Feministisk genusforskning och genusforskning inom socialt arbete visar att både människor i stort och klienter konstrueras olika beroende på kön, sexualitet, klass och etnicitet. Den myndighetsutövande maktdimensionen gör målgruppen socialsekreterare särskilt intressanta att studera.Syftet med uppsatsen var att undersöka konstruktion av klienter med hemlöshets- och/eller missbruksproblematik. Frågeställningarna var: hur konstrueras klienterna i relation till kön, sexualitet, klass och etnicitet? Vilka diskurser kan urskiljas rörande konstruktion av denna grupp klienter? Vilka implikationer/konsekvenser har detta för maktaspekten i arbetet/mötet mellan klient och socialsekreterare?Studien baserades på tre fokusgruppintervjuer med socialsekreterare från två olika stadsdelar och 20 sociala utredningar. Använda begrepp från feministisk teoribildning hämtades från genusteori, queerteori, klassteori och postkolonial teori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka satsadverbialplaceringen i huvudsatser och bisatser hos andraspråksinlärare av svenska på motsvarande SFI C nivå. Undersökningens informanter är åtta andraspråksinlärare i åldrarna 17-19 år, vilka läser kursen i långsam respektive snabb studietakt. Undersökningen syftar även till att ta reda på om det finns skillnader mellan receptiva (språkförstå-else) respektive produktiva (språkanvändning) kunskaper samt undersöka om det finns skillnader i användningen av några vanligt förekommande satsadverbial. Vidare syftar undersökningen till att se om det finns skillnader i satsadverbialplaceringen mellan snabb respektive långsam inlärnings-grupp. Det analyserade materialet består av informanternas egenproducerade texter till ett antal bil-der, där de ombeds använda ett antal satsadverbial, samt ett lucktest, där satsadverbialen är bort-plockade.Resultaten visar att satsadverbialplaceringen i huvudsatser är till mer än hälften korrekt i både produktiva och receptiva kunskaper.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras sj?älvkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ?Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare?? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin.

Vårt syfte är att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess normalitet upprätthålls genom positiva och negativa sanktioner med särskilt fokus på maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation där vi följde ishockeylaget Pucksta under två veckor. Vi följde dem på alla deras schemalagda träningspass under denna tid och även i omklädningsrummet där vi förde informella samtal med spelarna men också tränare och ledare. Resultatet visar att det är viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen än att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och använder sanktioner för att upprätthålla en normalitet. Konformitet är ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stärker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares erfarenheter av en förskola som är anpassad till alla barn. Det har även undersökts hur etablerade olika begrepp är i den dagliga verksamheten såsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollärare på två förskolor i Skåne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade på att begreppen normalitet och olikheter är väl använda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av symbolisk interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data.

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtionFörfattare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsatsExaminator: Magnus Ring Handledare: Åke NilsénSyfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material.

Den 1 februari 2003 trädde den lagändring som innebar att homosexuella par fick lov att prövas som adoptivföräldrar i kraft. Inför lagändringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte är att visa på att vad som menas med familj och föräldraskap är en konstruktion. Målet är därför att framhålla att det som antas vara neutrala fakta tvärtom är resultatet av åsikter, normer och värderingar. I anslutning till syftet har huvudfrågeställningen varit att titta på hur familj och föräldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frågeställningen har följande underfrågor ställts: hur beskrivs homosexuella familjer och föräldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstå rapporten som en del av kärnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgår dels från Foucaults teori om skillnad där begreppen normalitet och avvikande varit vägledande och dels från familjesociologisk teori om familjens individualisering.

In this paper I will examine the five Pussy Riot music videos that the group has published online on their official You Tube website. I will examine them through a ?gender lens? looking at their visual representations of gender vis-à-vis the hegemonic gender discourse in Russia. In addition I will examine their potential effects and if/how these visual representations can be understood as resistance.In my study I will take on a constructionist approach and the main theories being used to understand and analyze the Pussy Riot music videos are discourse- and representational theory including deconstruction, performativity and the social construction of gender as well as ?in-between? and deviant representations.

Vårt syfte är att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess normalitet upprätthålls genom positiva och negativa sanktioner med särskilt fokus på maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation där vi följde ishockeylaget Pucksta under två veckor. Vi följde dem på alla deras schemalagda träningspass under denna tid och även i omklädningsrummet där vi förde informella samtal med spelarna men också tränare och ledare. Resultatet visar att det är viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen än att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och använder sanktioner för att upprätthålla en normalitet. Konformitet är ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stärker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde.

Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa metoder undersöka omgivningens betydelse för hur en ADHD-diagnostiserad individ upplever sin livskvalitet samt undersöka vilka faktorer som är av betydelse för den diagnostiserades välmående. Det material som presenteras har genererats utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som antingen är diagnostiserade med ADHD, lever i nära relation med en ADHD-diagnostiserad individ eller arbetar med ADHD. Det presenterade materialet analyseras sedan utifrån relevanta socialpsykologiska teorier av Becker (2006), Goffman (2006) och May (2013).Resultatet visar att omgivningen har en stor betydelse för hur den ADHD-diagnostiserade individen upplever sin livskvalitet. Den problematik som ADHD-diagnosen bidrar med försvårar för individen att leva upp till de krav och normer som förväntas av deras omgivning. Detta leder till att den diagnostiserade individen kan definieras som avvikande från gruppen och riskerar att hamna i ett utanförskap. Individen riskerar att identifiera sig med de egenskaper som omgivningen tilldelar den för att leva upp till de rollförväntningar som ställs på den och spela en roll de inte trivs med i strävan efter bekräftelse och att känna tillhörighet..

Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde.

Syftet i denna uppsats är att undersöka hur lärare i grundskolan talar om och förhåller sig till normalitet och avvikelse hos elever i en klassrumsmiljö. Vi undersöker även hur lärare säger sig hantera elevers avvikelse samt vilka åtgärder de vidtar. Då vi antagit en diskursanalytisk metodansats har vi sökt mönster i lärarnas tal som bildar diskurser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare, som arbetar på skolor belägna i olika typer av bostadsområden. Dessa skolor presenteras i studien som; landsbygdsskola, innerstadsskola och mångkulturell skola.