Inom byggbranschen kan man se att hårdnande konkurrens samt ökande materialpriser leder till minskande marginaler för företagen verksamma inom branschen. Med denna bakgrund blir samtliga kostnader viktiga att kontrollera och följa upp. En kostnadstyp som ofta blir något försummad är omkostnaderna för byggprojekt. Dessa kostnader följs bäst upp med kontinuerliga avstämningar under produktionstiden samt erfarenhetsåterföringar efter avslutat projekt. Som hjälpmedel för kontroll av dessa kostnader under produktionstiden finns produktionskalkylen.

På uppdrag av Lidingöstad har en undersökning av gamla Lidingöbrons nuvarande tillstånd inletts. Uppdraget har gått till Carlbro AB, Stockholm som har anlitat Institutionen för byggvetenskap vid KTH för att utföra töjningsmätningar vid tågpassage över bron vilka gjordes under början av oktober 2003, [1]. Detta examensarbete gjordes i samband med dessa undersökningar.Lidingöbron är i huvudsak en fackverksbro med i regel 50 m spannindelning med undantag av ett bågspann och ett längre fack på 70 m. Den har en totallängd på ca 730 m. Lidingöbron togs i bruk 1925.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring särskiljande undervisningsformer. Närmare preciserat är syftet med studien att undersöka hur särskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av särskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna särskiljande lösningar? I vilken mån framträder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgångspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgångspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet såväl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

Föreliggande rapport redovisar resultat från den svenska pilotstudien inom det internationella s.k. SINR-projektet (Societal Images of Natural Recovery). Detta projekt syftar till ökad kunskap om hur olika synsätt, hos allmänheten såväl som inom olika professionella grupper, påverkar människor möjligheter att komma tillrätta med olika former av missbruk. Som ett första steg i projektet har i hittills sex större städer i fem olika länder ett mindre antal svarande, representerande olika samhällsgrupper, tillfrågats om sin uppfattning om möjligheterna att på egen hand ta sig ur olika slag av missbruksproblem. Den svenska pilotstudien har, på uppdrag av FoU-enheten, av tre socionomstuderande vid Stockholms universitet i form av ett examensarbete.

Syftet med denna studie har varit att, med utgångspunkt från marinens haveristatistik för grundstötningar, söka dominerande riskfaktorer för fartygens framförande, se i vilken omfattning uppföljning genomförs och hur dragna erfarenheten används och kan utvecklas inom militär sjöfart. Vi har även undersökt om det går att finna några gemensamma orsakssamband mellan olika attribut för fartyg som grundstöter. De viktigaste iakttagelserna i studierna är att: ?    risker i samband med praktisk navigationsutbildning i skärgård bör analyseras vidare, varvid kommunicerade färdighetsnivåer, dess bibehållande och examination utgör centrala delar?    risker i samband med omorganiseringar och nya organisationer bör klarläggas?    risker vid nya fartygssystem eller metoder bör analyseras?    avvikelsesystemet i Försvarsmaktens sjösäkerhetssystem kan i sig angränsa till större avvikelse?    systemet fungerar inte fullt ut, då förmågan brister i att långsiktigt och systematiskt identifiera, analysera och förankra betydelsefull kunskap?    avvikelserapporteringssystemet, DIUS-M, har stora brister. Återrapportering, revisionsresultat och rapportering av ?närahändelser/near misses? inom nautik saknas i stort sett helt.

 Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsidealSyftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld.

Skogsbruket på det norska Västlandet har behov av nya och mer rationella metoder och hjälpmedel för bland annat vägbyggnad och planläggning. GPS är ett satellitbaserat navigationssystem som förväntas ha goda förutsättningar för att underlätta dessa verksamheter. Då GPS-signalerna påverkas av hindrande topografi och vegetation är förhållandena på Västlandet, med stor höjdvariation och tät skog, mycket svåra. Följdaktligen är det angeläget att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar resultatet, hur tillförlitlig en beräknad GPS-koordinat kan förväntas vara, samt vilka möjligheter som fmns för att bedöma denna tillförlitlighet. I denna studie undersöktes vilka möjligheter som finns för att (l) på förhand, (2) i fält och (3) i efterhand kunna bedöma tillförlitligheten till en beräknad GPS-koordinat.

Vägverket och Energimyndigheten har ombett AVL MTC att undersöka metoderför att mäta och simulera bränsleförbrukning och utsläpp för tunga fordonuttryckt i gram per kilometer (avstånds specifikt)AVL MTC publicerade år 2000 en rapport som visade en mycket god korrelationmellan statiska motor körcykler körda på motordynamometer och som sedansimuleras på en chassidynamometer för tunga fordon [15]. Rapporten visadeäven att korrelationen mellan en transientakörcykler som körts både påmotordynamometer och sedan simuleras på en chassidynamometer inte varlika god. Tester som utförs på en motordynamometer är mycket mer direktverkande på testobjektet. När motorn är monterad i ett fordon som sedantestats på en chassidynamometer kommer den att fungera som ett merdynamiskt system, tackvare exempelvis påverkan av drivlinan tillsammans medväxellåda och däck. Även tester på väg som utförts på AVL MTC visar att vissatunga motorer förbrukar mer bränsle och släpper ut mer emissioner när de ärmonterad i tunga fordon, som körs under verkliga körförhållanden, jämfört medmotorns certifieringsprovningsresultat.

Syfte: Syftet med mitt arbete är att söka de idémässiga tanketraditionerna bakom människan försök att hitta vetenskapliga verktyg för att mäta världen. Människans önskan att mäta mänskliga egenskaper har tagit sig olika uttryck i olika tider och sammanhang. Mina frågor genom arbetet är: 1. Varifrån kommer önskan och hur uppstod behovet av att mäta världen? I denna fråga finns också delfrågorna vilka är det som drivit på denna önskan och hur framväxandet av en apparat för att mäta världen skedde? 2.