Förändring är ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre oväntat. Oavsett hur välkommen en förändring är har vi att förhålla oss till dess konsekvenser och innebörder. Människans förmåga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förändrade livsvillkor är av betydelse för hennes välmående och känsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhälleliga normer inverkar på hur sociala grupper och förhållanden definieras och värderas. Ett par av de människor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnära upplevelse och samhälleliga föreställningar.

I vår undersökning vill vi synliggöra hur ungdomar tänker kring homosexualitet. Forskning kring ämnet homosexualitet bland ungdomar är viktigt för att visa alla de fördomar som finns i skolan och övriga samhället som i sin tur leder till att ungdomar med avvikande sexualitet mår psykiskt dåligt. Ämnet homosexualitet är ett brett forskningsområde. I vår undersökning har vi valt att behandla kunskapsbakgrunden med både avhandlingar, vetenskapliga artiklar, rapporter och organisationers information för att få en heltäckande bakgrund av vårt ämnesval. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi delat ut enkäter till tre olika gymnasieklasser.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för åren 2008 till 2010. Syfte är att titta på hur integrationspolitiken är organiserad, vilka beskrivningar och föreställningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan få i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten är diskursteori där fokus ligger på språket och hur föreställningar om verkligheten organiseras. I studien påvisas hur integrationspolitiken bygger på en föreställning om ett homogent och harmoniskt samhälle. ?Utanförskap? och ?mångfald? upprättas som yttre gränser för samhället och som hot mot ordningen.

Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. Därför är det intressant att veta om någon av dessa kan kopplas till den svenska synen på sjökrigföring, och om någon av dessa i så fall haft större inflytande.Undersökningen bygger på att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jämföras med hur de olika teoretikerna ser på respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det råder konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnås och deras faktiska tillämpbarhet. Utifrån det konstateras att den svenska synen på sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitära teoretikers tankar. Corbett och Vego är de teoretiker som ligger närmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser.

Studiens syfte var att undersöka hur unga människor ser på arbete och arbetslöshet. För äldre generationer är arbetet förutom en källa till försörjning även en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebär ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning så att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att få svar på frågan intervjuade vi nio ungdomar, såväl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser på saken. Vi utgick från ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, där vi eftersträvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i våra intervjuer.

I det nutida västerländska samhället är frågor kring etnicitet, identitet och vithet ständigt aktuella. Politiska framgångar i många europeiska länder för högerextrema partier lyfter återigen fram frågor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebär och får för konsekvenser i samhället. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina föräldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrån föreställningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser på framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning är i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhället när de blev äldre.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och med vilka medel det skrämmande i John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in skapas, hur detta förmedlas till läsaren och vilka konsekvenser detta får samt att undersöka på vilket sätt vampyren Eli skiljer sig från den traditionella vampyren.Utgångspunkt i romanen är den mänskliga kroppen och särskilt fokus läggs vid kroppsvätskor, kroppslukter, det sexuellt avvikande och den deformerade kroppen. Gestaltningen av detta handlar om ett brytande mot tabun och etablerade normer som finns i vårt samhälle i dag. Detta skapar känslor av obehag och äckel hos läsaren. Ajvide Lindqvist använder sig av det groteska i syfte att illustrera de obekvämligheter som vi inte vill kännas vid.Eli skiljer sig från den traditionella vampyren genom att vara ett barn och genom att kunna uppfattas som flicka. Här finns också en komplexitet vad gäller kön, då Eli kan sägas vara intergender ? av ett odefinierbart kön som ligger bortom de vanliga kategorierna "man" och "kvinna"..

Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år.Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare..

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ?taket? för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children?s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier.

Syftet med denna studie är att belysa normer och värderingar som genomsyrar Socialtjänstens bedömningar av ungdomarnas beteende ur ett genusperspektiv. Vi ställde oss frågorna:Hur speglar och upprätthåller Socialtjänsten de traditionella föreställningar, normer och värderingar vad gäller kvinnligt och manligt?                                                                                                         Utifrån vilka värderingar och könsrelaterade uppfattningar bedöms, skildras och konstrueras flickor respektive pojkar av socialarbetaren?Vi har kommit fram till att det råder en könsuppdelning inom Socialtjänsten. Resultatet visar att beskrivningen av pojkar och flickor konstrueras på olika sätt. Det används stereotypiska beskrivningar och olika värderingar för både pojkar och flickor.

Syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och föräldrar formulerade sig angående träningsskolans högstadieelevers placering på en 1-6 skola och inte på en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen på personer med handikapp förändrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och två rektorer på tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om träningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna går på 1-6 skolor och inte på högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angående elevernas framtid i ett föränderligt samhälle.Det framkom i undersökningen att träningsskolans högstadieelever, kunskapsmässigt, låg närmare i nivå med eleverna på 1-6 skolan än på högstadiet, men att det var svårt att samarbeta eftersom träningsskolans elever blev så avvikande p.g.a.

            Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HäggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ÄmnesordIntern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill säga exempelvis familjemedlemmar. Det är dem vi har valt att belysa i vår uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom ämnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen ägnats åt alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har därför valt att inrikta oss på vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande föräldrar, vars barndom alltså varit långt ifrån ?normal?.Syftet var att undersöka hur deras uppväxt har sett ut och hur den har påverkat deras liv idag.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av kränkande behandlingar i skolan genom elevers berättelser. För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser på två olika skolor. Eleverna har fått skriva en berättelse där de själva har blivit utsatta för en kränkning. Metoden i vårt arbete har varit att analysera elevernas berättelser, dvs. vi har använt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av kränkande behandling.

Bakgrund: Alla fosteravvikelser kan inte påvisas under graviditeten. Missbildningar kan vara ärftliga, men även miljöfaktorer kan vara orsaken. Fyra procent av alla barn som föds i Sverige har en missbildning. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett oväntat besked under graviditeten och att få ett barn med missbildning. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa och en kvantitativ artikel.