I arbetet som lärare, vare sig det är i skolan eller på förskolan kommer vi att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Syftet med undersökningen var att jämföra arbetet med språkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 år i två kulturellt olika områden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda på hur lärare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lärare och sedan sammanställt resultatet. I litteraturen har vi gått in på ett antal teorier om barns språkutveckling och hur man som pedagog eller förälder kan arbeta för att stötta barnens språkliga utveckling. Lärarna som vi intervjuade hade liknande åsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stämde inte överens med deras åsikter.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Denna studie har undersökt attityder och kunskapskällor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ?hedersrelaterat våld och förtryck?. Studien granskar också om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser när det gäller arbetet med unga män med ?hedersproblematik?. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Gymnasieskolan är precis som sina elever i ständig förändring. Snart får vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lärare själva om de beslut som fattas om deras framtid och hur påverkas de? Här möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lärare som berörs direkt av dem..

Syftet med denna litteraturstudie har varit att gå igenom den litteratur som finns tillgänglig vad gäller förebyggande av sandkolik, för att skapa en sammanställd bild över hur sandkolik hos häst kan förebyggas genom användande av olika fodermedel och utfodringstekniker. Hästar som inte utfodras direkt på marken uppmuntras inte till födosök på marken i lika stor utsträckning som hästar som utfodras direkt på marken. För hästar som vistas på sandrika marker är detta förebyggande för sandkolik, eftersom hästarna konsumerar mindre mängd sand. Marktyp i sig kan dock inte enbart ses som en riskfaktor för sandintag, utan måste sättas i samband med betesmängd eller utfodringsteknik. Däremot är förekomst av sand i marken en förutsättning för eventuell sandkonsumtion.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare år upplever hur det är att arbeta med elever som har svenska som andraspråk, och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer på en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien är totalt fyra stycken: en SVA-lärare, en NO-lärare och två SO-lärare.Resultatet visar att samtliga lärare är medvetna om att det är viktigt att arbeta med språket även i ämnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det är svårt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer är: tidsbrist, stora nivåskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ämneslärarna inom området svenska som andraspråk. Slutligen kan man ej förvänta sig att de intervjuade pedagogerna och andraspråkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, då undersökningen endast genomförts på en skola med fyra intervjuer med pedagoger..

Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lärare kan använda oss av laborativa uppgifter när eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriområde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes från två klasser i årskurs sju. Resultatet visade att många elever ansåg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att både använda sig av laborativa uppgifter och arbeta i läroboken samt att vissa elever även fick ökad förståelse för areabegreppet när de fick arbeta laborativt..

Den slutliga kvalitén på omvårdnaden påverkas av relationen mellan sjuksköterskans tillfredsställelse med arbetssituationen och organisationens uppbyggnad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier: att ha behov av stödjande introduktion för att komma in i yrkesrollen, att tvivla på sin kompetens, att ha behov av att prata med andra nyutexaminerade sjuksköterskor, att arbeta under tidspress känns som att handla utan att tänka, att bemötande styrs av egna och kollegors förväntningar samt att acceptera och förstå sin nya roll. Resultatet kan bidra till högre kvalité på omvårdnad utförd av nyutexaminerade sjuksköterskor om det blir ett bättre samarbete mellan dem och de vana sjuksköterskorna.

Denna uppsats syftar till att uppmärksamma två av de största organisationerna i världen, WTO och EU, och deras interagerande med varandra vad gäller den interna problematiken. EU, som har möjligheten att skapa en direkt effekt av internationella avtal, har stött på bekymmer när det gäller att fastställa vilken effekt GATT, samt det nu etablerade WTO-avtalet, ska ha inom rättsordningen. Det görs i uppsatsen en genomgång om vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att den direkta effekten skall gälla, och när därmed privata rättssubjekt, så som företag och individer, kan förlita sig på reglerna i domstol. Det kommer även att fokuseras på WTO:s tvistlösningsorgan och vilken status dess utlåtande får vid yrkande om skadestånd samt ogiltighet av Gemenskapens utformade rättsakter. Granskningen av rättspraxis samt i mångt och mycket generaladvokaters förslag till avgörande ger för handen att möjligheterna för rättssubjekt att förlita sig på WTO-avtalet är begränsat, och att domstolens upprepande av tidigare måls domskäl medför att ett slag om den direkta effekten har brutit ut.

Sammanfattning Syfte/frågeställning: Tandutvecklingen involverar en rad olika genetiska interaktioner som innefattar uttryck av bland annat transkriptionsfaktorer, tillväxtfaktorer och signalmolekyler. Syftet med den här uppsatsen var att systematiskt undersöka dagens vetenskapliga litteratur utifrån frågeställningen: Har uttryck av PAX9-genen en direkt påverkan på den slutliga tandstorleken hos människor? Material och metod: En systematisk litteratursökning av studier gjordes via databasen PubMed med hjälp av MeSH-termer, fritextsökning och handsökning via referenslistor. Två granskare selekterade, oberoende av varandra, kontrollerade studier på engelska samt extraherade data och bedömde kvaliteten. Resultat: Sökningen resulterade i 274 artiklar och efter genomgång av inklusions- och exklusionskriterier kvarstod 4 artiklar. Slutsats: Denna systematiska litteraturöversikt visar att PAX9-genen har en roll i tandutvecklingen, men att det vetenskapliga underlaget är bristande för att avgöra ifall genen har en direkt påverkan på den slutgiltiga tandstorleken. Studierna visar dock att en mutation av genen kan leda till avvikelser, så som avsaknad av tänder och mindre tandstorlek hos befintliga tänder.

Sammanfattning Syfte/frågeställning: Tandutvecklingen involverar en rad olika genetiska interaktioner som innefattar uttryck av bland annat transkriptionsfaktorer, tillväxtfaktorer och signalmolekyler. Syftet med den här uppsatsen var att systematiskt undersöka dagens vetenskapliga litteratur utifrån frågeställningen: Har uttryck av PAX9-genen en direkt påverkan på den slutliga tandstorleken hos människor? Material och metod: En systematisk litteratursökning av studier gjordes via databasen PubMed med hjälp av MeSH-termer, fritextsökning och handsökning via referenslistor. Två granskare selekterade, oberoende av varandra, kontrollerade studier på engelska samt extraherade data och bedömde kvaliteten. Resultat: Sökningen resulterade i 274 artiklar och efter genomgång av inklusions- och exklusionskriterier kvarstod 4 artiklar. Slutsats: Denna systematiska litteraturöversikt visar att PAX9-genen har en roll i tandutvecklingen, men att det vetenskapliga underlaget är bristande för att avgöra ifall genen har en direkt påverkan på den slutgiltiga tandstorleken. Studierna visar dock att en mutation av genen kan leda till avvikelser, så som avsaknad av tänder och mindre tandstorlek hos befintliga tänder.

Undersökningen behandlar hur man som pedagog kan bemöta och arbeta med utagerande beteende hos barn i förskoleålder, ur ett pedagogiskt perspektiv. Utagerande beteende definieras som något som märks, alltså hörs och syns väldigt tydligt och det kan ha många bakomliggande orsaker. Relationsskapande, rutiner, att hitta strategier och ett aktivt arbete med lek har visat sig vara huvudstenarna för att bemöta och arbeta med utagerande barn på ett bra sätt. Undersökningen är av kvalitativ sort och empirin har samlats in genom intervjuer och observationer av pedagoger. Därefter har resultaten jämförts med litteratur som behandlar ämnet..

Bojan Tomicic: Musiken och tekniken. En översikt över teknikens inflytande inom populärmusiken. - Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C- uppsats (60 p). Tekniken har alltid varit av största vikt för musiken. De stora tekniska uppfinningarna har påverkat både musikproduktion och musiklyssnande.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.