Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är.

Enda sedan den först introducerades på 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen människor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 år, och idag är det vanligare med en mobiltelefon än en fast telefon. En populär variant av mobiltelefonen är den så kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjänster än i en traditionell mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, så kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP är främst att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria vilket gör dessa tjänster utmärkta för långdistanssamtal. I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP växer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intäkter.

Att våga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoängTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar måste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhället. Här spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestämmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lärare, och elever. Men deras uppdrag är komplext eftersom implementering är svårhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs både av kommunen och inifrån den egna skolan. Därför är det inte självklart hur skolcheferna idag jobbar för att främja digital kompetens i skolan.

Enligt ångerrätten i distans- och hemförsäljningslagen 2:12, har en konsument rätt att frånträda ett distansavtal gällande köp av en vara (eller tjänst) förutsatt att varan återsänds till näringsidkaren i väsentligen oförändrat skick. Ångerrätten har sitt ursprung i både EU-rättsliga direktiv och svensk köprättslig tradition. Vad som i praktiken med avses med i väsentligen oförändrat skick preciseras inte i lag eller förarbeten. Av lagen och lagens förarbeten framgår dock att motivet med bestämmelsen är att konsumenten ska ha rätt att vidta de åtgärder som krävs för att kunna undersöka varan utan att ångerrätten förverkas. Tolkningen av rekvisitet vållar särskilda problem gällande ångerrätt avseende användarinteraktiva hemelektronikprodukter, exempelvis datorer.Enligt rådande svensk rättsordning är Allmänna reklamationsnämnden den instans där tvister rörande tolkningen av rekvisitet i väsentligen oförändrat skick mellan näringsidkare och konsumenter avgörs.

Den digitala utvecklingen både i samhället i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. Många ungdomar idag har tillgång till digitala verktyg så som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta ställer nya krav på utbildning och därmed också nya krav på lärarna. Ett urval av matematiklärare på gymnasienivå fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivå de anser sig ha med avseende tre huvudområdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ämnesinnehåll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lärarna anser sig ha en hög kunskapsnivå med avseende på pedagogik och ämnesinnehåll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivån ligger lägre när det gäller teknik och då framförallt den rent tekniska biten (t.ex.

Virtualisering av datorer rent generellt innebär att man delar upp hela eller delar av enmaskinkonfiguration i flera exekveringsmiljöer. Det är inte bara datorn i sig som kanvirtualiseras utan även delar av det, såsom minnen, lagring och nätverk. Virtualiseringanvänds ofta för att kunna nyttja systemets resurser mer effektivt. En hypervisorfungerar som ett lager mellan operativsystemet och den underliggande hårdvaran. Meden hypervisor har virtuella maskiner sitt egna operativsystems kärna.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling.

På senaste tid har fler och fler företag börjat utrusta sin personal med elektroniska verktyg för beslutsstöd i mobila sammanhang. Laptops (bärbara datorer) har länge dominerat marknaden för det användningsområde som i uppsatsen kallas "mobil business intelligence". I takt med att mobiltelefoner har fått bättre prestanda och utökad funktionalitet har idén om att göra mobiltelefoner touchskärm-baserade gett upphov för begreppet "smartphones". Efter den stora succén med touchskärm-baserade enheter i fockformat har större varianter introducerats och marknadsförts som både pek- och läsplatta (eng. Tablet computer).

Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt är den psykiska hälsan central för individens möjlighet att fungera i samhället. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa framför allt hos vuxna men även hos barn. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hälsa. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.

Att lära sig programmera på nybörjarnivå inom ramen för en högskoleutbildning är en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smärtsam eller rent av oöverstiglig. Varför är det så och hur kan man hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lära sig? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag tittat på två olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lärare från de båda programmen och ställt frågor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen på programmering, upplevda svårigheter med att lära sig programmera och tänkbara orsaker till dessa svårigheter. Resultaten från intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar föreställningar och förhållningssätt i formandet av programmeringskunskap såväl som mer övergripande frågor kring epistemologiska utgångspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus på programmeringskunskap.

Den här uppsatsen har som syfte att se om det finns skillnader i hur föräldrar och barn uppfattar datorspelande men även om pojkar och flickor ser datorspelande på olika sätt. Datorspelande finns i många former och har blivit en stor del av vardagen, speciellt när det gäller dagens generation som är uppvuxna i ett konsumtionssamhälle där media ofta vänder sig till de unga konsumenterna. För att undersöka om det skiljer sig i hur barn och deras föräldrar upplever datorspelande har en enkätundersökning genomförts på en skolklass i årskurs 7 samt deras föräldrar, samtliga 25 elever och 18 av de 25 tillfrågade föräldrarna svarade på enkäten, svaren samt den tidigare forskningen som redovisas ligger till grund för materialet i den här studien. Då studien stötte på en del problem som ledde till ett byte från kvalitativ till kvantitativ metod kommer konsekvenserna det hade för studien att redovisas mer ingående i metod delen. Resultaten i studien berör huruvida barn och föräldrar ser olika eller lika i fråga om datorspelade.

Att lära sig programmera på nybörjarnivå inom ramen för en högskoleutbildning är en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smärtsam eller rent av oöverstiglig. Varför är det så och hur kan man hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lära sig? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag tittat på två olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lärare från de båda programmen och ställt frågor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen på programmering, upplevda svårigheter med att lära sig programmera och tänkbara orsaker till dessa svårigheter. Resultaten från intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar föreställningar och förhållningssätt i formandet av programmeringskunskap såväl som mer övergripande frågor kring epistemologiska utgångspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus på programmeringskunskap.

Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning.