Syftet med denna studie är att undersöka gränserna för den disciplinerade socialiteten igrundskolan, hur gränserna sätts och hur avvikare konstrueras. Empirin baseras på intervjuermed en elev som under sin skolgång utvecklade en Avvikaridentitet, samt elevens föräldrar ochrektor.Analyserna visar att gränserna för den disciplinerade socialiteten blir snävare med åren. Frånen öppen friare socialitet i förskolan till allt mindre utrymme för individuella olikheter igrundskolan.Kollektiva abstrakta restriktioner sätts upp av en maktfull grupp (pedagogerna och rektorn)som bygger på öppna regler (styrdokument, skolans regler) men även dolda (den doldaläroplanen). Utifrån dessa skapas och förhandlas individuella konkreta restriktioner fram. Närindividen bryter mot de individuella restriktionerna finns risken att denna stigmatiseras utifrån enabstrakt kategorisering som av den maktfulla gruppen projiceras på individen.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssätt vad gäller den specialpedagogiska undervisningen är med om att konstruera, och möjligtvis upprätthålla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts på hur de elever som går i särskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrån följande frågeställningar: ? Hur beskriver skolans elever den särskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna på de elever som undervisas i särskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs där kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.