Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke Avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke Avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke Avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Vid bedömning av finansiering till lantbruksföretag har ett kunskapsgap uppmärksammats mellan banksektorn och lantbrukssektorn. Vi har avgränsat oss till området grisproduktion. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka produktionsnyckeltal som har störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och som expertisen anser ha störst betydelse vid kreditbedömning. För att få fram vilka dessa nyckeltal är har vi genomfört kvalitativa intervjuer. För att få en bred uppfattning om vilka de mest relevanta nyckeltalen är vid kreditbedömning har vi använt oss utav flera informantgrupper. I intervjuerna har informanterna fått ranka produktionsnyckeltal mellan 1 till 10 utifrån nyckeltalets relevans vid kreditbedömning. Den totala rankingen sammanräknades och de nyckeltalen med högst totalranking antogs ha störst relevans med en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion. Vi valde informanter inom Götaland och inom diverse yrkesroller inom grisnäringen. Det nyckeltal inom smågrisproduktion som fick högst ranking var Producerade smågrisar/ årssugga och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Det nyckeltal som fick näst högst ranking var Antal Avvanda/ kull. Det nyckeltal inom slaktsvinsproduktionen som fick högst ranking var Tillväxt, g/dag och MJ per kg tillväxt och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Nyckeltalet som fick näst högst ranking var Slaktvikt, kg. I resultatet av studien kom vi fram till att vissa nyckeltal var viktigare än andra när det gäller dess relevans att undersöka nyckeltalet närmare vid en kreditbedömning.

Litteraturstudien syftar till att beskriva och diskutera effekterna av tillskottsutfodring av dikalvar på bete. Tillskottsutfodring med kraftfoder, såsom spannmål kompletterat med koncentrat eller pelleterat färdigfoder, kan ses som ett sätt att öka avvänjningsvikterna, vilka är av stor betydelse för ekonomin i dikoproduktionen eftersom den Avvanda kalven utgör dikons årliga produktion. Andra motiv för att tillskottsutfodra är bristande tillgång på bete, mjukare omställning till stallutfodring och glädjen i att ha stora och fina kalvar på hösten. Studien bekräftar förvisso att tillskottsutfodring ökar avvänjningsvikterna, men det blir också tydligt att frågan om huruvida tillskottsutfodring ska ske eller ej är ett mer komplext ämnesområde än vad som först kan tyckas vara fallet. Även prestationen efter avvänjning måste tas i beaktande.

Däggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos många arter består moderskapet av mer än att bara erbjuda mat. Många däggdjur som hålls i fångenskap har separerats från sina mödrar långt tidigare än vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vänja sig vid de nya förutsättningarna som separationen innebär. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad som är viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta på hur däggdjurs beteende påverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel från häst, får, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln är viktigt för att de ska känna igen varandra och hos vissa arter är det livsviktigt för ungarnas näringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns närvaro och omvårdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och välbefinnande.

Smågrisdödligheten har ökat de senaste åren och orsaken är till stor del fortfarande okänd. Upp till 80 % av de smågrisar som dör innan avvänjning drabbas redan under de tre första dygnen efter födseln. De vanligaste orsakerna till att smågrisarna dör är att de blir ihjällegade av suggan eller att de svälter ihjäl. Syftet med den här studien var att undersöka om grisningsboxtypen, suggans utfodring, skötsel och arbetsrutinerna i samband med grisning och digivning har någon koppling till resultatet i smågrisproduktionen. För att hitta svar på vad som orsakat den ökande dödligheten insamlades data från 13 besättningar.

Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den Avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ?rätt? pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen.

Trenden för Sveriges grisproduktion är att antalet grisproducenter minskar. För att öka konkurrenskraften i den svenska grisproduktionen, är en produktionseffektivitet och lönsamhet två viktiga parametrar. För detta är en minskad smågrisdödlighet viktigt. Smågrisdödligheten har blivit allt mer omdebatterad i svensk grisproduktion och uppmärksammad i media. I Sverige är smågrisdödligheten nästan 5 procentenheter högre än i andra EU-länder.

Griskött är det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras täcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika länder vad gäller både förekomst och utformning. Produktion utomhus likställs ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid är fallet eftersom det även finns konventionell utegrisproduktion. Det finns utomhushållna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska länder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stängsel, terrängfordon, öronbrickor i plast och förbättrade hyddor där suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lätthanterlig utomhusproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och utomhus genom att jämföra de två produktionssystemen med avseende på reproduktivitet och produktivitet.