Utgångspunkten för denna studie är att arbete och studier är och förblir en stor del av människors identitet. Idag är arbetslösheten bland unga hög och inte alla väljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi ämnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstås utifrån rådande diskurser i dagens senmoderna samhälle. Frågorna denna studie har för avsikt att besvara är: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer påverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstås utifrån det senmoderna samhället och rådande diskurser? Metoden är kvalitativ i form av livsberättelseintervjuer av åtta unga vuxna i åldrarna 20-29 år som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Syftet med studien var att spegla den bild av Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet som framkommer i tidningar mellan 23 januari 1933 till 6 februari 1933. För att kunna göra detta grundades undersökningarna på tre frågeställningar: Hur framställs Hitler och det nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet i tidningarna? Går det att finna någon skillnad beroende på vilken politiska inriktningen tidningarna har? Går det att finna någon skillnad mellan länderna?                     Källorna i studien består av åtta nordiska tidningar från Norge (Aftenposten och Arbeiderbladet), Danmark (Berlingske Tidende och ØstsJællands Folkeblad), Finland (Hufvudstadsbladet) och Sverige (Gefle Dagblad, Arbetarbladet och Norrlandposten). Bilden av Hitler har varierat genom tiderna och hans namn har förknippats med ord som bland annat diktator, ledare, beskyddare, människa och monster. Men genom att det fanns väldigt lite skrivet om Hitler under hans levnad blir tidningar ett sätt att närma sig vad hans samtida samhälle ansåg om honom.

Målet med detta examensarbete är att undersöka hur de metallurgiska och fysikaliska egenskaperna på direktreduktionspelletsen av kvalitetn KPRS (Kiruna Pellets Reduktion Special) påverkas av förändringar i nedmalningsgrad, järnmalmskoncentratets nedmalningsgrad med avseende på specifika yta och tillsatsmedlets mätt i procent mindre än 45µm. Försöken utfördes i laboratorieskala med upplägg enligt ett fullfaktorförsök. Järnmalmskoncentratet och tillsatsmedlet som används vid försöken har tagits ut från anrikningsprocessen, av detta material har sedan pellets tillverkas i en så kallad pot furnace som kan simulera pelletsprocessen. På färdiga pellets har det sedan utförts en rad tester. Då försöken med nedmalningsgrad ej var fullt genomförbara kompletterades arbetet med en multivariat studie av ATH.

Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking.

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan märka att ett barn har känslomässiga problem genom att det har svårt att ta kontakt med de andra barnen och har svårt att identifiera sina verkliga känslor i en särskild situation, vilket gör att barnet har svårt att visa sina känslor. Barnet visar ilska när han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet när han/hon inte har lust att göra någonting. Barnet måste lära sig att känna igen olika känslor hos sig själv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina föräldrar på ett adekvat sätt där samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg är förbjudna känslor, kan barnet ha svårt att bemöta en person som blir arg på honom.

Studier på finkorniga jordar har gjorts i åratal och de mekaniska egenskaperna är relativt välkända vid det här laget. Då just finkoriga jordars egenskaper ofta är den bakomliggande faktorn för stabilitetsproblem som sättningar, skred och ras lämpar det sig att göra tester på just dessa. De är dessutom enkla att utföra laborationer på då metoderna som används är väl beprövade. Att undersöka grovkorniga jordars mekaniska egenskaper är dock inte lika vanligt, dels för att det finns väldigt få apparater konstruerade för detta ändamål och dels för att arbetsbördan blir många gånger större. I Sverige är jordarten morän vanligast förekommande och den består av en blandning av stora och små partiklar.

I denna uppsats har jag försökt finna spåren av en eventuell bonde-elit i Ljusdal under 1600-talet genom att kartlägga nämndemännens förhållanden eftersom de innehade ett förtroendeuppdrag, och för att de av flera forskare sägs komma från de mest ansedda och rikaste bondsläkterna. Jag vill börja med att sammanfatta metoden som använts: Nämndemännens namn och by har antecknats för varje förekommande år 1600-1699. Nämndemännen har förts in i en databas när de förekommer första gången i protokollen vilket har resulterat i 120 unika nämndemän. Mantalslängder, jordeböcker och tiondelängder har samkörts för att identifiera nämndemännen. Antalet identifierade nämndemän är 88 stycken.

Det här är ett examensarbete på 30 hp utfört 2012 på vid institutionen för stad och land på SLU i Ultuna. Bakgrunden är att Stockholm under flera års tid har haft en väldigt repressiv inställning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skärpt klotterpolicy i vilken det fastslås att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fått utstå mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.