Detta arbete belyser stora delar av området lokalhyra, vad avser främst hyresgästens samt hyresvärdens rättigheter och skyldigheter. Den övervägande delen av lagstiftningen är dispositiv, vilket resulterar i att en exakthet beträffande hyresförhållandena nås först vid beaktande av varje enskilt fall. Det specifika avtalet blir således av stor betydelse. Syftet med denna uppsats är att ? genom en klassisk juridisk metod ? med utgångspunkten i gällande rätt, jämföra hur denna modifieras i ett på området ofta förekommande standardavtal.

Det primära syftet med denna mindre offerstudie är att undersöka erfarenheter och upplevelser av utsatthet för hatbrott bland personer med afrikansk bakgrund. En del av syftet är även att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av polisens bemötande samt få en inblick i hur polisen arbetar med och hanterar hatbrott och mångfald. Centralt i studien är också vilka konsekvenser utsattheten och bemötandet kan medföra för individer men även större grupper och gemenskaper. Frågeställningarna som kommer att undersökas är därför: Vilka upplevelser och erfarenheter av utsatthet för hatbrott berättar personer med afrikansk bakgrund om? Vilka upplevelser och erfarenheter av polisens bemötande berättar personer med afrikansk bakgrund om? och Vilka arbetsinsatser mot hatbrott och mångfald berättar poliser om?Kvalitativa intervjuer har utförts med fem personer som har afrikansk bakgrund och där syftet med intervjuerna var att låta dem berätta om sina upplevelser och erfarenheter av hatbrott.

Every year, approximately 17 500 drunk drivers are sued in Sweden. Of these, only 10 percent are women. The women are therefore considered a minority. In this study, I have taken interest in how the female drunk driver is constructed implemented by the probation service. By using critical discourse analysis I have found that the woman in these investigations is contributed the role of a deviant in two senses.

Studien utreder tillämpningen av korrigeringsregeln i 14 kap 19 § IL vad avser räntor på krediter mellan koncernbolag med olika hemvistländer. Som grund för arbetet presenteras bl a 13 rättsfall, som belyser olika aspekter av problematiken. Den ändring av det aktuella lagrummet som genomfördes 1983 ges också betydande utrymme i framställningen. Materialet har delats upp med avseende på 1) skillnaden mellan lån och aktieägartillskott, 2) marknadsmässig nivå på räntan samt 3) affärsmässiga skäl till avvikelse från marknadsmässiga villkor. Den efterföljande analysen berör bl a hur misstag i bokföringen hanteras, hur marknadsmässiga villkor fastställs när ett avtal inte hade varit möjligt utanför koncernförhållandet och hur referensräntor fastställs.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsområdet. Ur Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi även valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att använda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket även presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. Våra frågeställningar är: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna värdesätter högre än andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhåller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhället gällande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillämpa i undersökningen är kvalitativ intervju.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle där olika etniciteter integreras med varandra och segregeras från varandra. Något som avspeglar sig på skolväsendet. Det framkommer att skolans elever oreflekterat kategoriseras och grupperas utifrån etnisk bakgrund. Något som mynnar ut i syftet med detta arbete som problematiserar skolpersonals förhållningssätt till elever utifrån deras etniska bakgrund Arbetet bygger på en litteraturstudie där ett antal tidigare utförda kvalitativa studier ligger som grund. Jag har främst använt mig av tre avhandlingar och därtill ett antal vetenskapliga artiklar.De grupperingar och kategorier som framträder inom skolan skapas utifrån en norm som gestaltas i form av en mall för hur en elev ska vara.  .

SammanfattningSegerström Automotive tillverkar plåtkomponenter till kunder som Scania, Stiga och Volvo. Företaget befinner sig i en expansiv fas, men konkurrensen på marknaden är hård och kraven på god kvalitet höga. Företaget är kvalitets- och miljöcertifierat. Som del i förbättrings- och kvalitetsarbetet har en nystart av verksamhetens produktionssystem, SAPS (Segerström Automotive Production System), skett. Ett av företagets mål för de närmsta åren är att minska antalet externa reklamationer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus. Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet.

Syftet med vår studie var att undersöka allmänsjuksköterskans tankar, känslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vår empiriska kvalitativa studie besvaras våra tre frågeställningar: "Hur upplever allmänsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmänsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgång eller som ett hinder?" och "Vad anser allmänsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter från tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra kategorier. I vår första kategori presenteras allmänsjuksköterskans tankar och känslor kring avvikelserapportering och i kategori två och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser.

Trots att ämnet svenska som andraspråk sedan en tid tillbaka ses som jämställt med modersmålssvenska, finns hos vissa flerspråkiga elever ett motstånd och en motvilja till att delta i svenska som andraspråksundervisning. Tidigare forskning på området visar på att attityder gentemot ämnet ofta präglas av negativa föreställningar, något som kan antas påverka de flerspråkiga elevernas inställning. Denna uppsats undersöker flerspråkiga elevers attityder till flerspråkighet och ämnet svenska som andraspråk, samt hur dessa påverkar deras självbild och identitet. Ett övergripande syfte är att nå en ökad förståelse för de processer och faktorer som påverkar ämnets status och position i skolan och samhället i stort.Då studiens syfte är att förstå och förklara elevers erfarenheter och åsikter, genomförs en kvalitativ intervjustudie. Åtta flerspråkiga gymnasieelever från två gymnasieskolor i Stockholms ytterområden har intervjuats.

Menopause is a complex, paradoxical totality and every menopausal experience is differentfrom the other. This essay aims to capture some of the experiences surrounding it.The main questions is what it is that the women of the study share about menopause, andhow they talk about it. The material consists of interviews with eight women from the ages 51to 81, all of whom are either in menopause or have come out of it, and narratives collectedpartly on my own website ?Övergången? (?Transition?) and on the Internet via blogs and adiscussion board on menopause.Using Goffmans theories on interaction and roles and theories about gender and age as asocial construction I discovered that it is ambiguous messages that are thrown at the middleaged woman in menopause. Menopause is not always a welcome part of the role as a woman.The menopause is also associated with aging and a woman is expected to experiencemenopause during a certain age and period in the life schedule, often the middle age.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam.

Detta är en uppsats med syfte att analysera och motbevisa den allmänna föreställningen om att endast högerextremister och Nationalsocialister begår hatbrott. Detta görs med hjälp av frågor som, varför existerar denna föreställning? Vilka antaganden tas i ett sådan föreställning? Vilka är motargumenten? Med hjälp av en diskursanalys, analyseras rapporteringen av ett hatbrott från ett antal tidningsartiklar, för att på så vis kunna visa hur media osynliggör de personer som utför hatbrott men inte definierar sig som extremister. Vidare handlar uppsatsen om ett upprätthållande av heternormativiten dels genom hatbrott men även konstruktionen av det avvikande..

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam.