Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutAvverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid Avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutAvverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall.

According to FSC (Forest Stewardship Council) shall at least a mean of 10 trees per hectare including riparian zones and other areas with high biological values be left in final felling. In addition large clear areas should not be created and all retained trees with high environmental value shall be spared. To leave trees in final felling means a lower cutting volume and hence a lower income from the cutting, but it also means that the production in the next generation becomes less because of competition. The aim of this study was to evaluate the effect retained trees have on the production in the new generation of forest, and to investigate if there is any way to lower this effect. The environmental care has also been estimated by the amount left in final felling.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

During some time there has been a debate whether or not logging contractors? profitability can be considered poor. The contractors? situation is important for maintaining long term relationships and continuity in the forest industry. A thorough analytic picture is however missing.

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en Avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsAvverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en Avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsAvverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

The aim of this report was to quantify the accumulation of carbon dioxide (CO2) and methane (CH4) in ice-covered lakes in winter (October-March) during three consecutive years, and to assess whether the concentrations of DIC and CH4, as well as the ratio DIC:CH4 differs between years and between lakes affected by clearcutting and untreated reference lakes. Water- and gas samples were collected from four boreal lakes (two affected by clearcutting and two untreated reference lakes) located in Västerbottens inland in spring. The lakes were found to accumulate on average 91, 55, and 84 mgCm-2d-1 during winters 2012-2013, 2013-2014, and 2014-2015, mostly originating from CO2. The concentrations of DIC (autumn and spring) were higher in the affected clear-cut lakes compared to reference lakes for all years, including the reference year (2012-2013) before clear-cutting. No such difference was found for CH4 or the ratio DIC:CH4.

Br. Svensson Skog var tidigare specialiserade på drivning. De senaste åren ha de försökt lösa branschens problem. Företaget har breddat sin verksamhet till att omfatta planering, Avverkning, skogsvård, träbränsle samt virkesköp och skoglig rådgivning. Ett helhetskoncept har utformats och företagets utveckling är därför intressant att studera.

Stora Enso Skog har tillsammans med sitt drivningslag 601 utformat drivningskonceptet Rätt Metod. Syftet med konceptet var framförallt att förebygga de markskador som kan uppstå i samband med Avverkning och skotning. Syftet var också att öka GROT-uttaget. Dock så förväntas konceptet generera flera ekonomiska fördelar i form av höjd produktivitet, ökat GROT-uttag och en bättre arbetsmiljö. Konceptet är dock relativt nytt och det har inte genomförts några jämförande studier som utvärderat dess eventuella fördelar. Studiens syfte var därför att undersöka hur medelkörsträckan och bränsleförbrukningen hos skotaren påverkades av det nya konceptet.

Under det senaste årshundradet har de svenska skogarna genomgått en omfattande förvandling, från mer eller mindre naturligt dynamiska till hårt brukade skogar bestående av monokulturer av tall eller gran. Denna förändring har lett till en minskning av den biologiska mångfalden, att många arter som är beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att främja variation, biologisk mångfald i allmänhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvårdshänsyn i brukade skogar. I den här studien utvärderas den påverkan som kalAvverkning har och den betydelse hänsynsträd har på artsammansättningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 åren efter kalAvverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA från jordprover tagna på kalavverkade ytor, nära hänsynsträd och i gammal skog i ett begränsat geografiskt område i norra Sverige.

The forestry companies? operational planning process is these days dependent on reliable, efficient and user-friendly computer-based support systems. This study is an evaluation of Holmen Skog's current computer-based systems. The aim of this study is to: ? investigate the work pattern of the production managers when using the information system to plan the harvesting operation; ? investigate the efficiency and user friendliness of the information system with the different work patterns and to find the strengths, weaknesses and bottlenecks in the current system; ? find out if the type of object, the volume, the area of the harvesting object affects the time and work pattern; ? examine how this type of study is met by the employees and what factors that is critical to avoid feelings of intrusion. The conclusions of the study were: ? there is a large variation between the work patterns of the production managers and the time spend to perform the operational planning; ? the mainframe computer system used by Holmen Skog is clear, has short response times, is robust and conveys relevant information; ? the computer systems are however divided in many subsystems.

Norra Skogsägarna äger två fastigheter i Skellefteåtrakten som innehåller skyddsvärda biotoper. Ägaren för diskussioner med skogsstyrelsen och länsstyrelsen om vilken hänsyn som ska tas och om hur det virkesproducerande skogsbruket ska bedrivas. I föreliggande kandidatuppsats redogörs för hur skogsskötseln och den ekonomiska avkastningen påverkas av några olika strategier för naturvårdsavsättning och skogsbruk. Med hjälp av planeringsverktyget Heureka PlanVis visas hur de olika avsättningsstrategierna Originalplan, Lagen och Länsstyrelsen påverkar nuvärdet av skogsbruket. Dessutom visas nettointäkten över en kommande 100 årsperiod, och vad restriktioner för jämnhetskrav och krav på ökat virkesförråd får för påverkan på fastigheternas nuvärde. Analyserna har utförts med stöd av det forskningsbaserade planeringssystemet Heureka PlanVis version 2.0, och baseras på ajourhållna data från de skogsbruksplaner som upprättades 2013. Resultaten visar att nuvärdet på fastigheterna sjunker om andelen naturvårdsavsättningar ökar. Utfallet av nuvärdesminskningen blir dock mindre om fastigheterna samplaneras och brukas som en enhet.

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutAvverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är Avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter Avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.

Det här arbetet har genomförts som ett examensarbete vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Röjning är en skogsvårdsåtgärd som syftar till att glesa ut skogen så att det är möjligt att få ett högre utbyte av gagnvirke vid en kommande första gallring. Anledningen till att arbetet utförs är att Sveaskog vill ha ytterligare analyser kring röjningsbehovet på sitt markinnehav för att bättre kunna planera sina skogsvårdande åtgärder. Arbetets syfte har varit att fastställa en taktisk röjningsplan åt Sveaskog. Röjningsplanen ska visa på hur stor del av företagets areal det är som behöver röjas under perioden 2010 till 2014. Denna plan ska också kunna vara till hjälp för den ekonomiska planeringen inom företaget.

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga Avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.