Àr att besvara vÄra tvÄ frÄgestÀllningar om hur nÄgra barn resonerar kring vÀnskap med hjÀlp av höglÀsning av en barnbok samt om hur nÄgra pedagoger arbetar med etik i barngruppen. VÄr undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjÀlp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjÀlp av bÄde boken och varandra. Genom att anvÀnda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar frÀmst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgÄr i undersökningen som gjordes.
Att arbeta för livet eller leva för arbetet
A litterature review concerning nurses experiences of different workschedules in healthcare..
BegrÀnsning av Àthastighet och foderkonsumtion genom att försvÄra hÀstens intag av grovfoder
Utfodringen av dagens tamhÀstar tillmötesgÄr allt för sÀllan hÀstens behov av lÄnga Àttider och korta uppehÄll mellan de olika Àtperioderna. MÄnga hÀstar som fÄr
tillrÀckligt lÄnga Àttider ges ofta fri tillgÄng pÄ grovfoder, vilket istÀllet kan resultera i
att hÀstarna hamnar i en positiv energibalans och risken för att utveckla fetma ökar.
Syftet med den hÀr studien har dÀrför varit att klargöra, och fÄ underlag för rekommendationer kring hur hÀstens Àttid, foderkonsumtion och Àtbeteende pÄverkas
dÄ tillgÀngligheten till grovfodret försvÄras med hjÀlp av smÄmaskiga hönÀt och grovfoderhÀckar med trÄdgaller (?Matreducerare??). I studien anvÀndes Ätta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhÀstar och fem ridhÀstar av halvblodstyp, med en genomsnittlig Älder pÄ 14 Är. Studien utfördes som ett changeover försök, dÀr varje hÀst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönÀt,
i matreducerare och direkt pÄ golvet.
Effekten av direkt och indirekt yttre feedback pÄ sjÀlvförtroendet : En studie inom svenskt skidskytte pÄ internationell nivÄ om vilka uppfattningar trÀnare och utÀvare har om den yttre feedbackens pÄverkan pÄ idrottarnas sjÀlvförtroende
Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetrÀnare och utövare har, om hur en yttre feedback kan pÄverka utövarnas sjÀlvförtroende. För att fÄ mer information om hur utövarna reagerar pÄ feedback togs Àven trÀnarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svÄrt att som individ analysera sitt eget sjÀlvförtreonde och se vad som pÄverkar en sjÀlv. UtifrÄn intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetrÀnare som verkat pÄ internationella tÀvlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess pÄverkan pÄ utövarnas sjÀlvförtroende. Resultatet visade att yttre feedback pÄverkar utövarnas sjÀlvförtroende, varav en direkt yttre feedback ansÄgs mest kunna pÄverka sjÀlvförtroendet. En indirekt yttre feedback ansÄgs vara bra för sjÀlvförtroendet i lÀngden, om den innehöll konstruktiv information.
Matematik pÄ ett nytt sprÄk : En studie kring matematikundervisning för nyanlÀnda elever
Resultaten frÄn de nationella proven i matematik frÄn vÄrterminen 2012 visar att elever som har ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl har svÄrare att nÄ de krav som stÀlls för att eleverna ska uppnÄ betyget godkÀnt i matematik Àn de elever som har svenska som modersmÄl. Bland elever med utlÀndsk bakgrund finns en högre procentuell andel ? oavsett kön ? som inte uppnÄtt kraven. Det gÀller alla fyra delproven i matematik (Skolverket, 2012b).Studiens övergripande syfte Àr att se om och hur matematiklÀrare anpassar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever. Undersökningen ser Àven till vilka metoder matematiklÀraren anvÀnder i sin undervisning för att förstÀrka förstÄelsen i Àmnet, och hur lÀrarna planerar sin undervisning med fokus pÄ nyanlÀnda elever.
HÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete efter VÄrdvalet - Ur ett distriktssköterskeperspektiv
Bakgrund: VÄrdvalet infördes 2009 och gav patienter rÀtt att vÀlja vÄrdcentral. Detta medförde förÀndringar inom primÀrvÄrden och dÄ bl. a. för distriktssköterskor. I VÄrdvalets riktlinjer stÄr att primÀrvÄrden ska arbeta hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande.
Patienters upplevelse av god omvÄrdnadskvalitet: KÀnnetecken av god omvÄrdnad frÄn patientens perspektiv
Personal i hÀlso- och sjukvÄrd Àr Älagda att arbeta för att vÄrden skall vara av god kvalitet. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av vÄrdkvalitet och omvÄrdnadskvalitet. DÀrför Àr det av vikt att beskriva patienternas upplevelse av omvÄrdnad av god kvalitet. Genom att anvÀnda livsvÀrldsperspektiv kan patientens upplevelse av god omvÄrdnadskvalitet fÄngas. För att beskriva omvÄrdnad av god kvalitet har en analys av tio kvalitativa studier genomförts.
Motivation till pension? : En studie av Àldre i arbetslivet
DÄ medellivslÀngden bland Sveriges befolkning ökar stadigt samt att vi idag Àr friskare och piggare i högre Älder har frÄgan om pensionsÄldern Äter gjorts aktuell. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredningsgrupp för att analysera för- och nackdelar samt konsekvenserna av ett lÀngre arbetsliv. DÄ detta vÀckte mÄnga negativa reaktioner i media fÄngades vÄrt intresse för frÄgan, sÀrskilt dÄ den genomsnittliga pensionsÄldern idag ligger pÄ ca 63 Är bland mÀnniskor som anses fysiskt och psykiskt friska att arbeta fram till 65 Ärs Älder.Syftet Àr att undersöka om och i sÄ fall hur Àldre mÀnniskor kan motiveras att stanna kvar lÀngre i arbetslivet samt om det finns ett behov av motivationsteorier för Àldre mÀnniskor. Denna kunskap ska förhoppningsvis sedan kunna anvÀndas av arbetsgivare som Àr intresserade av att behÄlla sina Àldre anstÀllda samt bidra till vidare forskning runt Äldersbaserad motivationsteori.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med induktiv ansats. Forskningen har bedrivits med tvÀrsnittsdesign och empiri har huvudsakligen samlats in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.Det vi kom fram till i denna uppsats var att Àldre mÀnniskor, under rÀtt förutsÀttningar, kan motiveras att stanna kvar lÀngre i arbetslivet.