Sedan 1988 har det funnits en lagstadgad revisionsplikt, alla svenska aktiebolag måste anlita en revisor för att granska företagets redovisning. I nuläget pågår en utredning på uppdrag av regeringen som ska undersöka behovet av revision i småföretag. Den huvudsakliga anledningen till att revisionsplikten bör avskaffas för de små bolagen är att revisionen idag innebär en stor ekonomisk börda för småbolagen. Även efter ett avskaffande är det troligt att de små företagen fortsätter att använda revisorn, då det bland annat finns krav från olika intressenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett antal små aktiebolag i Östersund ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i små aktiebolag. EU skiljer på revision i små och stora aktiebolag. Det är upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra några lättnader än men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlätta för småföretagarna.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade då alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansågs revisionen ha en preventiv effekt på ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gått har revisionsplikten gjort attmånga andra intressenter i samhället börjat använda reviderade räkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev således etablerad i samhället. På senare år harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvång ifrågasatts.

Varje år förlorar Sverige cirka 133 miljarder kronor på obeskattade arbetsinkomster i form utav svartarbete och det här beloppet utgör en betydande del utav Sveriges ekonomi.Det finns ett förslag om att revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas vilket kan komma att vinna laga kraft den första juli år 2010. Det här förslaget medför således både för- och nackdelar, dels att de små aktiebolagen har en möjlighet att välja vilka revisions- och redovisningstjänster de anser sig vara i behov utav och dels att det existerar en risk att skattebedrägerierna ökar. Syftet med uppsatsen är då att studera hur den ekonomiska brottsligheten, med hänsyn till svart arbetskraft, kommer att påverkas om revisionsplikten för små företag avskaffas samt att lyfta fram företagens åsikter angående oannonserade besök och andra åtgärder mot svartarbete.Utifrån ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ datainsamlingsteknik har uppsatsens syfte uppfyllts genom att ett antal intervjuer har ägt rum med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och sex mindre aktiebolag inom restaurang-, bygg- samt frisörbranschen. Vidare har den här empirin sammanlänkats med relevant teoretisk information som låg till grund för studiens slutsatser.De slutsatser som har identifierats är framtagna genom en analys om vad som kan komma att ske om förslaget går igenom. Det föreligger delade meningar om hur samhället kommer att påverkas utav förslaget dock förutspår flertalet respondenter att skattebedrägerierna kommer att öka.

SAMMANFATTNINGDet finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rådande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssätt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjälp av fenomenologi och Grundad teori. Utgångspunkten i vårt teoretiska perspektiv är två studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framväxten av regleringar. Studierna är vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor.I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan.Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer.

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Hur ställer sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för små aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter från Skatteverket är emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns två ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det går då inte bara att ta bort ett ben utan att ersätta det med ett annat. Vidare har alla våra tillfrågade respondenter svarat att de inte får någon kännedom om företagen.

 BakgrundI november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna.SyfteSyftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen.MetodI uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts.

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. Frågan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hänvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill säga att revisionsplikten är av stor betydelse förbekämpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott går isär och frågan om revisionspliktens preventiva effekt på denekonomiska brottsligheten kvarstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

Observationer från Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen är svårreviderad. För att kontrollera svårigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av år 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att träda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltså en motsägelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. Vårt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet påverkas. Studien avgränsas till att vi endast behandlar de områden som har med kontantbranschen att göra.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestämt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskränkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krävs kompletterande åtgärder samt hur det har gått i Danmark och Finland där man nyligen har avskaffat revisionsplikten. Närmare 200 000 bolag berörs troligen av regeländringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt är intressenternas nytta av den reviderade informationen.